Åttan med "yosemite" avslut

Att få undan repändan tycker jag är helt ointressant, bara man slår åttan med lagom (ca 1 dm) längd på änden, men det kanske är en smaksak.

I slutändan använder man förstås vad man vill, bara man känner knopens svagheter och styrkor. En stor verktygslåda är alltid bra. Men det tycks vettigt att som huvudsaklig vana använda nåt som är bomber i alla avseenden. Det är den knopen man kommer att ta till när man är groggy efter en sten i huvudet på sjunde repan.

Jag fortsätter att klättra med, och förespråka, pålsteken med Yosemite-avslut. Den håller för tvärbelastning OCH är lätt att knyta upp. Snabb att slå också efter en stunds övning (som alla knopar). Skall se om jag inte kan lära min sambo också, börjar ledsna på att behöva hjälpa henne knyta upp sin åtta efter varje push nu när hon börjat redpointa...
 
Jag ska inte ta upp debatten med pålstekens lämplighet igen, men hur viktig är egentligen egenskapen att knopen ska klara tvärbelasning?

Problemet med att få upp knuten, brukar för mig mindre bero på vilken knop det är; det är snarare så att om knopen är någorlunda hårt åtdragen (dvs efter fall/doggning), så är mina fingrar rätt värdelösa på att knyta upp vilken knut som helst i fem minuter efter presset! ;)
 
Om man knyter en knut på ett sätt som är mer eller mindre osäkert för att den ska vara lättare att få upp efter klättringen tycker jag man borde ta sig en funderare över sina prioriteringar.

Jag står på varje kurs och visar hur en åtta, utan tillbakaträdd ände, kan vränga sig (vid momentet knyta ihop rep för nerfirning) och lär inte alls ut att man kan trä tillbaka änden. Jag visar istället att de kan avsluta med en fiskarknop.

Det var nytt och intressant för mig att en åtta med Yosemite-avslut är lättare att kränga upp än en vanlig åtta men av akademisk karaktär eftersom åttan i min värld ska undvikas vid risk för tvärdrag.

Skulle vilja se ett försök att vränga en åtdragen knut också. En löst knuten knut är ju oftast värdelös bara för att den är löst knuten.
 
Om man knyter en knut på ett sätt som är mer eller mindre osäkert för att den ska vara lättare att få upp efter klättringen tycker jag man borde ta sig en funderare över sina prioriteringar.
Jag tror inte att det är någon som gör det heller.

Jag använder altid åttan med yosemite avslut just för att den är lättare att få upp efter fall, men den är inte en osäker knut om den är knuten rätt. Visst, man ska inga tvärbelasta den, men det ska man inga göra med åttan heller.
 
Refererar till mitt inlägg #10, där jag faktiskt fick motsatt resultat mer eller mindre när jag gjorde liknande försök.

Hm, det ställde mig lite. Var tvungen att testa hemma ordentligt innan jag skriver något om det. Jag har provat om o om igen, försökt lägga varven så olika det bara är möjligt för att se om jag kan få till ditt resultat. Jag ger upp, jag får samma resultat varje gång. Yosemiteavslutet knyter upp sig, med det gör inte vanliga åttan. Får inte ihop det rent teoretiskt "knutmässigt" heller, den "ska" knyta upp sig om man trär ned änden så och drar upp den med tvärbelastning. Har vänt o vridigt på knutjäkeln så att ögonen blöder nu.. ;o) Blir inte klok på varför vi får olika resultat.

Funderar på om du kanske slutar dra i öglan när knuten vecklat över första steget? I det läget har den för mig öppnat upp en ögla av knuten. Syns inte så mkt vid första "volten" (eller vad man nu ska kalla det). Fortsätter jag dra (vilket det gör om ex vis en klättrare faller och belastar knuten)så vecklar den upp ett varv till (ännu lättare den gången) och då öppnar knuten upp sig istortsett helt och glider upp helt friktionsfritt.
...Bara en tanke..?

..eller oxo så gör vi något olika som jag bara inte lyckas återskapa..

... Frustrerande är det, men det ger sysselsättning när man ligger sänkt i influensa iallafall.. ;-)

Nåväl, det spelar nog inte nån roll i praktiken, vi verkar vara överrens om det viktigaste ändå.
 
Jovars, fast för mig spelar skillnaden ingen större roll, eftersom jag tycker det verkliga problemet är att man tvärbelastar.

Gör man dessutom som på anvisningen i min länk, så antar jag att uppknytningsmöjligheten upphör - men det är inte så jag brukar ha gjort, och inte så jag provade.

Jag ska testa lite igen, bara för att se om utfallet blir annorlunda vid fler försök.

Tilläggas bör också, att jag tyckte det var rätt svårt att få nånting alls att hända om knuten var väl samsad och åtdragen.
 
Tilläggas bör också, att jag tyckte det var rätt svårt att få nånting alls att hända om knuten var väl samsad och åtdragen.

Betänk dock att krafterna involverade i ett faktor 1-2 fall med en person på 80 pannor genererar en annan mängd kraft än den som du och jag har i nyporna... Därav kan det vara en idé att fundera på hur en knut uppför sig i teorin, vilket är enklare att göra med en icke åtdragen knut.

Jag har nu pysslat en del med knuten och beroende på HUR jag gör avslutet (åt vilket håll knuten är slagen och åt vilket håll jag gör avknytningen) så får jag faktiskt lite olika resultat. Gemensamt är dock att den vänder lättare med tampen tillbakaträdd.
 
Jo, jag håller med om att det är dumt att göra försöken både med en dåligt åtdragen knut, men även med de krafter som man kan prestera med händerna, om det nu är situationer som inkluderar förstemansfall det sedan handlar om.

Om man göra tillbakaträdningen med knuten avslutad enligt länken till Climerware, har du då kommit fram till att den också är sämre? Det känns ju onekligen som att knuten då är mer omfattande, medan tillbakaträdningen på youtube-klippet är ett sätt att göra sista bukten, eller i varje fall en del av knuten lite overksam.
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg