Bra jacka som inte är från Asien?

[seobserver]

I den bästa av världar

Kan måhända den förmögne välja helt själv.... Vi andra får hålla tillgodo med de varor som ges, fås och bjuds ut.
Är ungdomarna sura på att tekoindustrin flyttade ut får de väl ta ett allvarligt samtal med sin föräldrageneration som krävde löner.....att kunna överleva på.
Före teko försvann sko och varvsindustrin.
Jag har bara besökt en fabrik med barnarbete, en bättre skofabrik i Guatemala. Där skulle jag inte vilja att mitt barn satt. Men skorna var bra och på etiketten stod minsann att de var Made in USA.
Valen för barn i Latinamerika var minst sagt begränsade när jag arbetade där (20 år sen). Utan förmögna föräldrar gällde arbetslinjen, från småtjuveri, livsfarligt då det sköts rätt friskt och de vanligaste sidovapnen var av 10mm eller grövre, till olika okvalificerade arbeten som trädgård och biltvätt, alla har ni väl sett på film gänget som torkar rutor vid rödljuset. I verkliga livet försvann löstillbehör som torkarblad, antenner mm. Den som ville betala borde inte ha smycken på sig för det hände emellanåt att fingrar knipsades för större vinst.... M a o ett rätt hårt samhälle.
De här barnen på den där skofabriken hade reglerad arbetstid, 10 h, ledighet, efter 1 år 14 dagar med lön, påstods det. De hade matsal och fick 2 mål mat och hade 3 fikapauser. (säkert mot löneavdrag) Min kamrats fråga om sjukvård, besvarades med att firman betalade skaderepartionen men inte efter sjukvården...... Nåväl läkevård och sjukhusvård var dyrt där.....
Men som sagt en av de bättre fabrikerna. Givetvis var fabriken låst och väktare vid alla dörrar som vi såg. En kvinnlig översättare vi hade anställd sa att ett barn på den fabriken kunde försörja 8-10 släktingar så det var eftertraktade arbeten där....
Jag förmodar att mitt skoinköp hjälpte till även om det var till fabriksnetto.
Jodå det fanns skolor, läroböcker och expencer skulle barnens föräldrar bidra med, klasserna var på 40-65 och ordningen och intresset var stort och andan god. Som god världsmedborgare besökte jag några skolor runtom och berättade vad vi gjorde där. Avrustade Contras och repatrierade flyktingar samt moniterade freden, dessutom samlade vi upp en och annan kvarglömd landmina mm mm.
Mer än en gång stötte jag på lärare som varit stipendiater i Europa och t o m i Sverige.

 

[Martin Fjäderlätt]

Min farhåga är som sagt att resten av världen (i allmänhet, och Kina i synnerhet) på 2000-talet inte nödvändigtvis går att jämföra med Västeuropa på 1800-talet. Det är inte alls säkert att folkets frihet är en logisk slutpunkt för all samhällsutveckling, vilket vi ju gärna vill tro.

Det är alltså inte alls säkert att industrialisering och handel kommer att ge större frihet åt folket. Visst ser vi en allt större och nöjdare medelklass, men det bygger ju på att man håller kvar den ännu större gruppen som står lägst på samhällsstegen - bönderna på landsbygden - i en relativ ofrihet och bara puttar in dem i industrin istället.
De kommer knappast att som våra förföräldrar gå direkt från att vara bondemedelklass till att bli stads- och akademikermedelklass.

Diktaturen i Kina undviker ju som sagt många missar som ju fick till exempel diktaturerna i Sovjet och Östeuropa på fall, genom att hänga med teknikutveckilngen, smöra för den internationella marknaden och skapa ett välmående borgarskap.

Det är ju en smula ironiskt att Kinas kommunistparti håller på att bygga precis ett sånt samhälle som kommunismens hela idé är att bekämpa. Men en mycket modernare "industrifeodalism" vars varor är världsledande. Sånt har vi väl aldrig sett förut? Hur kan vi då veta att det automatiskt blir bra med tiden?

 

[seobserver]

Hördu Martin!

Var det inte så att industrialisering av krigen efter 1850 talet fick hjulen att snurra bättre där de slapp krigen???
Likande vår uppgång på 40 och 50 talet.....

 

[Martin Fjäderlätt]

Hördu Martin!

Var det inte så att industrialisering av krigen efter 1850 talet fick hjulen att snurra bättre där de slapp krigen???
Likande vår uppgång på 40 och 50 talet.....

Absolut.
1900-talets krig står ju för i princip 100 % av den grundläggande teknikutvecklingen som vi njuter frukten av nu, och de som slapp kriga hade chans till försprång under tiden som de som krigade slickade såren.

Men som sagt: Kina är inte Europa och 2000-talet är inte 1900-talet.

 

[Davva2]

Jörgen: Ett vanligt fel är att mäta välstånd i hur vi står oss i jämförelse med andra nationer i stället för att titta på reell välståndsökning. Det är nog något som hänger kvar från vår naturahushållningstid där nollsummetänket sitter i den förlängda ryggmärgen. Frågan är om vi svenskar inte skulle varit rikare utan 1:a och 2:a världskriget? Nu ser vi bara på det relativa försprång vi fick jämfört med Europas övriga sargade länder efter andra världskriget. Det är i mina ögon ett ganska futtigt sätt att mäta vårt välstånd på.

Angående vad det demokratiska slutmålet för Kina är. Frågan är vad vårt eget slutmål för vår demokrati är?Jag anser att det finns ett antal negativa rättigheter som bör vara universella för alla individer oavsett landstillhörighet. Men det är i princip inga länder som ger oss dessa rättigheter oinskränkt. Även Sverige har sett tillfällen där kollektivets "bästa" har gått före individens fri- och rättigheter. Värnplikt, hetslagar, tvångssterilisering, stark statlig styrning av mediakanaler etc. är exempel på detta. Jag anser också att det finns områden där demokrati inte bör få råda såsom regleringar av folks privatliv såsom tankar, sexliv o. dyl. Där inser jag att jag har majoriteten av Sveriges befolkning emot mig.

Jag tror att målet för Kinas ledning är att behålla makten. Jag tror också att det är mycket få muslimska och i viss mån asiatiska länder som någonsin kommer att få vad vi kallar en liberal demokrati. Kan/bör vi tvinga dem till detta såsom vi gjorde i Irak? Det är frågor som är mycket svåra att besvara. Vi i Sverige värnar historiskt sett ofta hellre om nationers folkrätt framför individens fri- och rättigheter. Jag är kluven i denna fråga. Men rätt väg att gå är nog att angripa ledarskapet i diktaturerna och inte folket. Är vår avsikt att avsätta diktaturer så vore det väl renhårigare och humanare att låta mörda Nordkoreas, Kubas, Kinas, Irans, Vitrysslands ledning. Inte att sätta in ekonomiska sanktioner mot deras oskyldiga befolkning. Men på något sätt så framstår det förstnämnda som inhumant medan det sistnämnda som antagligen dödar fler framstår som civiliserat.