Du kan ju givetvis ha rätt i att det utförs mer och hårdare tester inom elitcyklingen än inom andra idrotter på elitnivå. Men ändå, antalet positiva fall kan man ju inte enbart skylla testerna för. Någon ska ju lämna proven också.
Ja, jag har absolut inte försökt sticka under en stol med att det finns dumhjärnor som pillar i sig både det ena och det andra. Det jag opponerade mig emot var att dessa stolpskott skulle vara överrepresenterade inom cykelsporten. DET tror jag inte en sekund på.
Hur som helst är det ju verkligen bra att man från UCI mm åtminstone försöker göra något åt problemet. Har du förresten som jobbar på (min favvosajt) Cyclingnews något intressant att förtälja just i fallet Armstrong? [/QUOTE]
Uhm, nja. Jag vet väl ungefär vad alla andra vet som har läst artiklarna. Armstrong är komplex på många sätt. Faktum är att han blivit testad många, många gånger, och aldrig (vad det kommit fram) testat positivt. Om han testat positivt undrar jag varför det inte har kommit fram direkt? Å andra sidan har vi ju sett svart på vitt att han har cyklat ifrån personer som vi i efterhand har fått veta använt sig av otillåtna produkter. Ullrich, Pantani, Virenque osv har ju alla stått på pallen under Armstrong.
Armstrong har varit viktig för cykelsporten sedan Festinaskandalen, kanske den nyckelperson som hållit ihop sporten och återgett den lite av dess forna stjärnglans. Jag skulle inte vilja veta var sporten skulle ha hamnat efter Festinaskandalen om inte Armstrong hade trätt fram och vunnit sex tourer. Å andra sidan är Armstrong impopulär. Många, inklusive jag själv, finner honom dryg och amerikansk, och långt bort ifrån den cykelkultur jag lärt känna. Alla andra cyklister, bra som dåliga går att kontakta och bemöta. Jag kan gå och dansa med Virenque, ta en kaffe med Moreau och slå en signal till Museeuw, men Armstrong är helt ouppnåelig. Får man chans till en presskonferens med honom vågar ingen säga något i rädsla för att han ska avsluta den, och han tar detta i tillfälle och kan ge sig på enstaka personer med regelrätta personangrepp bara för att han tex inte gillar någons kläder.
Ja, jag har absolut inte försökt sticka under en stol med att det finns dumhjärnor som pillar i sig både det ena och det andra. Det jag opponerade mig emot var att dessa stolpskott skulle vara överrepresenterade inom cykelsporten. DET tror jag inte en sekund på.
Hur som helst är det ju verkligen bra att man från UCI mm åtminstone försöker göra något åt problemet. Har du förresten som jobbar på (min favvosajt) Cyclingnews något intressant att förtälja just i fallet Armstrong? [/QUOTE]
Uhm, nja. Jag vet väl ungefär vad alla andra vet som har läst artiklarna. Armstrong är komplex på många sätt. Faktum är att han blivit testad många, många gånger, och aldrig (vad det kommit fram) testat positivt. Om han testat positivt undrar jag varför det inte har kommit fram direkt? Å andra sidan har vi ju sett svart på vitt att han har cyklat ifrån personer som vi i efterhand har fått veta använt sig av otillåtna produkter. Ullrich, Pantani, Virenque osv har ju alla stått på pallen under Armstrong.
Armstrong har varit viktig för cykelsporten sedan Festinaskandalen, kanske den nyckelperson som hållit ihop sporten och återgett den lite av dess forna stjärnglans. Jag skulle inte vilja veta var sporten skulle ha hamnat efter Festinaskandalen om inte Armstrong hade trätt fram och vunnit sex tourer. Å andra sidan är Armstrong impopulär. Många, inklusive jag själv, finner honom dryg och amerikansk, och långt bort ifrån den cykelkultur jag lärt känna. Alla andra cyklister, bra som dåliga går att kontakta och bemöta. Jag kan gå och dansa med Virenque, ta en kaffe med Moreau och slå en signal till Museeuw, men Armstrong är helt ouppnåelig. Får man chans till en presskonferens med honom vågar ingen säga något i rädsla för att han ska avsluta den, och han tar detta i tillfälle och kan ge sig på enstaka personer med regelrätta personangrepp bara för att han tex inte gillar någons kläder.