Otroligt, eller kanske snarare hopplöst?
Oavsett frågan blir det alltid samma diskussion och innehåll när naturskydd förespråkas eller kritiseras, inte mycket till konstruktiva förslag eller försök att förbättra något. Dom hittillsvarande projekten är bevisligen inte alltid perfekta eller framgångsrika och mycket skulle nog kunna vinnas med utveckling på olika sätt.
Angående denna tråd:
Vilka altruistiska bevarandeprojekt föreslår kritikerna som alternativ till de nu existerande och här ifrågasatta programmen?
Eller är det bara "not in my backyard" som alltid gäller?
Om man kan påverka naturen mest i eller utanför staden är ju en omöjlig fråga, krävs det natur i närheten att påverka blir det ju svårt i staden förstås, är det per capita blir det en fördel att bo trångt, men om staden per se är beviset för sin egen negativa effekt förlorar den stort?
Om det räcker med att arten finns någon annan stans på klotet än i sitt svenska habitat för att man skall tycka att allt är frid och fröjd, så kan man ju räkna lika dant och tycka att det räcker om skogsägarna bara får avverka skogen utomlands, företagen har fabriken i sydostasien, och bankernas ägare slipper svenska regler. Fåniga argument finns i överskott om man vill, men det går som vanligt inte att både ha kakan kvar och äta den samtidigt, skall man bevara något kan man inte riva grunden.
