balans - hopplöst fall?

Högre ålder och vältöjda ligament i leder är sällan en bra kombination... bara konstatera. Att göra enskilda övningar fungerar för en del, inte för andra. Dom övningar du redan fått är alla bra men inte om dom inte fungerar eller ger resultat. Svårt dock att gå in på dom när man inte vet hur du gjort hur ofta eller hur länge. Däremot kan jag rekomendera funktionell träning. DVS träning, övningar som engagerar hela kropen och inte bara en del. Det kan vara allt från att med stadiga skor gå i ojämn terräng ofta, Gå sakta i trappor med full ledkontroll. Själv instruerar jag i (och utövar själv) Qi Gong/Tai Chi Chuan. Lågintensiv träning som kommer åt alla aspekter och funktioner i kroppen, och knoppen. Rekommenderar att prova några pass för att själv känna hur det fungerar. Oavserr vad du väljer att göra, gå i terräng eller i träningspass gäller att ge det tid, skynda långsamt och kanske också skaffa ledstöd (fast det kanske du redan har).

Roland
Sjukgymnast och friskvårdskonsult och livsnjutare


Det du föreslår (gå i terräng) verkar vara en väldigt tidsödande
och tråkig aktivitet ovanpå mina många andra övningar.
Misslyckas jag en gång till så kommer det att knäcka mig. Vilka är garantierna?
 
Vill man ha garantier är det bättre att köpa en tv... när det gäller kropp och funktioner får man förlita sig på erfarenheter och statestik. När det gäller rehab och träning är tid och tålamod de viktigaste komponenerna. Repetition och övande är det som gäller och utan att känna till dig eller dina förutsättningar så behöver man ofta någon som praktiskt finns där och kan hjälpa till, dosera träning, hitta övningar och korrigera efter behov. En personlig tränare kanske? Tränig som känns tråkig och omotiverad blir sällan bra träning. Gå i terrängen är bra träning men om man hatar terräng blir det sällan bra. Kanske använda stadsmiljön som träningsmiljö. Finns hur mycket som helst man kan göra för att skapa övning och träning. Återigen, österländska rörelseformer är oftast bra funktionell träning.

Roland
 
Jag sa aldrig att jag hatar terräng; men jag kan inte smälta att en enda färdighet ska kräva så omfattande och tidsödande övningar. Då inrättar man hela sitt liv efter träning när det borde vara tvärtom.

Jag övar buk och ben varje dag, några minuter. Förra året övade jag upp ena rumpmuskeln efter en trafikolycka; det tog två månader, inte många minuter per dag och jag kunde hela tiden avläsa framstegen.

Jag har övat balans - trodde jag - dagligen i sex år, mest på balansplatta, och det ger inget resultat alls. Det är naturligtvis slöseri med tid och det var skönt att få det bekräftat.
 
Jag har övat balans - trodde jag - dagligen i sex år, mest på balansplatta, och det ger inget resultat alls. Det är naturligtvis slöseri med tid och det var skönt att få det bekräftat.

Men kanske har balansplatta gett dig det du har mest nytta av, nämligen bra känsel och styrka i ledbanden, vilket ger skadeförebyggande effekt även om du inte upplever bättre balans när du blundar.

Thure
 
När jag stukade foten för några år sedan fick jag ett träningsprogram där man skulle stå på ett ben och med den andra foten rita bokstäverna i alfabetet i luften. Det gjode det hela lite vingligare, och gav, tror jag, bättre träning av stabiliteten i fotleden.
 
När jag stukade foten för några år sedan fick jag ett träningsprogram där man skulle stå på ett ben och med den andra foten rita bokstäverna i alfabetet i luften. Det gjode det hela lite vingligare, och gav, tror jag, bättre träning av stabiliteten i fotleden.

På golvet klarade jag till Ä, på balansbräda kom jag inte förbi bokstaven A. Blev du bättre på just detta ellr klarade du ngt annat test? Enligt expertisen är kriteriet 30 sekunder på ett ben med slutna ögon. Det är målet.

Återigen: alla jag testat på klarar det direkt utan att ha övat! Herrar i min ålder lär sätta ned foten efter 10-20 sekunder, vilket visat sig vara tillräcklig grund för förbättring. Den grunden har inte jag, efter sex års försök.
 
Jag har övat balans - trodde jag - dagligen i sex år, mest på balansplatta, och det ger inget resultat alls. Det är naturligtvis slöseri med tid och det var skönt att få det bekräftat.

Enligt expertisen är kriteriet 30 sekunder på ett ben med slutna ögon. Det är målet. ... vilket visat sig vara tillräcklig grund för förbättring. Den grunden har inte jag, efter sex års försök.

Peter, jag ställer frågan igen, delvis för att jag är nyfiken men också delvis för att jag blir förvånad och nästan låter mig provoceras en smula av att du gång efter annan säger att du inte fått något som helst resultat.

Jag undrar alltså om du verkligen inte sett någon förbättring, något resultat överhuvudtaget. (Och då ber jag dig avstå en liten stund från fokusering på resultat kring "slutna ögon".)


(Hos mig själv och andra som jag känner tycker jag mig se skillnander i "balansförmåga" gällande stillastående/sittande kontra i rörelse, gällande sittande kontra stående, gällande öppna kontra slutna ögon samt gällande aktiviteter man trygg och van med konta helt nya och ovana, alltså en mer mental fråga.)
 
Peter. Utifrån dina svar på givna förslag och din bedömning på nollresultat av det du gjort kan man anta att här i forumet lär du inte få något nytt. Om jag som behandlare skulle möta dig skulle jag först ta en grundlig anamnes. Sedan göra en grundlig undersökning av balansens alla komponenter. Fungerar systemet och hur effektivt är det... Systemet i mina ögon består av leder, ffa fotleden, muskler, ögon, inneröra och centrala nervsystemet som skall samordna information och sedan styra kroppen. Utifrån vad utredningen sedan ger kan förslag på övningar eller träning funderas över... Uppföljning och dosering efter tid och utfall. Sök dig någon som kan erbjuda det ovan föreslagna och ge det tid.
Lycka till
Roland
 
Jag skulle snarare säga att den lätta övningen var för lätt, eftersom den inte höjde min nivå.

Vad som händer när jag sluter ögonen är att jag omedelbart tappar balansen
- detta känns i föterna som plötsligt blir alldeles runda! -
och
sätter ned den fria foten, efter kanske 2-3 sekunder. Nån gång har jag med en viljeanspänning, och lite tur, kommit förbi detta, kanske 15 sekunder (det är svårt att ta tid när man blundar), efter en del krängande - jag har då inte en enda sekund verkligen hållit balansen.

Det kan verka som ett framsteg, men försöker jag upprepa blir det kanske 2-3 sekunder igen.
Kroppen lär sig alltså inte. Det får mig att känna mig dum och värdelös; efter några dagar ger jag upp och vågar inte försöka på flera månader igen - det är för knäckande.

När jag testar på andra, som aldrig prövat detta förut, verkar de kunna stå hur länge som helst och rör sig knappt. Alla jag testat på klarar det!

Nu är detta rena amatörspekulationer, men om det är så stor skillnad mellan att göra balansövningar med öppna resp slutna ögon, så är det knappast bristande stabilitet i fotleder och bål som fäller dig.
Snarare är det någon sensorisk återkoppling som är för svag. Något du kan kompensera för med synen men som avslöjar sig direkt när du blundar.
Det kan vara själva balansorganen i innerörat som inte ger dig återkoppling nog.
Det kan också vara känseln i fötter och tår. Du känner helt enkelt inte i tid hur balansen förändras och kan därför inte parera.

Har du fått andra balansövningar som kopplar bort synen? Är de lika svåra?
 
Proffs tränar balans i början med stöd

Titta bara på dansare, stången är ett hjälpmedel, till dess att kontrollen är så god att den kan släppas.
Efter mitt trasiga knä har jag tränat med stöd, ryggn mot väggen, från bord och återfått den god del av stabiliteten från mitt skadade ben. Ännu är det inte perfekt men om amerikanska Football pros i tjugoårsåldern behöver 6 mdr så kanske jag som uppnått 3x åldern behöver lite längre. Redan nu går det dock mycket bättre. Börja på balansbrädan mellan två stolar, innan du går vidare. Ge inte upp!
(repetera det sista 25x minst/dagligen)
IMHO finns det inga hopplösa fall, men olika individer med olika förutsättningar behöver olika lång tid på sig, det är normalt.
 
Peter, jag ställer frågan igen, delvis för att jag är nyfiken men också delvis för att jag blir förvånad och nästan låter mig provoceras en smula av att du gång efter annan säger att du inte fått något som helst resultat.

Jag undrar alltså om du verkligen inte sett någon förbättring, något resultat överhuvudtaget. (Och då ber jag dig avstå en liten stund från fokusering på resultat kring "slutna ögon".)


(Hos mig själv och andra som jag känner tycker jag mig se skillnander i "balansförmåga" gällande stillastående/sittande kontra i rörelse, gällande sittande kontra stående, gällande öppna kontra slutna ögon samt gällande aktiviteter man trygg och van med konta helt nya och ovana, alltså en mer mental fråga.)


Förmågan att hålla balansen stående på ett ben med slutna ögon är det etablerade måttet på balans. Jag har googlat och bläddrat och icke hittat något annat mätbart kriterium. Det är därför det enda jag accepterar. Som jag fattat det är det nämligen då man verkligen använder och testar balanssinnet. Man kan givetvis stå med öppna ögon, man kan givetvis också hålla i ngt eller luta sig mot en vägg.

Kravet på god balans är 30 sekunder. Män i min ålder sätter i genomsnitt ned foten efter 10-20 sekunder - detta faktum är väl dokumenterat -
och kan i allmänhet träna upp förmågan. Yngre personer, säg i 40-årsåldern, som jag testat på, bara står och står utan synliga rörelser - utan att nånsin ha övat detta moment.

Det är mycke troligt att andra typer av övningar leder till målet,
men jag kan inte accpterar att övergången till en annan typ av övning samtidigt ska innebära andra kriterier.

Jag har inhandlat ett stoppur, eftersom man lätt räknar för fort. Så jag testade just en serie försök.
Höger ben: 9-3-3-5-3
Vänster ben: 2-2-2-9-3

Vår sjukgymnast måste rimligen hålla med om att detta är katastrofalt
dåliga resultat för en aktiv person av ghod kondition med god ben- och bålstyrka
(för åldern).
Jag har sämre balans än en vän som drabbades av stroke
förra året.

Detta är resultaten av mina försök under de senaste 6 åren att förbättra balansen. Jag har låtit mig luras av den enkla genomförbarheten i de alternativa övningarna.


Visst, jag kanske förbättrar balansen om jag ger mig ut och traskar i skogen där jag bor. Men jag är övertygad om att den brötiga terrängen och den täta vegationen ändå rätt snart får mig att välja stigarna - bekvämare, genomförbart, lugnande och sannolikt verkningslöst.
 
Liknande trådar

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg