Chris Townsend om skodon för vandring

[Monika Wesström]

Det funkar definitivt för mig! Även om jag har löpardojjor
//Peter

Ja jag misstänker att det funkar, men vill se själv..jag utövar en hel del Nordic Walking å jag skall testa det där med. Är kanske särskilt intressant medan man går in nya skor om inte annat...

Friktionen hamnar ju mellan strumplagren istället för mellan skinn å singel-strumpa...så det torde va great.

 

[Malindo]

Det är uppenbart att mânga i Sverige associerar (eller i varje fall associerat) ordet "kängor" med de typer som mest sâlts i detta land: â ena sidan den typiskt skandinaviska modellen typ Lundags, Jörn (höga kängor med gummi i fotdelen och láder is skaftet) , â andra sidan typ Meindl island, vilken ju tillhör de större och tyngre varianten av sk. kontinentala eller membran-kángor.

Ingen av ovan typ är de mest förekommande typerna i andra delar av världen, och när man pratar om outdoor-kängor/skor pà annat hâll brukar man i regel definiera lite mer vilken slags skodon man menar.

Helt klart är att en del av de argument som Fjäderlätt brukar anföra är helt rátt om mant.ex tánker pà en stor, tung läderkánga typ Meindl island eller Dovre. Pratar man à andra sidan om lätta kängor i ett-kilos-klassen borde debatten inte bli lika ploariserad och överdriven.

Tycker det verskar som om man även i Sverige mer och mer börjat använda sig av lättare och smidigare kängor och skor.

à tredje sidan kan svensk terräng och väderlek ibland vara sâdan att typ högre kängor kan vara ett intresant alternativ, kanske?

 

[Noob]

Inegn av ovan typ är särskilt vanligt förkommande i andra delar av världen, och när man pratar om outdoor-kängor/skor pà annat hâll brukar man i regel definiera lite mer vilken slags skodon man menar.

Det är också stor skillnad på löparskor och löparskor. Begreppet omfattar allt från skor som är gjorda för att användas i ett lopp och sedan kasseras till riktigt stabila skor som är gjorda för att springa med i bergsterräng. Vikten kan variera mellan 150 och 500 g.

 

[KLAGER]

Ja, låga kängor i svensk terräng = våtvarmt omslag i plastpåse.

 

[GustavOh]

Ja, låga kängor i svensk terräng = våtvarmt omslag i plastpåse.

Eh... till skillnad mot vad?
Menar du att det blir mindre "våtvarmt omslag i plastpåse" med skor, stövlar eller med höga kängor?

"Plastpåseeffekten" borde väl mer handla om materialet än skafthöjden?

 

[KLAGER]

Eh... till skillnad mot vad?
Menar du att det blir mindre "våtvarmt omslag i plastpåse" med skor, stövlar eller med höga kängor?

"Plastpåseeffekten" borde väl mer handla om materialet än skafthöjden?

Foder + membran + vatten, de flesta kängor är ju fodrade.

 

[monkeyboy]

Jag föredrar ändå våtvarmt omslag före våtkallt omslag

 

[GustavOh]

Jag lovar att jag har haft både våtvarmare och våtkallare fötter de gånger jag gått med "trailskor" än när jag gått med kängor. (Mina är halvhöga, fodrade och membranlösa)

Visst, med foder och membran är allt gott och väl så länge vattnet håller sig utanför. Sedan är det kört. Men det har ju inte mycket med skafthöjd att göra.

 

[Monika Wesström]

Hmmmm

Mja kliver man ner i nå blöthål får man ta konsekvensen antar jag. Å andra sidan ser jag det som positivt att få fötterna lite uppblötta efter en hård vinter, blir förbannat lätt å få bort all död hud när man väl fått ur tassarna ur påsomslaget då hörrni....huhm. (Ska föreställa humor)

Nääh det ska väl inte va nån semester å fjällvandra så sett, lite elände å vatten å helt helt underbaaaara stunder får man nog räkna in. Blir kängorna blöta inuti får man gå i nåt annat ett tag då...eller uppsöka skydd å torka pjuckssen så gött det går. Eller dra på sig löpardojjorna å skutta fram ett tag....nåja det löser sig.

Man får helt enkelt SE möjligheterna å ta det som det kommer...ha med sig bra saker så man reder sig ett tag...

Ha de gött !!

 

[camoscio]

Det är uppenbart att mânga i Sverige associerar (eller i varje fall associerat) ordet "kängor" med de typer som mest sâlts i detta land: â ena sidan den typiskt skandinaviska modellen typ Lundags, Jörn (höga kängor med gummi i fotdelen och láder is skaftet) , â andra sidan typ Meindl island, vilken ju tillhör de större och tyngre varianten av sk. kontinentala eller membran-kángor.

Ingen av ovan typ är de mest förekommande typerna i andra delar av världen, och när man pratar om outdoor-kängor/skor pà annat hâll brukar man i regel definiera lite mer vilken slags skodon man menar.

Helt klart är att en del av de argument som Fjäderlätt brukar anföra är helt rátt om mant.ex tánker pà en stor, tung läderkánga typ Meindl island eller Dovre. Pratar man à andra sidan om lätta kängor i ett-kilos-klassen borde debatten inte bli lika ploariserad och överdriven.

Tycker det verskar som om man även i Sverige mer och mer börjat använda sig av lättare och smidigare kängor och skor.

à tredje sidan kan svensk terräng och väderlek ibland vara sâdan att typ högre kängor kan vara ett intresant alternativ, kanske?

Möjligen tvärtom. Förra året gick jag med mina lätta Tecnicadojor (1.1 kg) i Norge, bl a runt Hardangerjøkulen, där det, som man kunde tro, är väldigt mycket vatten, många vad av varierande svårighetsgrad.
Det mådde de inte riktigt bra av; jag borde kanske ha smort in dem bättre i förväg. Och det slog mig att läderskor antagligen inte hör hemma i fjällen. Jag tror nu inte jag reser till fjällen iår, men gjorde jag det skulle nog något av mina låga par komma med. Största cruxet är dock hälsenan. (skillnaden mellan svenska och sydnorska fjällen är väl att även vanliga vandringsturer i de senare tenderar att bjuda på brantare terräng).

 

[JMel]

Kan någon förklara?

Helt klart är att en del av de argument som Fjäderlätt brukar anföra är helt rátt om mant.ex tánker pà en stor, tung läderkánga typ Meindl island eller Dovre. ?

Kan någon förklara var i de vetenskapliga undersökningarna det finns ett stöd för 1:5 regeln vid övergång från 1800g/par till lågskor vid gång och marschhastighet ca 4 km/h.

Obs1 inte från sammanfattningarna som finns i undersökningarna utan i det specifika fall jag beskrivit ovan.
obs2 inga data från undersökningar vid löpning är relevant

Det har inte gjorts. (eller kanske har jag missat något sådant i den långa tråden?)

 

[Malindo]

Citat:
Ursprungligen postat av Malindo Visa inlägg
Helt klart är att en del av de argument som Fjäderlätt brukar anföra är helt rátt om mant.ex tánker pà en stor, tung läderkánga typ Meindl island eller Dovre. ?
Kan någon förklara var i de vetenskapliga undersökningarna det finns ett stöd för 1:5 regeln vid övergång från 1800g/par till lågskor vid gång och marschhastighet ca 4 km/h.

Kan någon förklara var i de vetenskapliga undersökningarna det finns ett stöd för 1:5 regeln vid övergång från 1800g/par till lågskor vid gång och marschhastighet ca 4 km/h.

Obs1 inte från sammanfattningarna som finns i undersökningarna utan i det specifika fall jag beskrivit ovan.
obs2 inga data från undersökningar vid löpning är relevant

Det har inte gjorts. (eller kanske har jag missat något sådant i den långa tråden?)

Mitt inlägg hade inget med den debatten att göra, utan vad jag menade var snarare att när det dundras om "stora tunga kängor" som allmän styggelse och roten till allt ont sà kan jag till viss del hàlla med om att kängor a dryga tvà kilo paret nog kan vara overkill i mânga lägen. Vidare menade jag att skillnaden i vikt mellan en láttare känga och en lâgsko inte är sâ pass stor att debatten inte behövde bli sâ polariserat ensidig och till viss felaktig (kängor tunga och dâliga/lâgskor är lätta och bra) som den tenderar att bli just i detta forum.