Är det tillåtet att ta ut avgifter på ställen där allemansrätten gäller?

[-Fredrik-]

Det är inte tillåtet att ta ut avgifter på ställen där allemansrätten gäller.

Allemansrätten för organiserad verksamhet

Här hittar du information om vilka lagar och regler som gäller för organiserat friluftsliv och kommersiell verksamhet i naturen.

www.naturvardsverket.se

Tycker inte den där säger så väldigt mycket. Har t.ex. aldrig sett ett konstnöspår eller längdträningsområden som har varit inhägnade eller avspärrade (men möjligt att det blivit vanligt nu. Har det det?)

Enligt det där kan ju en klubb antagligen ta ut avgifter för konstsnö spår och en MTB led kan väl också vara innanför men jag tycker det är svårt att förstå då en anläggning i juridiskt mening inte är så lätt att förstå tycker jag.

 

[HasseQ]

Största problemet är väl att det inte är reglerat ordentligt. Det är fritt fram för alla idioter att påstå att folk ska betala avgifter till dom --

Så skit på er, alla klubbar & turistorganisationer. Allemansrätten är gratis. Betala aldrig !!

 

[seasteel]

Dock i Hasses länk så verkar HFDs tolkning ge möjlighet till just att ta ut avgifter:

"HFD lyfter fram att avgifter bara är möjliga om arrangören lagt ner betydande kostnader i form av arbete och material vilket var fallet i Mora. Det innebär ingen generell rätt att ta ut tvingande avgifter. Man lyfter också fram situationen i området där det finns stora arealer som även fortsättningsvis är allemansrättsligt tillgängliga."

Funäsfjällen brukar lyftas fram som extra giriga i diverse trådar här på Utsidan. Men de har under de senaste åren gjort just det, investerat kraftigt spårsystem förlängdskisor såväl som cykel.

Oavsett om det är tillåtet eller inte, JAG personligen betalar gärna en avgift för att åka längd i de fantastiskt fina spåren i Funäs. När jag sedan åkt mina 30km från dal till dal så sätter jag mig sedan på skidbussen hem till stugområdet igen. Bussen ingår för övrigt i spåravgiften.

Men var inte orolig Hasse, det finns massor av möjligheter att åka skidor helt gratis i Funäsfjällen, det är bara att spänna på laggen och ge dig ut i lössnön i fjällbjörksskogen eller uppe på kalfjället och spåra själv.

 

[nermander]

Om en förening lägger ned tid och möta samt bekostar konstspår ska föreningen kunna ta betalt för att folka använder spåren.
Jag ser inget konstigt i detta.

Och då ska de såklart också betala "hyra" för marken som de "lägger beslag" på.

 

[tango]

Och då ska de såklart också betala "hyra" för marken som de "lägger beslag" på.

Varför måste en klubb betala "hyra" för att kunna ta betalt för skidspår i t ex en kommunal skog?
Jag ser inte den kopplingen alls.
Det kan vara så att kommunen upplåter del av sin skog till en förenings stigar/spår eller rent av avtalat med klubben om att de får sköta spåren (som klubben eller kommunen anlagt).
Komunen kan göra denna upplåtelse som en form av icke-monetärt föreningsbidrag då man vill erbjuda motionsmöjligheter till sina invånare. Man kan ju se det som att klubben betalar i form av ideela arbetstimmar för att göra spår, byta trasiga glödlampor, hålla efter växtligheten längs spåren osv.

/Patrik

 

[-Fredrik-]

Om någon hittar ett område där de skaffar sig rätten att driva t.ex. skidspår så tycker jag det är logiskt att de får ta betalt (men reglerna som de är i dag är alldeles för oklara vad som menas med anlägg.)

Problemet som jag ser det inträffar när man börjar tillrätta lägga där det redan tidigare varit aktivitet och/eller man använder områden som är naturliga för andra att använda utan tillrättaläggningen och tar betalt för det.

Ta betalt för skidspår som går där man länge har kört i naturliga spår, skidspår på vägar som andra kan gå på skidor eller gå i utan tillrätta läggning, tillrättaläggning av gamla stigar för vandring eller mtb etc.

I Norge är det väldigt ovanligt med sådana här avgifter men tror det kan finnas på något konstsnö spår trots att man enligt de flesta inte får ta betalt för det. Det som däremot väldigt ofta förekommer är parkeringsavgifter och i praktiken är det ju avgifter för mer tillrättaläggning än själva parkeringen.

Men det är ju en svår fråga utan någon lätt svar. Maskinpreparerade skidspår kostar pengar, om det är konstsnö rätt mycket, tillrätta läggning med spångar och broar kostar också en del. De allra flesta använder ända tillrättaläggningen där den finns samtidigt som många inte alltid gör det.

 

[lipfip]

DN-artikel om ämnet

"Enligt Naturvårdsverket i Sverige får man inte ta ut avgifter för längdåkning på mark där allemansrätten gäller. Det finns däremot inget hinder för frivilliga avgifter. Inte heller för avgifter i anslutning till skidspåren, exempelvis parkeringar, vallabodar, omklädnings- eller bastulokaler.

Naturvårdsverkets linje grundar sig på en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2012. Då prövades Mora kommuns beslut att ta ut en avgift för ett skidspår. Domstolen kom fram till att beslutet inte strider mot allemansrätten, eftersom kommunen lagt ner ”betydande kostnader i form av arbete och material”.

I Finland är lejonparten av spåren gratis, men det finns också spår som kostar. Det gäller i synnerhet sådana konstsnöspår som öppnas redan på hösten för att möjliggöra träning, och därmed är anläggningar med större investeringar bakom sig. I Vuokatti kostade ett dygnskort till exempel 24 euro i fjol."

 

[GustavOh]

Som sagt var: Det är två olika frågor vi diskuterar här.
Den ena är vad vi har rätt till enligt allemansrätten. Den andra är hur man ska finansiera arbete och material som krävs för att underhålla skidspår eller för den delen vandringsleder. (Ja ospårad färdsel kräver inget underhåll men det är inte det vi pratar om här.)

När det gäller den andra frågan tycker jag definitivt att det är en tråkig och dum utveckling att skidåkning blir mer och mer en "betalsport". Jag accepterar avgifter för minutiöst skötta spår avsedda för tävlingsåkare och wannabees, men bara om det också finns spår (låt vara med lägre standard) som finansieras med skattemedel eller på frivillig väg. (Att små fjällkommuner inte har lust eller möjlighet att betala spårskötsel åt inresta stockholmare kan jag iofs förstå)
Jag önskar att längdskidåkning fick förbli den spontanidrott den var när jag var grabb, precis som cykling och löpning men i takt med varmare och kortare vintrar är det kanske kört.

När det gäller den första frågan är det svårare. Gäller allemansrätten i skidspår?
Om svaret är ja, varför ska jag följa åkriktningen? Jag ska ju åt andra hållet och de som kommer nerför backen får väl anpassa farten.
Varför ska jag förresten ha skidor? Jag får väl gå var jag vill enligt allemansrätten? Eller slå upp mitt tält?
Ju mer man tänker på det desto tydligare blir det att (anlagda) skidspår inte handlar om allemansrätt utan just om en form av anläggning, där vi förväntas ta helt andra hänsyn än i naturen. Och omvänt: den som anlägger ett skidspår (av högre ambition än att själv staka upp en sträcka på fältet) är faktiskt skyldig att ta allemansrättsliga hänsyn. Exempelvis INTE anlägga ett skidspår på ett sådant sätt att det blir omöjligt att ta sig fram utan att följa reglerna.

 

[-Fredrik-]

När det gäller den andra frågan tycker jag definitivt att det är en tråkig och dum utveckling att skidåkning blir mer och mer en "betalsport". Jag accepterar avgifter för minutiöst skötta spår avsedda för tävlingsåkare och wannabees, men bara om det också finns spår (låt vara med lägre standard) som finansieras med skattemedel eller på frivillig väg. (Att små fjällkommuner inte har lust eller möjlighet att betala spårskötsel åt inresta stockholmare kan jag iofs förstå)
Jag önskar att längdskidåkning fick förbli den spontanidrott den var när jag var grabb, precis som cykling och löpning men i takt med varmare och kortare vintrar är det kanske kört.

Har ju varit för lite snö i t.ex. Stockholm i alla fall 40 år för att inte konstsnö spår är en väldigt stor fördel och då kostar det pengar.

Finns också rätt mycket spontan skididrott helt utan tillrättaläggning med toppturer där det finns fjäll för det.

 

[tango]

Som sagt var: Det är två olika frågor vi diskuterar här.
Den ena är vad vi har rätt till enligt allemansrätten. Den andra är hur man ska finansiera arbete och material som krävs för att underhålla skidspår eller för den delen vandringsleder. (Ja ospårad färdsel kräver inget underhåll men det är inte det vi pratar om här.)

När det gäller den andra frågan tycker jag definitivt att det är en tråkig och dum utveckling att skidåkning blir mer och mer en "betalsport". Jag accepterar avgifter för minutiöst skötta spår avsedda för tävlingsåkare och wannabees, men bara om det också finns spår (låt vara med lägre standard) som finansieras med skattemedel eller på frivillig väg. (Att små fjällkommuner inte har lust eller möjlighet att betala spårskötsel åt inresta stockholmare kan jag iofs förstå)
Jag önskar att längdskidåkning fick förbli den spontanidrott den var när jag var grabb, precis som cykling och löpning men i takt med varmare och kortare vintrar är det kanske kört.

När det gäller den första frågan är det svårare. Gäller allemansrätten i skidspår?
Om svaret är ja, varför ska jag följa åkriktningen? Jag ska ju åt andra hållet och de som kommer nerför backen får väl anpassa farten.
Varför ska jag förresten ha skidor? Jag får väl gå var jag vill enligt allemansrätten? Eller slå upp mitt tält?
Ju mer man tänker på det desto tydligare blir det att (anlagda) skidspår inte handlar om allemansrätt utan just om en form av anläggning, där vi förväntas ta helt andra hänsyn än i naturen. Och omvänt: den som anlägger ett skidspår (av högre ambition än att själv staka upp en sträcka på fältet) är faktiskt skyldig att ta allemansrättsliga hänsyn. Exempelvis INTE anlägga ett skidspår på ett sådant sätt att det blir omöjligt att ta sig fram utan att följa reglerna.

I min hemmakommun finns inskrivet i lokala ordningsstadgan att man inte får gå till i anlagda skidskpår. Efter kontroll med kommunjuristen så är det ett bötesbrott som polisen kan beivra, även om jag tror och hoppas att polisen priotirerar grövre brottslighet.
Men jag har upplyst oförtänksamma skidlösa flanörer om att det är förbjudet att gå i de anlagda skidspåren, de förstod inte hur mycket de förstörde men gick bredvid spåren efteråt.

/Patrik

 

[perdavid]

I min hemmakommun finns inskrivet i lokala ordningsstadgan att man inte får gå till i anlagda skidskpår. Efter kontroll med kommunjuristen så är det ett bötesbrott som polisen kan beivra, även om jag tror och hoppas att polisen priotirerar grövre brottslighet.
Men jag har upplyst oförtänksamma skidlösa flanörer om att det är förbjudet att gå i de anlagda skidspåren, de förstod inte hur mycket de förstörde men gick bredvid spåren efteråt.

/Patrik

Va? Oavsett vad man tycker om att förstöra spår känns det orimligt att det skulle vara olagligt och straffbart med böter.
/P

 

[bigfoot]

När det gäller den första frågan är det svårare. Gäller allemansrätten i skidspår?
Om svaret är ja, varför ska jag följa åkriktningen? Jag ska ju åt andra hållet och de som kommer nerför backen får väl anpassa farten.

Allemansrätten brukar sammanfattas med "inte störa, inte förstöra". Den som åker skidor tvärtemot alla andra kan väl anses störa ganska rejält? Så här finns det nog ett enkelt svar.