Inte lika nöjd med kniven...
Med risk av att låta allt för negativ så har jag inte samma erfarenhet av "sissipukkon" (sissi=jägare, pukko=kniv tror jag stämmer).
Jag införskaffade kniven på en av "ute/vildmarksmässorna". Diamantbrynet som fästes på baksidan av slidan medföljde även. Kniven följde med på diverse aktiviteter utomhus både i sverige och längre vistelser utomlands (både civila och militära). Det första som jag reagerade på var att diamantbrynet en dag saknades, det hade alltså släppt ifrån sidan utan att jag ens hade hunnit använda det ordentligt. Andra incidenten var att jag efter ca: 10-12 månader märkte hur handgreppet sakta men säkert började släppa ifrån det genomgående bladet. Det intressanta var att jag för tillfället befann mig i torrt klimat (kan dock ha berott på värmen). Det var denna händelse som fick mig att tappa förtoendet för kniven som jag dock inledningsvis var mkt nöjd med.
Idag hänger en H1 (Fällkniven) vid min sida som jag är mkt nöjd med. Frågan är hur stora krav man skall ställa på en kniv (och användaren oxå)? Min H1 har jag ännu inte fullt ut fått använda för att ge ett fullständigt betyg men kan dock rekomendera den om än sissipukkon hade sina fördelar med tanke på bladlängd osv.
/henrik
Med risk av att låta allt för negativ så har jag inte samma erfarenhet av "sissipukkon" (sissi=jägare, pukko=kniv tror jag stämmer).
Jag införskaffade kniven på en av "ute/vildmarksmässorna". Diamantbrynet som fästes på baksidan av slidan medföljde även. Kniven följde med på diverse aktiviteter utomhus både i sverige och längre vistelser utomlands (både civila och militära). Det första som jag reagerade på var att diamantbrynet en dag saknades, det hade alltså släppt ifrån sidan utan att jag ens hade hunnit använda det ordentligt. Andra incidenten var att jag efter ca: 10-12 månader märkte hur handgreppet sakta men säkert började släppa ifrån det genomgående bladet. Det intressanta var att jag för tillfället befann mig i torrt klimat (kan dock ha berott på värmen). Det var denna händelse som fick mig att tappa förtoendet för kniven som jag dock inledningsvis var mkt nöjd med.
Idag hänger en H1 (Fällkniven) vid min sida som jag är mkt nöjd med. Frågan är hur stora krav man skall ställa på en kniv (och användaren oxå)? Min H1 har jag ännu inte fullt ut fått använda för att ge ett fullständigt betyg men kan dock rekomendera den om än sissipukkon hade sina fördelar med tanke på bladlängd osv.
/henrik
