Älgjägare dödad av björn

[mille]

Men som sagt, att sitta framför datorn och döma folks reaktioner i extremt stressiga situationer som dessa verkar lite knas.

Mvh, Mats

Håller helt med, jag ville verkligen inte döma. Men med tanke på att det finns björn i skogen och man som jägare rör sig i samma marker med både hund och vapen bör man nog ha tagit ställning till vad man ska göra och vilken risk man ska ta i förväg. Att ta beslutet på plats är nog svårt ändå.

/Mille

 

[Martin Fjäderlätt]

På frukost-tv idag intervjuade de killen i Dalarna som blev biten för ett tag sen. Jag tycker han gav en ganska bra bild på hur man ska göra för att bli anfallen av björn - nämligen försöka smyga sig på den, följa efter den, låta sina hundar hetsa den vid flera tillfällen och försöka döda den.
Klart som fan att den anfaller, eller?

Dessutom sa han själv att han tyckte att björnjakt var spännande, och ingen spänning utan risk, väl? Det var definitivt inte björnens fel i det fallet, lika lite som det var bergets fel att Göran Kropp slog ihjäl sig.

För mig är det ganska enkelt: så länge jag löper större risk att dödas på väg till "mina" björnskogar eller att skjutas av jägar i dem än att anfallas av björn så är det knappt värt att diskutera.

Men som sagt: antalet björnmöten med olycklig utgång kommer så klart att öka. Därför bör allmänheten veta hur de ska bete sig för att minska riskerna.
Precis på samma sätt som man bör veta hur man beter sig när man går genom en hästhage, eller när man klappar en främmande hund...

 

[BAX]

Men Raskesven, vad säger du till den som tänkte "Det är lugnt, det är bara en skenattack", men så var det ett regelrätt anfall??

Jag tror att det nog är så att man som jägare måste gilla läget, helt enkelt måste ta med i kalkylen att en dylik situation kan inträffa om man smyger iväg med en hund.
Räknat på alla björnkontakter som sker varje höst så var ju det här faktiskt ett unikt tillfälle, vilket ledde till en tragisk utgång.

I helgen smög min kompis på ett ståndskall på vad han trodde var en älg. Det var en björn som just gått i ide, när min kompis insåg detta började han backa, men björnen hörde honom och rusade ut ur idet. Historien slutade dock utan blodspillan.

/BAX

 

[Duracellkaninen]

Det här svaret har hunnit bli lite gammalt, men rätt skall vara rätt.

Christian har naturligtvis mest rätt, då han säger att vi inte vet vad som hänt ännu.

Jag gissar dock att Erik O har rätt i det han skriver. Nu (inte då jag skrev mina rader) vet vi att kroppen påträffades vid ett ide och att jägaren ansågs lugn och sansad (och därför sannolikt inte bara plötsligt tog chansen att jaga björn).

Jag anser att det är viktigt att var och en tar sitt ansvar för vad man gör. Det kan gälla klättring, att plocka svamp i älgjaktstider eller att ha hund och bössa i björnmarker. Det innebär på intet sätt att jag menar att jägaren är ”den skyldige” i det här fallet – det räcker med att han var på fel ställe och mänskligt nog använde bössan om det dyker upp en ilsken björn några meter bort. Det innebär helt enkelt att man gör något där man är medveten om att risken ökar – och alltså inte kan lägga skulden på vare sig klippa (vid klättring), älgjägare (vid svampplockning) eller björnen.

Senast (?) någon blev skadad av björn gällde det dock en björnjägare och Aftonbladet skrev då en historia om ungefär ”Jägaren som blev anfallen av ett ursinnigt vilddjur”. Därav att tonen i mitt tidigare inlägg blev syrligare än vad som var berättigat/tänkt.

 

[thureb]

Re: Mera björnar

glömde........ Björnar ÄR farliga djur och vi skall inte underskatta dem. De är också mycket nyckfulla och kan reagera precis hur som helst i mötet med en människa, det finns många händleser som styrker detta. Människan är dessutom i det fallet alltid tvåa.
Det finns ingen anledning att försöka lära männsikor att björnattackerna är bara skenattacker. Finns ingen anledning att riskera livet för att "bevara" ett djur.

Finns det anledning som jägare med hund att alltid avlossa ett skrämskott innan situationen blivit riktigt hotfull?

Väntar nu på resultatet av er utredning.

Thure

 

[Raskesven]

Men Raskesven, vad säger du till den som tänkte "Det är lugnt, det är bara en skenattack", men så var det ett regelrätt anfall??

Jag tror att det nog är så att man som jägare måste gilla läget, helt enkelt måste ta med i kalkylen att en dylik situation kan inträffa om man smyger iväg med en hund.
Räknat på alla björnkontakter som sker varje höst så var ju det här faktiskt ett unikt tillfälle, vilket ledde till en tragisk utgång.

I helgen smög min kompis på ett ståndskall på vad han trodde var en älg. Det var en björn som just gått i ide, när min kompis insåg detta började han backa, men björnen hörde honom och rusade ut ur idet. Historien slutade dock utan blodspillan.

/BAX

Inte bara jägare kan stöta på björn. Jag tycker det är viktigt att människor i gemen känner till hur ett djur i de allra flesta fall beter sig. T.ex att låta bli att springa om en björn kommer rusande. Kanske det är lättare att låta bli att springa och istället under lugnare former dra sig undan, och därmed undvika att väcka en jaktinstinkt, om man vet att det normala är att björnen inledningsvis försöker skrämmas? Det är väl ändå en fördel med saklig info? Om en björn menar allvar med attacken har du ingen chans att springa ifrån den i alla fall. Menade björnen inte allvar, men du börjar springa, ökar sannolikheten för att det bli allvar.

Sen finns naturligtvis inga garantier. Ett djur som väger några 100 kilo, som har stora klor och tänder är naturligtvis farligt vid en konfrontation. All info som kan bidra till att minimera risken för konfrontation är väl därför vettig att delge?

Här finns mer info, från Skandinaviska björnprojektet:
http://imgwiz.odelius.se/wwf/atts/wwf-1074232.pdf

Raskesven

 

[avslut1008]

Förtydligande....

.jag mnar precis som en del av Er tlkat mig, alltså att det inte finns någon anledning att försöka lära jägarna att vänta så länge med "skottet" att man, om man gjorde en felbedömning, får björnen i famnen.
Naturligtvis ställer sådana situationer MYCKET stora krav på den som skall avlossa ett skott. Man skall vara en säker skytt, ha rätt vapen och rätt ammunition och framför allt veta var man skall träffa.
Det finns alltså jägare som åtagits sig uppgiften att spåra upp skadade björnar och man har därför speciellt testade hundar för detta.

Jag menar naturligvis INTE att man skall skjuta bort alla rovdjur osv. Men min uppfattning är nog att myndigheterna kanske tappat kontrollen när det gäller björnstammens storlek. Hur stor stam vi skall ha är inte lätt att avgöra. Det finns många intressen, och vad skall man tillåta få hända....

 

[avslutad210712]

Tragisk händelse på många sätt.

Tragiskt för jägaren självklart. Tragiskt för björnen också eftersom den kommer att dö. Och tragisk för att nu kommer rovsdjurshatarna att få vatten på sin kvarn och säga "vad var det vi sa".

Vad inte många (om ens någon) här på utsidan har nämt är att kroppen hittats nära björnens ide och om hunden har skrämt fram björnen ur sitt ide så gissar jag att den var rätt purken när den kom ut. Som människa tror jag inte att många av oss skulle välja något annat än att försöka skjuta den när den kommer stormande och en skadad björn är definitivt det värsta du kan råka ut för i svensk natur. Och om man tror att en björn lufsar fram som man ser dem på tv så kan man säga att en björn rör sig fort när den vill.

Att vi sedan har mer björn än någonsin (i alla fall senaste hundra åren) i norrbotten är väl ingen hemlighet. Till för ungefär tio år sedan hade vi knappt hört talas om björn nere vid kusten. Nuförtiden är det säkert 10-talet björnkontakter som omnäms i tidningen varje vår-sommar-höst. Och med ökad mängd björn ökar risken för björnkontakt speciellt då om man har lösspringande hund i skogen.

Själv har jag tagit åt mig att det finns björn i trakterna där jag dagligen rastar hunden så jag försöker att prata och väsnas så mycket som möjligt (inom rimliga gränser förstås) när jag rör mig i skogen. Det är den totala motsatsen till hur jag rör mig i skogen när jag jagar för då rör jag mig tyst och helst mot vinden vilket gör att jag kan komma en björn nära av misstag.

Nu kommer naturligtvis att höjas röster för att rovdjuren måste skjutas i större mängd. Även om jag är emot en alltför stor ökning av avskjutningen så måste man ändå ha förståelse för folks oro. Sen måste man sätta antalet rovdjursdödade i förhållande till risken att dö av andra orsaker och där kan man väl säga att två döda på två år inte är så mycket att höja rösten för. Men med dagens ökning av antalet rovdjur och då framförallt björnar kanske det är bättre att öka avskjutningen nu istället för att vänta på nästa eventuellt rovdjursdödade människa för då kan avskjutningen bli alltför stor så att rovdjuren nästan utrotas.

Svår balansgång.

 

[Marcus_B]

Skrämselskott

Tror inte skrämselskott är det första man tänker på när björnen kommer rusandes i 60kh/h rakt emot en, särskilt inte om avståndet är kort. Annars så är det nog en bra ide. I en dylik situation så tror jag mer att man handlar i ren panik, vilket ju mest troligt leder till dåligt skott och resulterar i att katastrofen är ett faktum. En björn som blir påskjuten, även med ett bra skott kan springa en lång sträcka innan den dör. Har läst någonstans att om man tänker skjuta på en björn som är närmare än 40 meter så ska man tänka till både en, två och tre gånger innan man skjuter. Tror det enda sättet att få stopp på en motspringande björn är att träffa i huvudet, och det området är inte så stort när den kommer i full galopp, samtidigt som man är skärrad och skakig.

 

[gundj]

När jag var i Canada på jobb fick jag ett gott råd av lokalbefolkningen i Churchill.
-Gå inte ut ensam och tänk på att du behöver inte kunna springa fortare än en isbjörn, det räcker att du springer fortare än din kamrat.

Det allvarligt menade råden var att sakta backa undan en isbjörnskontakt och om björnen visar intresse och följer efter så lämnar man klädesplagg på marken.
Björnarna är ofta nyfikna på detta och man köper sig några sekunder varje gång.
När man bara har kalsongerna kvar att offra får man väl hoppas att björnen halkar i skiten och bryter benen.

 

[nermander]

Hur många skott med en älgstudsare krävs det för att stoppa en ilsken björn? Och hur många skott hinner en erfaren jägare slänga iväg på de 6-7 sekunder det tar för björnen att anfalla? Och hur träffsäkra kommer de skotten att vara?

Och vad ska alla vi obeväpnade göra om vi stöter på en björn? Och hur stor är risken? Jag menar, älgstammen är avsevärt större, hur många älgar stöter folk på i skogen? Är chansen att stöta på en björn större än en 100-del av chanse att stöta på en älg? (Jag har ALDRIG stött på en älg i skogen, rådjur och annat smått, men ingen älg.)

Och varför tittar vi inte mot det populära stora landet i väster, där de har massor med björn i sina nationalparker. Deras björnar är dessutom större än våra.

 

[Toffs.]

För oss utan skjutvapen.
Ett alternativ som (kanske) fungerar:

Finns på http://www.clasohlson.se för under hundralappen.

Vänta tills björnen är riktigt riktigt nära och rikta upp den bakom örat och tryck till!

Annat alternativ som säkert fungerar?:

Heckler & Koch signalpistol P2A1. Kostar nån tusenlapp. Vet inte hur det är i Sverige men i Norge kan man använda sånt utan licens.

Kommer björnen nära så skjut ett skott i baken på den!