Aga

[-Patric-]

Man jobbar inte direkt med morrningen för det är vad som händer. Man jobbar istället med orsaken till det. Tex om hunden morrar av rädsla och ,som jag gissar att du menar att man skulle göra, slår till hunden så var det som hunden trodde något farligt och då blir det morrning nästa gång också. Kunskap ger resultat.

Jag vet inte om du läste mitt andra inlägg där jag klargjorde att morrningen skulle komma av fel orsaker för att tillrättavisningen skall komma.. Jag skrev oxå att avledning i många fall är bra men inte i alla..

Detta handlar om exempel, det går sällan att generalisera alla situationer till en svarshandling, det handlar som du säkert vet om fingertoppskänsla när de olika svarshandlingarna sätts in.

Det är ytterst få tillfällen där man kan motivera ett slag, varje slag är ett misslyckande i ledarskap, ibland kan det dock behövas. Som jag sa tidigare så skall ledarskapet befästas redan som valp, sitter ledarskapet då så skall det mycket till för att något mer än ett nyp i örat skall behövas..

 

[undar]

Det roliga är att om man så mycket som tänker på att slå sin hund i tillrättavisning så är man en djurplågare. Men skulle man jämföra med vargflocken eller med en vanlig "hundfamilj" där bla valparna ofta får rediga tillrättavisningar för att lära sig vad som är rätt eller fel så är man ju en ängel. Jag har sett valpar som har blivit bitna av sin far pga att dom drack ur hans vattenskål så att dom skrek i ett par minuter och då överdriver jag inte. Så var går egentligen gränsen för misshandel?
Min gamla chefs man brukar vara ute och gå samma runda med deras golden som vi ibland går och han kan vara väldigt "handfast" med sin hund när den börjar skälla på Bamse och konstigt nog så blir det aldrig bättre av det...

 

[avslutad210712]

Som jag sa tidigare så skall ledarskapet befästas redan som valp, sitter ledarskapet då så skall det mycket till för att något mer än ett nyp i örat skall behövas..

Det här tror jag att många bommar. Det är så gulligt när valpen morrar och många bara skrattar åt det. Om man i det läget markerar att det inte är acceptabelt så behöver man inte ta till så hårda metoder varken mot valpen eller den vuxna hunden.

 

[Luffarn]

Som jag sa tidigare så skall ledarskapet befästas redan som valp, sitter ledarskapet då så skall det mycket till för att något mer än ett nyp i örat skall behövas..

Det här tror jag att många bommar. Det är så gulligt när valpen morrar och många bara skrattar åt det. Om man i det läget markerar att det inte är acceptabelt så behöver man inte ta till så hårda metoder varken mot valpen eller den vuxna hunden.

... och lika illa är folks uppfattning om vuxna småhundar som skäller och gläffser åt människor och djur. Det säger de flesta ingenting om.. "åh vilken gullig hund" men om en stor hund med lika illa beteende som den lilla otrevliga då blir det jävlar andra bullar.

Det händer ju nästan dagligen att man passerar nån liten hysterisk hund med skrämd ägare och då är det så skönt att bara passera med sin egen hund som är oberörd eller piper ledsamt för att den lilla är så arg och inte vill leka.

Det är väl mindervärdeskomplex - precis som med högljudda Skåningar

T.ex. en gång när jag var ute med min vuxna siberian och en huskyvalp kom det från en villagård en aggressiv och skällande Borderterrier och anföll mina hundar och försökte hugga. Den vettskrämda valpen lyckades slita sig och sprang för livet med terriern i hasorna och dennes husse skrikandes efter sig.
Det 60-åriga paret bad snällt om ursäkt och jag var dum nog att vara snäll och förstående - borde istället rekomenderat avlivning.

Så nästa gång vi träffades - i skogen.. då hade jag min vuxna siberian lös och han är väldigt hundkär och vill hälsa på alla hundar och sprang med viftande svans fram till samma Borderterrier som anföll honom några veckor tidigare. Helt utan anledning blev matten helt hysterisk och skrek upprepade gånger åt mig "TA FAST HUNDEN!"


/Per, Ume

 

[Håkan K]

Det är väl mindervärdeskomplex - precis som med högljudda Skåningar

Funkar inte, han är på överlevnadskurs...

/Håkan

 

[wima]

Nypa i örat är inte så tokigt som det låter. När en hund biter nafsar i örat är det ett sätt att visa/pröva dominans. Vi tog över en 2-årig hund som lätt bet/nafsade mig i örat när vi satt på trappan. Han blev väldigt osäker när jag nafsade tillbaka. För en icke hundeägare förmodligen otänkbart . Han har inte gjort något mer försök. Men det är en sak att visa vem som bestämmer och en annan att ändra ett dumt beteende.

 

[Tarra]

Metoder

Tråkigt med diskussioner som rör sig kring metoders vara eller inte vara. En metod kan vara hur rätt som helst i ett visst ögonblick på en viss hund. Lika fel kan den vara sekunden senare eller på en annan hund.

Jag tycker att det är bättre att lära känna sin hund,, lära sig läsa hund och förstå hur hunden fungerar och reagerar på de signaler jag ger. Kommunikation alltså.

Förstår hunden vilket krav jag ställer, eller vad jag korrigerar kan jag vara nästan hur hårdhänt som helst. Är hunden däremot inte helt säker på vad jag menar är samma beteende att betrakta som misshandel.

 

[Tumbleweed]

På hundens vilkor

Intressant tråd det här..

Har själv haft förmånen att träffa, äga och träna en bunt rätt olika hundar. Vissa saker har jag kommit fram till:
1. Hundar har hyfsat minne men lever i nuet, så en tillrättavisning måste komma omedelbart, gärna i samma ögonblick som hunden börjar göra "fel". Detta ställer höga krav på husses eller mattes framförhållning.
2. Av samma anledning ska tillrättavisningen vara lika tydlig som kortfattad, så att hunden förknippar det med sitt agerande. Har sett skräckexempel på hundägare som stått och ryckt i och grälat på hundar i flera minuter, trots att hunden legat på rygg totalt undergiven. (Inte olikt vissa föräldrar..)
3. Förstärk (beröm) positiva beteenden lika starkt och snabbt som du undertrycker negativa så får hunden snabbt nåt att "sikta på" och blir mer fokuserad.
4. Vad gäller aga, så har jag aldrig någonsin sett att våld varit tillämpligt inom hunddressyr! Ett skarpt komando, ett ryck i kopplet eller en lätt dask med handen har räckt för att sätta hunden i en lätt "underordnad" position och således hävda min egen dominans. Det syns tydligt om man nåt fram till hunden eller inte.

Vänligen, Richard (för tillfället med tomt koppel..)

 

[Dr.Jones]

Det är väl mindervärdeskomplex - precis som med högljudda Skåningar

HA HA HA !!!!

 

[-Patric-]

Det är väl mindervärdeskomplex - precis som med högljudda Skåningar

HA HA HA !!!!

HAHAHA??? näää, nu rackarns!! Vilka påhopp på oss rosenkindade och fryntliga mysknuttar. Vi är inte högljudda snarare blyga och timida!! Jädrans påhopp!!

 

[sergei]

Att slå en hund

Har själv haft hund under min militärtjänstgöring, Lennart Wetterholm som numera är på HundCampus var huvudinstruktör, och han lärde oss att aldrig slå en hund. Vi fick våra hundar att jobba med hjälp av kommandon, beröm mm. T ex så fick vi efter intagen lunch,middag eller annan utspisning sitta och prata med hunden, Wetterholm sa att hundarna förmodligen fattar mer än somliga av er "beväringar",vilket jag faktiskt än i dag instämmer i. Idag har jag ingen hund, däremot har familjen en dvärgvädur som tror att han är en hund för han går fot osv. Däremot så är han dålig på att ge skall!

 

[plankan]

Re: På hundens vilkor

Intressant tråd det här..

......
4. Vad gäller aga, så har jag aldrig någonsin sett att våld varit tillämpligt inom hunddressyr! Ett skarpt komando, ett ryck i kopplet eller en lätt dask med handen har räckt för att sätta hunden i en lätt "underordnad" position och således hävda min egen dominans. Det syns tydligt om man nåt fram till hunden eller inte.

Vänligen, Richard (för tillfället med tomt koppel..)

Intressant distinktion mellan aga och dressyr... ngn som har kolla på vad lagen säger?

Jag menar att en känslig jaktlabbe mår lika illa av ett skarpt kommando som en tuff vorsteh av ett rapp med kopplet över länden när den hugger efter katten...