Allemansrätten

Inte för att det egentligen finns något exakt krav på tidsförloppet:
"Sedvänja eller sed kallas ett sätt, på vilket något normalt utförs utan att detta är bestämt i skriftliga regler.
Sedvänjan kan inom juridiken i vissa fall ses som en rättskälla och kan då kallas sedvanerätt. Sedvänja kan ibland rent av användas som rättskälla genom att någon lag uttryckligen hänvisar till den."
Typ Grundlagen och Allemansrätten.

Eftersom du verkar gilla wikipedia som rättesnöre, så var det inte mindre viktigt med sedvänjan förr (high-lightar från):
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sedvanerätt
"Sedvanerätten hade förr vida större betydelse än i nutiden, sedan rättskonstruktionen alltmera begränsats genom en detaljerad och systematisk, men därigenom också ofta hämmande lagstiftning. I 1734 års lags rättegångsbalk 1 kap. 11 §, där båda dessa arter av rätt sätts i motsats mot varandra...."

Samerna styrdes tidigt av skatteskäl till renskötselområden, redan Gustav Vasa på 1500-talet, och av Karl IX 1605 tex, så visst är vissa sedvanerätter gamla det har du rätt i, men det är inget krav:
http://laplandvuollerim.blogspot.com/2011/02/kungens-pabud-till-samer-och-birkarlar.html

Och senare på slutet av 1600-talet blev de som du skriver undanskuffade från sin mark av "nybyggare och bönder" och förlorade successivt ägandet av marken. Men jag förstår inte på vilket sätt du menar att samernas gamla sedvanerätt till sin mark skulle spela roll för allemansrätten, bara för att dom nya ägarna kommer långt senare? Samerna är ju renskötande (beskattad näringsverksamhet), och det har ju inte explicit med allemansrätt att göra att dom har den sedvanerätten. Även om det visar på att markägande (som för samerna) inte alltid är bergsäkert.
http://www.sametinget.se/1054

Även om inte det är fastslagits en exakt tidsgräns, så torde i alla fall de ynka 50-60 år som allemansrätten de facto existerat, vara alldeles för kort tid för att räknas som sedvanerätt. Annars skulle ju piratkopiering av musik också klassas som en sedvanerätt, då kadettbandspelaren har bortåt 50 år på nacken...

Anledningen till att jag tog upp samerna och renbetning, är ju att det klassas som en sedvänja, vilket inte allemansrätten gör! Det är viktigt att få bort den felaktiga men spridda myten om att allemansrätten skulle vara en gammal sedvänja.

Sedan kan det vara på plats att i Spikbjörns redogörelse nämna kvänerna, som levde i lappland långt innan svenskarna kom dit. Så även före svenskarnas överhöghet, så var lapparnas markägande beskuret.i lappland.
/Niklas
 
Även om inte det är fastslagits en exakt tidsgräns, så torde i alla fall de ynka 50-60 år som allemansrätten de facto existerat, vara alldeles för kort tid för att räknas som sedvanerätt. Annars skulle ju piratkopiering av musik också klassas som en sedvanerätt, då kadettbandspelaren har bortåt 50 år på nacken...

Anledningen till att jag tog upp samerna och renbetning, är ju att det klassas som en sedvänja, vilket inte allemansrätten gör! Det är viktigt att få bort den felaktiga men spridda myten om att allemansrätten skulle vara en gammal sedvänja.

Sedan kan det vara på plats att i Spikbjörns redogörelse nämna kvänerna, som levde i lappland långt innan svenskarna kom dit. Så även före svenskarnas överhöghet, så var lapparnas markägande beskuret.i lappland.
/Niklas

Allemansrätten är ett ganska nytt ord, men sedvänjan som begreppet baserar sig på är ju det som funnits innan man skrev ned det i text (ja jag vet att du och några till tycker annorlunda om det och sprider myter om det) så allemansrätten är ju inte sedvänjan i sig (ordet allemansrätt) utan den sedvänjan som man anser att det ordet beskriver, som ju kan spåras långt tillbaka i tiden.

Och som du påtalar så har varken samers eller kväners markägande något med allemansrätten att göra, det är en annan diskussion, men du får säkert synpunkter på markägande om du talar med samerna.
 
Allemansrätten är ett ganska nytt ord, men sedvänjan som begreppet baserar sig på är ju det som funnits innan man skrev ned det i text (ja jag vet att du och några till tycker annorlunda om det och sprider myter om det) så allemansrätten är ju inte sedvänjan i sig (ordet allemansrätt) utan den sedvänjan som man anser att det ordet beskriver, som ju kan spåras långt tillbaka i tiden.

Och som du påtalar så har varken samers eller kväners markägande något med allemansrätten att göra, det är en annan diskussion, men du får säkert synpunkter på markägande om du talar med samerna.

Nja, allemansrätten är ju ingen sedvänja och förr ingick ju inte bärplockning i allmänhetens rättigheter, utan det var hårt knutet till markägaren. Det har ju redovisats långt tidigare i denna tråd av bl.a. Stellan.

Allemansrätten är direkt knutet till att vi fick allmän semester 1938. Förr så arbetade folk 6 dagar i veckan året om från gryning till skymning och satt i kyrkan på vilodagen. Förbud mot lösdriveri fanns åtminstone redan på 1700-talet http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2068&artikel=4011185 varför det inte fanns någon allemansrättslig sedvänja att tala om. Jag tror inte att lösdrivarna sågs med blidare ögon av överhögheten under 1500-talet och 1600-talet.

Således ingen semester och inget lösdriveri, varför det inte fanns något behov av en "allemansrätt" mellan åtminstone Gustaf Vasa och andra världskriget.
/Niklas
 
Nja, allemansrätten är ju ingen sedvänja och förr ingick ju inte bärplockning i allmänhetens rättigheter, utan det var hårt knutet till markägaren. Det har ju redovisats långt tidigare i denna tråd av bl.a. Stellan.

Allemansrätten är direkt knutet till att vi fick allmän semester 1938. Förr så arbetade folk 6 dagar i veckan året om från gryning till skymning och satt i kyrkan på vilodagen. Förbud mot lösdriveri fanns åtminstone redan på 1700-talet http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2068&artikel=4011185 varför det inte fanns någon allemansrättslig sedvänja att tala om. Jag tror inte att lösdrivarna sågs med blidare ögon av överhögheten under 1500-talet och 1600-talet.

Således ingen semester och inget lösdriveri, varför det inte fanns något behov av en "allemansrätt" mellan åtminstone Gustaf Vasa och andra världskriget.
/Niklas

Utan att tjata detaljer kan man konstatera att den etablerade vetenskapen inte delar din syn på allemansrättens historiska bakgrund. Men egentligen saknar det betydelse då allemansrätten är inskriven i grundlagen och fall från domstolar visar att det i stort fungerar som avsett.
 
Även om inte det är fastslagits en exakt tidsgräns, så torde i alla fall de ynka 50-60 år som allemansrätten de facto existerat, vara alldeles för kort tid för att räknas som sedvanerätt. Annars skulle ju piratkopiering av musik också klassas som en sedvanerätt, då kadettbandspelaren har bortåt 50 år på nacken...

En jämförelse som visar hur dålig koll du har. Att kopiera musik till ett kassettband (eller en cd-skiva för den delen) för privat bruk eller för att ge till sin familj eller sina vänner är faktiskt tillåtet och inte samma sak som piratkopiering:

http://www.regeringen.se/sb/d/6143

Alltså är det en slags sedvanerätt, precis som allemansrätten. Tänk vad, vem som helst får både plocka kottar och spela in ett kassettband med Beatles på och ge sin kompis. Rena kommunismen, på min ära!
:)
 
Men egentligen saknar det betydelse då allemansrätten är inskriven i grundlagen och fall från domstolar visar att det i stort fungerar som avsett.

Vilken av de fyra grundlagarna?

Tryckfrihetsförordningen?
Sucsessionsförordningen?
Yttrandefrihetsförordingen?
Regeringsformen?

Jag kan ha fel men överbevisa mig gärna
 
Niking, utan att bli "långrandig", sedan de första människorna satte sin fot på skandinaviska
halvön för 14000 år sedan har det vandrats från en plats till en annan oavbrutet.
Det har heller aldrig spelat någon roll hur den politiska kartan sett ut. Jag tycker att 14000 år
är en bra början för att kallas "sedvänja".
Allemansrätten bygger på en sedvänja med aktningsvärd ålder.

Lagen om lösdriveri gällde i första hand arbetslösa stadsbor (tiggare).

Mvh Glenn

PS. Tack för mej DS.
 
Nja, allemansrätten är ju ingen sedvänja och förr ingick ju inte bärplockning i allmänhetens rättigheter, utan det var hårt knutet till markägaren. Det har ju redovisats långt tidigare i denna tråd av bl.a. Stellan.

Grattis, nu har du gjort frivarv. En sedvana = en oskriven överenskommelse.
Så att det inte finns belägg för det i text kan ju anses styrka att det är en sedvana. Just bärplockningen är ju inte det centrala för allemansrätten (men en trevlig liten del för allmänheten), det är ju möjligheten att (med hänsynstagande) vistas på och passera över marken som är grundbulten. Bären har ju blivit kontroversiella först nu på senare tid (och kommersiella inslag kan jag hålla med om att det kan diskuteras) men ur samhällets syn bör ju bären och svamparna gärna plockas av någon så att naturresurserna inte går till spillo.

Allemansrätten är direkt knutet till att vi fick allmän semester 1938.

Javisst, när ordet semester fick en betydelse så fanns det behov av ett ord för att beskriva sedvanan att fritt kunna vistats i skog och mark.
 
Betryggande?

Regeringens arbete om Friluftslivet säger som en av huvudpunkterna att "allemansrätten värnas".

En undersökning bland 'folket' visar att "94 procent av de svarande är helt eller delvis eniga med påståendet att allemansrätten är viktig att försvara".

Fortsatt säger regeringen att:
"Allemansrätten är en viktig grund för människors möjlighet att fritt vistas i naturen. Naturvårdsverket bör ges ett uttryckligt ansvar att värna och främja allemansrätten genom vägledning, kunskapsspridning, samordning och samverkan med andra myndigheter och föreningslivet."
 
Utan att tjata detaljer kan man konstatera att den etablerade vetenskapen inte delar din syn på allemansrättens historiska bakgrund. Men egentligen saknar det betydelse då allemansrätten är inskriven i grundlagen och fall från domstolar visar att det i stort fungerar som avsett.

1 definiera "etablerad vetenskap" i detta fall. Vilka avses?

2 Det massiva motståndet från bl.a. LRF visar att allemansrätten inte fungerar så som det var tänkt!

/Niklas
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg