Jo, visst känner man sig extremt överambitiös, hade det inte varit ett skolarbete hade jag nöjt mig med en packlista och en matsedel och sen dragit liksom. Men när man väl börjar göra en riskanalys blir man nästan mörkrädd när man inser hur mycket som kan hända och hur allvarligt det kan bli, även om man analyserar en ren skitgrej!
Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Din "farligaste" oförutsedda upplevelse
- Trådstartare elka9110
- Start datum
Visst, om du litar 100% på att din handburna gps alltid fungerar så är du medlem i en liten men säkert växande grupp. Undertecknad har haft problem med två. Det finns också många andra erfarna användare som har varit med om haverier och problem. Men varje brukare får göra sin egen bedömning.
...om flyget använde endast ett enda system, inhandlat på Dustin, samtidigt som piloterna propsade på att manuella flygkunskaper är obehövliga på grund av autopilot, så skulle i vart fall undertecknad dra ner på flygandet...
//J
Ja jag litar till 100% på att min GPS inte råkar ut för batteritorsk. Något annat har jag inte sagt. Dubblerade system rekommenderar jag också. Dvs en backup av NÅGON sort. I övrigt var jämförelsen med flyg bara ett motargument mot dålig driftsäkerhet avseende "kretskortsbaserade grejor".
Inget är 100% säkert så länge saker kan tappas bort, bli stulna och sjunka/gå sönder av yttre våld. Jag vänder mig bara mot ensidig misstänksamhet mot GANSKA robust/driftsäker utrustning och att just GPS:ens batterier alltid tar slut när man ska använda den.
thomas
Min salig vän var inne i orösade fjäll solo, föll vid ett vad, drev ner en bit, krängde av sig packningen, kolliderade med ett par stenar och tog sig upp på rätt sida men nu utan packning, våt och med ena glasögonskalmen genom kinden. Han drog ut skalmen och påstod att det gjorde ont. Han gjorde upp eld och torkade sina kläder under det att att han sprang och gymnastiserade för att få upp temperaturen.
Rustad med torra kläder gick han nerströms och ca 1,5 km från landningsplatsen fann han sin ryggsäck i ett bakvatten.
Ny brasa och ny torkövning samt matlagning. Nu vågade han titta på hur han såg ut där han träffat stenarna i ån. Efter en natts sömn och några måltider senare bestämde han sig för att gå mot närmaste bemannade stuga, en liten nätt mångmila promenad, dag 2 var han framme mot aftonen. Det blev helikopter till sjukhuset och behandling med blodlösande, plåstrande mm. Det var sista gången han gick solo.
Senarekomna till samma vad rapporterade högt vattenläge och ett besvärligt vad.
Rustad med torra kläder gick han nerströms och ca 1,5 km från landningsplatsen fann han sin ryggsäck i ett bakvatten.
Ny brasa och ny torkövning samt matlagning. Nu vågade han titta på hur han såg ut där han träffat stenarna i ån. Efter en natts sömn och några måltider senare bestämde han sig för att gå mot närmaste bemannade stuga, en liten nätt mångmila promenad, dag 2 var han framme mot aftonen. Det blev helikopter till sjukhuset och behandling med blodlösande, plåstrande mm. Det var sista gången han gick solo.
Senarekomna till samma vad rapporterade högt vattenläge och ett besvärligt vad.
Sk sportutförande vattenskyddat
Är beteckningar som förekommer i reklamen för elektronik, tro inte på det. Rekommenderas inte bad och 3 m dyksäker så håller det inte heldagsregn och dimma ute.
Efter flera havererade kameror, mobiltelefoner och GPS inser man att mekanisk klocka, kompass och plastad karta har precis rätt mängd elektronik i sig.
Elektronik är fantastisk när den fungerar väl men i övrig är den i bästa fall ett sänke även ihop med extrabatterierna.
Höljen i dyksäkert utförande brukar bli både volymösa, tunga som kostbara, speciellt i detaljistled,
Är beteckningar som förekommer i reklamen för elektronik, tro inte på det. Rekommenderas inte bad och 3 m dyksäker så håller det inte heldagsregn och dimma ute.
Efter flera havererade kameror, mobiltelefoner och GPS inser man att mekanisk klocka, kompass och plastad karta har precis rätt mängd elektronik i sig.
Elektronik är fantastisk när den fungerar väl men i övrig är den i bästa fall ett sänke även ihop med extrabatterierna.
Höljen i dyksäkert utförande brukar bli både volymösa, tunga som kostbara, speciellt i detaljistled,
Jo, visst känner man sig extremt överambitiös, hade det inte varit ett skolarbete hade jag nöjt mig med en packlista och en matsedel och sen dragit liksom. Men när man väl börjar göra en riskanalys blir man nästan mörkrädd när man inser hur mycket som kan hända och hur allvarligt det kan bli, även om man analyserar en ren skitgrej!
Jag gjorde också en riskanalys vad gäller färd i kajak. Mest för att jag kände mig ny och oerfaren på området. Jag kom fram till att det fanns 3 saker som kunde leda till döden. Eftersom vi i Sveriges farvatten inte har vithaj, krokodiler od, så blev det inte fler än 3. (kanske fysiska skador vid felaktig vägval vid passage av kraftverk eller i forsar kan tas med också, beroende på var man paddlar)
Drunkning (leder med all sannolikhet till döden), hypotermi eller nedkylning (kan leda till döden) och bli påkörd av annan farkost, kan leda till döden direkt eller till drunkning, eller till hypotermi. Sen får man gå vidare därifrån för att förbereda sig mot sådana olyckor.
Andra risker som plötsliga väderomslag, huggormsbett, benbrott, vätskebrist, sjösjuka och liknande har jag givetvis också tagit med (i ett senare skede). Men jag utgick hela tiden från sånt som kunde leda till de första 3.
thomas
Är beteckningar som förekommer i reklamen för elektronik, tro inte på det. Rekommenderas inte bad och 3 m dyksäker så håller det inte heldagsregn och dimma ute.
Efter flera havererade kameror, mobiltelefoner och GPS inser man att mekanisk klocka, kompass och plastad karta har precis rätt mängd elektronik i sig.
Elektronik är fantastisk när den fungerar väl men i övrig är den i bästa fall ett sänke även ihop med extrabatterierna.
Höljen i dyksäkert utförande brukar bli både volymösa, tunga som kostbara, speciellt i detaljistled,
Alltså inte elektroniken det är fel på utan kapslingen. Om vi ska vara lite nyanserade.
thomas
Intressant fråga som tydligen engagerat många. Kort:
1. Plötslig tät dimma vid Prinskullen i början september med gymnasiegrupp. Vi slår läger. Mot eftermiddagen väljer 2 st i gruppen att gå mot Vallespiken för att se om det blir bättre väder. På kvällen noterar vi att de inte kommit tillbaka. Vädret oförändrat. Vi ger oss ut och söker men hittar ingen. Tidigt på morgonen därpå när dimman börjar lätta något hittar vi dem i en av ravinerna. De missade tältlägret på väg ner, förstod det så småningom och valde att gå ner i ravinen, övernattade under ett stenblock. De hittade Vallespikstoppen - inte så svårt trots dimma men 50 m fel kompassgång räckte för att missa tältlägret. De var coola och litade på kompass och karta trots taskigt läge. Dumt naturligtvis att de gav sig iväg och att de tilläts gå iväg samt att vi inte hade koll på att de kom tillbaka i tid - nackdel med för stor grupp. Ledarskap!
2. Vad över Vistasjåkk efter 1000 m nedstigning i hällregn i augusti, +4 grader i luften. Aldrig frusit så mycket någon gång.
3. Toppbestigning av Keb i början av april, en hade isyxa och stegjärn, en bara isyxa. Vi skulle gå upp östra leden bara om det fanns fasta rep. Så visade sig vara fallet. Toppenväder, 30 pers på toppen. När vi som några av de sista började färden ner var repen borta. Som tur var hörde vi någon som vi ropade upp, en sur guide från Keb lotsade ner oss för 300:-. Det hade blivit en tuff tur att gå västra leden ner i stället. Skidorna fanns vid insteget vid Björlings glaciär.
4. Ensambestigning av Sylarna i början av april. Tunga dimbankar svepte in. Gick på kompass i dimman uppför, stannade när det var alltför tjockt, gick vidare när det klarnade. Gick upp på toppen i klart väder mellan ett par dimbankar. Dan därpå ensambestigning av Storsola södra kammen. Vände ca 200 m från toppen pga exponerat läge, hård blåst och varken isyxa eller stegjärn.
Riskfaktorer redan väl beskrivna men hur ser ni på gruppens sammanstättning och samarbetsförmåga som en riskfaktor?
1. Plötslig tät dimma vid Prinskullen i början september med gymnasiegrupp. Vi slår läger. Mot eftermiddagen väljer 2 st i gruppen att gå mot Vallespiken för att se om det blir bättre väder. På kvällen noterar vi att de inte kommit tillbaka. Vädret oförändrat. Vi ger oss ut och söker men hittar ingen. Tidigt på morgonen därpå när dimman börjar lätta något hittar vi dem i en av ravinerna. De missade tältlägret på väg ner, förstod det så småningom och valde att gå ner i ravinen, övernattade under ett stenblock. De hittade Vallespikstoppen - inte så svårt trots dimma men 50 m fel kompassgång räckte för att missa tältlägret. De var coola och litade på kompass och karta trots taskigt läge. Dumt naturligtvis att de gav sig iväg och att de tilläts gå iväg samt att vi inte hade koll på att de kom tillbaka i tid - nackdel med för stor grupp. Ledarskap!
2. Vad över Vistasjåkk efter 1000 m nedstigning i hällregn i augusti, +4 grader i luften. Aldrig frusit så mycket någon gång.
3. Toppbestigning av Keb i början av april, en hade isyxa och stegjärn, en bara isyxa. Vi skulle gå upp östra leden bara om det fanns fasta rep. Så visade sig vara fallet. Toppenväder, 30 pers på toppen. När vi som några av de sista började färden ner var repen borta. Som tur var hörde vi någon som vi ropade upp, en sur guide från Keb lotsade ner oss för 300:-. Det hade blivit en tuff tur att gå västra leden ner i stället. Skidorna fanns vid insteget vid Björlings glaciär.
4. Ensambestigning av Sylarna i början av april. Tunga dimbankar svepte in. Gick på kompass i dimman uppför, stannade när det var alltför tjockt, gick vidare när det klarnade. Gick upp på toppen i klart väder mellan ett par dimbankar. Dan därpå ensambestigning av Storsola södra kammen. Vände ca 200 m från toppen pga exponerat läge, hård blåst och varken isyxa eller stegjärn.
Riskfaktorer redan väl beskrivna men hur ser ni på gruppens sammanstättning och samarbetsförmåga som en riskfaktor?
Jo, jag har tänkt på gruppsammanhållningen och dynamiken, men det fick inte plats i just det här arbetet. Min grupp är så pass liten, jag och min pojkvän. Vi har gjort liknande strapatser tidigare, exempelvis seglade vi tillsammans i tre veckor i somras, bara vi två. Han är lugnet själv och om inte jag klarar av att hålla ihop "gruppen" så vet jag till hundra procent att han kommer göra det!
Riskfaktorer redan väl beskrivna men hur ser ni på gruppens sammanstättning och samarbetsförmåga som en riskfaktor?
Men det är absolut en riskfaktor! En gång gjorde jag ett litet fiktivt projekt och planerade en vandring med folk jag inte kände så väl. Alla risker i den analysen slutade typ med "Vi blir osams, springer ifrån varann, går vilse och dör".
Som ung gick jag en gång med en som var väl van vid att hålla 8 timmar mellan måltiderna, rekommerderas inte till efterföljd. Ego kroknade.
Alltså inte elektroniken det är fel på utan kapslingen. Om vi ska vara lite nyanserade.
thomas
Delar helt din sammanfattning.
Liknande trådar
Trådstartare | Titel | Forum | Svar | Datum |
---|---|---|---|---|
Sveriges 10 farligaste vandringar? | Fjällvandring | 19 |
Liknande trådar
Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!
Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg