Jag är medlem i sjöräddningssällskapet och där läser man ofta om de mest osannolika historier där folk har klantat till det mycket, mycket värre än vad som återberättas om den nu aktuella händelsen. Inte sällan är det fint väder när händelserna inträffar och det är inte i närheten av att vara fara för liv eller egendom. Ändå kan det bli stora pådrag, även med insatser från skattefinansierad räddningstjänst (Sjöräddningssällskapet är ju medlemsfinansierat). Även om dessa händelser är spektakulära att läsa om, så består den stora majoriteten av händelser som vem som helst med lite otur hade kunnat hamna i.
Påminner mig om en händelse för några år sedan.
Jag jobbade som taxiförare och fick en sjukrese-hämtning från småbåtsbryggan i hamnen.
Kändes något förvånande, men det förekommer trots allt att ambulansen, om situationen tillåter det, ringer in en taxi om de måste på ett annat larm.
Väl framme möts jag av sjöräddningen och en mycket skärrad man med bandage runt handen.
Mannen har under sin fisketur lyckats kroka sig själv med en trekrok i tummen, blivit helt handlingsförlamad av chocken och ringt sjöräddningen,vilka sedermera räddat honom och bogserat in hans båt till hamnen.
Under taxiresan till sjukhuset (mannen hade då lugnat ner sig något) hävdade han att sjöräddningen funkade ungefär som vägassistans, och han hade ju faktiskt betalat medlemsavgift under flera år.
Det var uppenbart att han försökte släta över den pinsamma situationen där han blivit helt panikslagen av krokningen, men det visar ändå hur det kan gå till med en "onödig" insats.
Oförberedda och oerfarna människor tror nog i högre utsträckning att de är i en direkt livshotande situation och agerar därefter, medans mer erfarna människor lättare kan bedöma när det är dags att larma.
I kombination att de förstnämnda kanske saknar rätt utrustning, blir det ju lätt en onödig utryckning.