Att bo ute och plugga

Det känns som om det börjar utkristallisera sig

Jag tror du kommer fixa det här. Att du är ute i så god tid och verkligen tänker till och tar till dig råd (eller förkastar) gör ju att det ökar på möjligheten att lyckas.

Jag tror att du ska så snart det går kolla ut mellan 5-10 platser som du kan tälta på samt även den billigaste campingen i närheten. Gör det innan du flyttar dit. Campingen använder du när du är lite smågnällig och gärna har det lite mysigare. Utöver det så ska du vara beredd att ta in på billigt hotell/vandrarhem om du blir sjuk eller om du bara blir allmänt trött på livet.

Ett sätt att göra det lite lättare att härda ut dom jobbiga dagarna (dom kommer ju garanterat) är att redan från början sätta upp ett "belöningssystem" som säger att du får sova på campingen 3 nätter i månaden och på hotell en natt i månaden. Eller det antal som du själv väljer. Då skulle kostnaden för boende bli ca 3x150+500=950 kr/månad (rimlig kostnad för camping + hotell). Och om du vill kan du ju "spara" nätter om du har en bra utemånad till tuffare tider.

Nu när du lagt ned såhär mycket tid på research så måste du ju testa det hela. Även om det bara blir ett par månader så kommer du ju att vara många erfarenheter rikare.
 
Största anledningen att jag inte tror på detta: En högre utbildning kan kräva så mycket av en mentalt att det sista man orkar lägga tid på är rent praktiska saker som hygien, mat och husrum. När jag studerade hade jag huvudet uppe i det blå och periodvis stupade man rakt ner i sängen från föreläsningar och kurslitteratur. Man hade inte ork till en promille utöver det
 
Nej, ett vansinnesprojekt säger jag ;)

Nja, jag skulle vilja påstå att det vore ett vansinnesprojekt att försöka hitta ett studentrum i Uppsala...

Största anledningen att jag inte tror på detta: En högre utbildning kan kräva så mycket av en mentalt att det sista man orkar lägga tid på är rent praktiska saker som hygien, mat och husrum. När jag studerade hade jag huvudet uppe i det blå och periodvis stupade man rakt ner i sängen från föreläsningar och kurslitteratur. Man hade inte ork till en promille utöver det

Jag vågar hävda att det antagligen skiljer sig från person till person - den en anser vara heltidsstudier kan en annan jämställa med studieuppehåll...
 
Sedan senast har jag rätt ofta sovit ute mellan olika arbetspass. Har 20mil till jobbet just nu och ibland har jag ingen lust att åka hem mellan passen (jobba ett särskild schema med få dagar och långa pass)
Det som jag har märkt tydligt är att det helt klart funkar att leva på det sättet, har allting i bilen och är alltid redo så att säga. Kan även duscha, tvätta och äta på jobbet vilket gör det hela rätt enkelt. Det som dock är svårt är nu på vintern när man har "håltimmen". För vad gör man när det bli mörkt tidig och man är trött och man inte orkar att vara aktivt. Att hänga många timmar i tältet kan kännas rätt långdragen ibland. Har vandrat då en del ibland men det är inte alltid skoj.
Som tur är det även det enda jobbiga jag har kommit på tills nu i min situation, så fort det bli bättre väder ute lär ju det inte vara lika jobbigt längre.
Misstänker att det kan bli rätt likt för TS
 
Hej

Hur har det gått? Är så nyfiken...

//Karolina
Livet ville sig annorlunda och det blir inget plugg i höst. Och jag vågar mig inte på att försämra min prestation på jobbet genom att bo ute jämt. På plugget är det ju jag som tar smällen, men jag tror inte att min arbetsgivare är lika pepp på att ta den.

Men projektet har helt klart fått mig att sova ute mera. Numera drar jag då och då ut på några nätters turer under arbetsveckorna. Det är riktigt härligt och ger en ordentlig frihetskänsla att gå från jobbet och slå läger precis var man känner för det.
 
Hej, det hade varit kul att veta hur det gick för dig, om du nån gång återupptar projektet att plugga och bo i tält. Jag tror det är möjligt, med rätt dos målmedvetenhet så klarar man många tuffa utmaningar.

Lycka till med allt du företar dig!

/Mvh en som sommarjobbar i Uppsala och bor i ett tält
 
Ganska nära stan finns ju även vindskydd att använda samt inte allt för långt bort till och med stugor med eller utan kamin. När man vill bo lite bättre någon natt som kontrast. Och om man lever sin dag på campus kan man ju slänga upp tältet i nåt hörn på en gräsmatta den dag man inte orkar cykla ut och tälta i skogen. Tänker att det blir rätt enkelt att leva så om man bara spenderar sovtimmarna ute. Då kan du tom ha råd att äta ute Haha, inte ute som i skogen utan jag menar restaurangmat.

Avståndsbiten gör väl att cykel är minimum, annars får man tufft att hinna gå mellan. Om man inte pluggar i Ultuna på SLU vill säga! Gott om fina områden runt stan så det ordnar sig väl, cykelavstånd utan problem. Det borde ju kunna gå att genomföra. Och för att prova är sommarhalvåret gott, fixar man det är vintern nästa utmaning.

Synd att vi inte fick läsa dina reflektioner om hur det funkar att plugga och bo i tält!
 
Verkar inte som att jag svarat i den här tråden. Mitt boende i tält började med att jag jobbade som konsult men hade ingen lust att ha bil. Min chef frågade hur jag löser det och jag svarade att det blir tält. Så en morgon stod jag utanför kunden med istappar i skägget och förklarade att jag var den nya personen som ska jobba hos dem. Det mottogs med väldigt undrande ansikten men efter några dagar kom det ner folk från våningarna ovanför för att de var nyfikna på vem jag var. Den bästa förklaringen är att man är äventyrare. Det hände en annan gång senare när jag fick soppatorsk på bilen och gick för att hämta bensin. Folk stannade och frågade om jag ville ha skjuts. Jag sa nej. Men bilen står ju en och en halv mil bort. Ska du inte ha skjuts? Nej tack jag är ÄVENTYRARE och det här är mental träning för mig. Jaha. Också åker dom.

Så till boendet i tält. Förr luktade fattiga barn fotogen och det är med respekt för arvet från deras erfarenheter jag valt mitt användarnamn. Naturligtvis luktade jag också fotogen men inte för att jag var fattig utan för att jag var rik för att jag var snål. Det finns många saker folk inte tänker på. Det är tydligt i den här tråden. Många skriver att det ska bli tufft. Några att det ska bli kallt. Det är spontana reaktioner. Då jag bott campingliv i två och ett halvt år kontinuerligt kanske jag kan bidra lite:

Det byrokratiska: Man tar en Poste Restante adress. Det kan vem som helst göra (2010). Då får man hämta ut posten. Ska man köpa saker på nätet kan det bli svårt att beställa till en Poste Restante då många skumma typer använder sig av detta för att ägna sig åt skumrask. Jag var skriven någonstans i Norrahammar under Norrahammars församling trots att jag inte är medlem i Svenska kyrkan. Min hemförsäkring var någonstans i skogen. Helt ärligt- det går om man är bra på att förhandla.

Tvätt: Fick hyra en grovtvättstuga en gång i månaden av allmännyttan.
Dusch: Jobbet.
Lager: Hyrde en källarlokal för 300 i månaden. Där kunde jag ha mina saker och torka utrustning ibland.
Ekonomi: Det sliter hårt på utrustningen med 400 tältnätter. Räkna med att få köpa nya saker.

Så till själva campinglivet. Den tuffaste tiden är när det är kallt och blött. Allt är svårt tills man lärt sig. Det gällde att inte få in en droppe vatten i utrustningen för den blir kvar där i flera dagar. Inget torkar. Man får torka av tältduken med en trasa invändigt för att undvika att sovsäcken ska bli sur. Det krävs militär diciplin. Jag försökte dessutom att leva i stealth mode. Tältet kamouflerades och jag gick så det inte blev spår. Lägerplatsen återställdes efter mig och jag rörde mig på flera kvadratkilometer för att inte märkas och hålla mig någorlunda till allemansrätten.

Vinter. Det största problemet med vintern är inte att det är kallt utan att det blir halt och svårare att ta sig ut i terrängen. Något de flesta inte tänker på är att vattnet blir hårt. Jag studerade därför terrängen i mitt revir för att komma ihåg bra platser att vintertälta. De sparades till vintern. Det kunde vara ett källflöde ur ett berg där det gick att bryta istappar eller en fin tjock bädd av barr. En del terräng var sank och vintern gjorde att man kunde vinna ny mark. Tältpinnar i tjälad mark är bara att glömma. I nödfall kan man lämna brännaren på i tältet för att torka något plagg. Under tiden är man utanför tältet.

Vår. Nu är det stora problem. Man vill inte störa djur och fågellivet. Allt smälter och det är väldigt blött. Nu sover man på väldränerad mark. Det börjar åter bli lättare att passera obemärkt.

Sommar. Nu är det istället värmen som blir problem. Platser med skugga och morgonsol är att föredra i en perfekt värld.

Jag sov andra året plus några månader i en Renault Kangoo. Ett lyft. Knepet med att sova i bil är att öppna takluckan. Därav valet av bil. Den har nämligen en lucka som fälls upp och kan lämnas lite på glänt när det regnar. Ett misstag som många nog gör är att täppa igen all ventilation för att få det varmare. Då blir det ökad luftfuktighet och rått istället. Bästa nätterna jag haft är de med god luftväxling på toppen av ett berg. Mina värsta hemma i huset innan vi hade ordning på värmen.

Mat. Jag köpte hela förpackningar. Lite kunde man ha på jobbet men mest släpade man runt på tunga matförpackningar. Glasburkar och en hel flaska matolja.

Som summering tyckte jag det var ett underbart liv. I alla fall i en period. Jag hade bokskogen i Habo som mitt vardagsrum och biblioteket som bibliotek. Markerna som sovsal och bergen som matsal. Det fallna trädet som kamrat om natten och den djupa natthimlen och allt djurliv som sällskap. Kanske var inte kattugglan så glad när jag härmade den. Inte heller rådjursbocken jag retades med. Korparna har jag samtalat med och de följde nig nyfiket. Jag vet inte vad vi sa men sällskap var de.
 
Verkar inte som att jag svarat i den här tråden. Mitt boende i tält började med att jag jobbade som konsult men hade ingen lust att ha bil. Min chef frågade hur jag löser det och jag svarade att det blir tält. Så en morgon stod jag utanför kunden med istappar i skägget och förklarade att jag var den nya personen som ska jobba hos dem. Det mottogs med väldigt undrande ansikten men efter några dagar kom det ner folk från våningarna ovanför för att de var nyfikna på vem jag var. Den bästa förklaringen är att man är äventyrare. Det hände en annan gång senare när jag fick soppatorsk på bilen och gick för att hämta bensin. Folk stannade och frågade om jag ville ha skjuts. Jag sa nej. Men bilen står ju en och en halv mil bort. Ska du inte ha skjuts? Nej tack jag är ÄVENTYRARE och det här är mental träning för mig. Jaha. Också åker dom.

Så till boendet i tält. Förr luktade fattiga barn fotogen och det är med respekt för arvet från deras erfarenheter jag valt mitt användarnamn. Naturligtvis luktade jag också fotogen men inte för att jag var fattig utan för att jag var rik för att jag var snål. Det finns många saker folk inte tänker på. Det är tydligt i den här tråden. Många skriver att det ska bli tufft. Några att det ska bli kallt. Det är spontana reaktioner. Då jag bott campingliv i två och ett halvt år kontinuerligt kanske jag kan bidra lite:

Det byrokratiska: Man tar en Poste Restante adress. Det kan vem som helst göra (2010). Då får man hämta ut posten. Ska man köpa saker på nätet kan det bli svårt att beställa till en Poste Restante då många skumma typer använder sig av detta för att ägna sig åt skumrask. Jag var skriven någonstans i Norrahammar under Norrahammars församling trots att jag inte är medlem i Svenska kyrkan. Min hemförsäkring var någonstans i skogen. Helt ärligt- det går om man är bra på att förhandla.

Tvätt: Fick hyra en grovtvättstuga en gång i månaden av allmännyttan.
Dusch: Jobbet.
Lager: Hyrde en källarlokal för 300 i månaden. Där kunde jag ha mina saker och torka utrustning ibland.
Ekonomi: Det sliter hårt på utrustningen med 400 tältnätter. Räkna med att få köpa nya saker.

Så till själva campinglivet. Den tuffaste tiden är när det är kallt och blött. Allt är svårt tills man lärt sig. Det gällde att inte få in en droppe vatten i utrustningen för den blir kvar där i flera dagar. Inget torkar. Man får torka av tältduken med en trasa invändigt för att undvika att sovsäcken ska bli sur. Det krävs militär diciplin. Jag försökte dessutom att leva i stealth mode. Tältet kamouflerades och jag gick så det inte blev spår. Lägerplatsen återställdes efter mig och jag rörde mig på flera kvadratkilometer för att inte märkas och hålla mig någorlunda till allemansrätten.

Vinter. Det största problemet med vintern är inte att det är kallt utan att det blir halt och svårare att ta sig ut i terrängen. Något de flesta inte tänker på är att vattnet blir hårt. Jag studerade därför terrängen i mitt revir för att komma ihåg bra platser att vintertälta. De sparades till vintern. Det kunde vara ett källflöde ur ett berg där det gick att bryta istappar eller en fin tjock bädd av barr. En del terräng var sank och vintern gjorde att man kunde vinna ny mark. Tältpinnar i tjälad mark är bara att glömma. I nödfall kan man lämna brännaren på i tältet för att torka något plagg. Under tiden är man utanför tältet.

Vår. Nu är det stora problem. Man vill inte störa djur och fågellivet. Allt smälter och det är väldigt blött. Nu sover man på väldränerad mark. Det börjar åter bli lättare att passera obemärkt.

Sommar. Nu är det istället värmen som blir problem. Platser med skugga och morgonsol är att föredra i en perfekt värld.

Jag sov andra året plus några månader i en Renault Kangoo. Ett lyft. Knepet med att sova i bil är att öppna takluckan. Därav valet av bil. Den har nämligen en lucka som fälls upp och kan lämnas lite på glänt när det regnar. Ett misstag som många nog gör är att täppa igen all ventilation för att få det varmare. Då blir det ökad luftfuktighet och rått istället. Bästa nätterna jag haft är de med god luftväxling på toppen av ett berg. Mina värsta hemma i huset innan vi hade ordning på värmen.

Mat. Jag köpte hela förpackningar. Lite kunde man ha på jobbet men mest släpade man runt på tunga matförpackningar. Glasburkar och en hel flaska matolja.

Som summering tyckte jag det var ett underbart liv. I alla fall i en period. Jag hade bokskogen i Habo som mitt vardagsrum och biblioteket som bibliotek. Markerna som sovsal och bergen som matsal. Det fallna trädet som kamrat om natten och den djupa natthimlen och allt djurliv som sällskap. Kanske var inte kattugglan så glad när jag härmade den. Inte heller rådjursbocken jag retades med. Korparna har jag samtalat med och de följde nig nyfiket. Jag vet inte vad vi sa men sällskap var de.
Tack så hemskt mycket för din berättelse! Det var givande att läsa!
 

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg