nermander; sa:
En lysdiod har ingen nominell spänning.... Lika lite som t.ex. en resistor har det.
En lydsiod har ett spänningsfall, som till viss del beror på strömmen men inte varierar mycket. När du nu säger att du kört lysdioderna på 5-6 V, menar du då en stabiliserad spänning eller menar du helt enkelt att du kopplat batterier med så hög tomgångsspänning till dem? Ett batteri har en inre resistans så du får en EMK i serie med en resistans och dioden. Spänningsfallet över dioden är förhållandevis konstant, så strömmen genom dioden blir:
I=(U-Ud)/Ri
Där I är strömmen, U batterispänningen, Ud diodens spänningsfall och Ri batteriets inre resistans.
Just detta att en diod har ett i stort sett konstant spänningsfall är något man ofta använder inom elektroniken för att t.ex. få en referensspänning (eftersom spänningsfallet varierar i stort sett linjärt med omgivningstemperaturen så kan man använda en diod som temperatursensor).
Hej hopp Peter!
Äntligen en människa som kan resonera och ifrågasätta vettigt utan att bli oförskämd. Visst borde jag skrivit spänningsfall....
Testerna utfördes med stabiliserat spänningsaggregat, lysdiod(er) och oscilloskop + multimetrar.
Syfte? Ta reda på max spänningen man kunde lägga på dioderna innan de gick sönder, ta reda på hur länge de tålde en viss "överspänning" (denna precisa tekniska term). Samt, främst, ifall man kunde koppla in dem i kretsar med drivspänning 5V utan att förkoppla resistor för att sänka spänningen till lysdioden.
Resultatet var att de flesta tålde 5V, oftast gick de sönder kring 5.4-5.8 V, någon enstaka klarade mer, bla funkade en på 6V i ca 35 min och en annan på 8.2V i ca 15 min. I ett "långtest" över helgen, fredag lunch - måndag morgon, hade ingenting hänt med de som var kopplade till 3 & 4V medan den som var kopplad till 5V hade gått sönder (alla lös vid hemgång fredag ca 16.00).
Slutsatsen vi drog var att det troligen skulle gå att kopppla in lysdioderna direkt till 5V, men för säkerhets skull tog vi ner spänningen till ca 3V. I batteridrivna, 3-4.5V kretsar, brydde vi oss dock ej om att förkoppla någon resistor.
Magnus beskrivning av färgskiftningen är mycket bra, det var så vi bedömde när vi skulle sluta öka spänningen, dvs när den första skiftningen påbörjades, och därefter mätte vi tiden lydioderna klarade sig med aktuell spänning.
Så kontentan av det hela som jag ser det är att vi har olika erfarenheter av tester och jag medger att det verkar som att jag har något inaktuella uppgifter (testerna gjordes för 14 år sedan).
Grundfrågan var dock som sagt ifall +0.3V är något att oroa sig för och jag vidhåller alltjämt att Henrik utan tvekan kan vara lugn.
Jag kan ta att mina uppgifter ifrågasätts och böja mig för andras åsikter ifall man resonerar vettigt, BS och STFU räknar jag inte som adekvata argument.
Magnus kanske skulle kunna utföra tester och ge mer aktuella fakta (vilket han delvis redan gjort), dvs när går de sönder och hur länge kan man ha en viss spänning innan lysdioderna går sönder.
/mats