Äldre versioner av Fjällkartan

Ett av de större, samlade kartografiska initiativen över Sverige innan kartorna från Generalstabens topografiska avdelning och Ekonomiska Kartverket var Hermelins kartering, 1796-1828. Detta är dock en karta med begränsad topografisk informationen. I ett blad som jag har tillgång till och som täcker Sarek ser jag ingenting - MEN när Hermelin överlämnade sin kartering till topografiska kåren 1833 så handlade det om 14 volymer med ca 1400 kartor och 24 buntar konceptkartor. Det kan alltså finnas mer där. Får kolla vidare på det.

Jag kollade också följande kartor, men med samma resultat:

  • Schwab, Anton, Charta öfver Wästerbottn och svenske lappmarcken. 1796
  • Robsahlm, Carl M., Charta öfver Luleå lappmark … 1801
  • Schéele, Franz von, Karta öfver Luleå lappmark … 1828

Mats
 
Det är ju väldigt mycket kartmaterial det här. Då kan jag inte låta bli att fundera över hur dessa människor skaffade sig information. T ex om att det fanns en stig eller en jokk där och där. Och hur stigen och jokken gick i terrängen. Jag antar att det var delvis hörsägen, delvis egna besök.

När jag studerat den gamla GSK från 1890 får jag intryck av att den topografiska informationen är ganska dålig, dvs att exempelvis bergens sluttningar är dåligt återgivna. Medan återgivningen av sjöar, vattendrag och stigar stämmer relativt bra i förhållande till varandra.
 
Det är ju väldigt mycket kartmaterial det här. Då kan jag inte låta bli att fundera över hur dessa människor skaffade sig information. T ex om att det fanns en stig eller en jokk där och där. Och hur stigen och jokken gick i terrängen. Jag antar att det var delvis hörsägen, delvis egna besök.

När jag studerat den gamla GSK från 1890 får jag intryck av att den topografiska informationen är ganska dålig, dvs att exempelvis bergens sluttningar är dåligt återgivna. Medan återgivningen av sjöar, vattendrag och stigar stämmer relativt bra i förhållande till varandra.

Det stämmer nog att det var en blandning av hörsägen och fältstudier. Men fältstudierna och fältmätningarna ska inte underskattas, fr.a. inte från mitten av 1800-talet. Med vår tids måttstock var det egentligen helt omänskliga uppdrag som dessa lantmätare fick - både vad gäller arbetsbörda, omfattning, innehåll och krav på precision. Om man t.ex. kollar på Ekonomiska Karteverket så var dess personal 1869 "3 officerare, 1 underofficer, 1 ritare, 1 lantmäteriauskultant, 1 nivellör och 1 extra biträde för planläggningar". Förvisso hade de lokalanställda vägvisare, bärare etc men icke desto mindre karterar de enorma ytor per år. Jag känner stor vördnad för detta. Vill man läsa mer finns det en hel del nedtecknade berättelser efter Gustaf Wilhelm Bucht, Leonard Lind, Erik Olof Nordlinder och andra morske män...

Mats
 
Nu har jag besökt Rönnells för att studera detta verk lite närmare:

GENERALSTABENS KONCEPTKARTOR ÖFVER SVERIGE: Kopior i ljustryck af konceptkartor öfver Norrland i skalan 1:50 000 Stockholm 1909 -1929.

Det är ett magnifikt verk i elefantfolio (deras största bok, enl. säljaren) med mycket fint reproducerade kartor i ljustryck i skala 1:50 000. Tyvärr ingår inte blad #1 t.o.m. #36, vilka motsvarar GSK:s numrering, fast uppdelat för större skala. Verket börjar i stället på blad #37, Luleå.

Detta bekräftar en uppgift jag fick från KB att:

Nu visar det dock sig att enligt vår översiktskarta över konceptbladen så utkom inte nordligaste delen (förutom längs med kusten).

Denna uppgift gällde specifikt detta verk:

Generalstabens karta över Sverige [Kartografiskt material] : konceptkartor i ljustryck / Rikets allmänna kartverk
Stockholm : Generalstabens litografiska anstalt, [1898-1922?] ca 200 kartor


men ger nu ganska säker information om att så var fallet med alla tryckta konceptkartor från Generalstaben.

Om man gräver vidare i detta och kollar i Riksarkivets arkiv "420232.01 Rikets Allmänna Kartverk m föregångare 1805 – 1974", så finner man att alla konceptkartor inte trycktes. Akten "J2ca Tryckt fältmätningskoncept till generalstabsens topografiska karta, norra verket 1896 – 1935" stämmer ungefär överens med vad som fanns i konceptutgåvan på KB och Rönnells, givet att man bortser från några blad som har tillkommit efter tryckåren på konceptutgåvorna. En arkivnotis anger följande:

När fältmätningskonceptet godkänts mångfaldigades detta och salufördes. Alla fältmätningskoncept trycktes inte. I några fall är tidsangivelsen osäker, vilket är särskilt markerat.

Det är alltså ganska säkerställt att några konceptblad över Sarek inte trycktes. Men en annan arkivakt väckte mitt intresse, nämligen akten "J2ba Fältmätningskoncept till generalstabens topografiska karta, norra verket 1885 – 1922". Arkivnotisen för denna akt anger följande:

Fältmätaren började sitt fältarbete med att skaffa sig en uppfattning om stomkartans tillförlitlighet. De olika fältmätarna leverade sedan en bild av det distrikt, som man hade ansvar för. Därefter skarvades de olika distriktens resultat ihop till fältmätningskoncept. Skala 1:50 000. Fältmätningskonceptet är odaterat. Tidsangivelsen är satt till 1 år innan den tryckta kartan i skala 1: 200 000 gavs ut. Serien i kartskåp. Fältmätaren började sitt fältarbete med att skaffa sig en uppfattning om stomkartans tilförlitlighet. De olika fältmätarna leverade sedan en bild av det distrikt, som man hade ansvar för. Därefter skarvades de olika distriktens resultat ihop till fältmätningskoncept.Skala 1:50 000.

J2ba torde alltså vara "koncept-konceptkartorna" :) alltså - det handritade kartmaterial som låg till grund för de tryckta konceptkartorna. Och här har vi större tur och hittar alla kartbladen över Sarek! Dessa tänkte jag beställa fram efter helgerna för att se om man kan hitta någon mer information kring Präststigen.

En annan ingång tror jag är Stora Frösundas arkiv. Detta var Brahesläktens gods från 1600-talets mitt och av för mig okänd anledning hamnade stora delar av Norrbottens Läns Kartverks arkivalier där. Även detta arkiv innehåller flera blad över Sarek. Det är lite oklart för mig ännu om dessa är identiska med GSK eller inte - de är daterade till 1890-talet och det var 1894 som Rikets Allmänna Kartverk bildades genom en sammanslagning av Generalstabens topografiska avdelning och Ekonomiska kartverket. Kanske är det olika kartmaterial, kanske inte. Det faktum att det fanns en självständig Norrbottensavdelning så långt fram som till 1907 (kallad "Luleåexpeditionen") kan tyda på att bladen bygger på till viss del olika kartdata. Även dessa tänkte jag beställa fram och kolla närmare på.

The plot thickens...! :)

Mats
 
Intrigen är bättre än en deckare. Ämne för en hel forskningsuppsats! Jag inväntar med spänning vad du kommer fram till. Om du dessutom råkar ramla på Sähkokjåhkå (ligger SV Pårte) på kartorna är jag intresserad av detta också. Sähkokjåhkå kallades på GSK "Matirjokk". Den rann - enligt GSK - direkt åt väster, ut i Njoatsosjåhkå och inte som nu ner till Påreksjöarna för att ansluta sig till Standárjåhkå.

Hans
 
Jag har blad 3, Sitasjaure-Sarek-Sulitelma-Kvikkjokk, och blad 4, Turistleden Saltoluokta-Kvikkjokk av Svenska Fjällkartan i skala 1:200000. De inköptes 1968 för mina vandringar under 1968-1969. Underlaget för kartorna är i Kvikkjokksområdet Generalstabsblad nr 20 från 1890. Kartan del 3 är uppdaterad med rött påtryck och är daterad 25/11 1965. Stigen ritad med svarta prickar finns förstås med. Från Kvikkjokk och upp till ca 2km väster om sjö 898 är sommarled markerad med rött påtryck alldeles bredvid den streckade stigen. Blad nr 4 har påtryck från 1967 men slutar alldeles väst om Vallevare. Uppgifterna för de påtryckta uppgifterna är "lämnade av Svenska Turistföreningen i samarbete med ortsbefolkningen". Tyvärr har jag ritat in mina Sarekvandringar 1968 och 1969 med kulspetspenna i kartorna.Men jag förmodar att du i alla fall ändå inte är behjälpt av kartorna eftersom du har dem från 1890.

Jag har dessutom ett exemplar av topografiska kartan 27H Kvikkjokk Edition 1 Sept 1969 (vad glad jag blev när jag då köpte den, den är nu rätt trasig). På den finns en stig utritad från Kvikkjokk upp till höjd 876 Vallevare. Den är nu markerad med ett rengärde på Lantmäteriets Fjällkarta. Kartan är rekognocerad 1967. Det röda påtrycket från 1965 på Svenska Fjällkartan blad 3 går alltså en bit längre än vad stigen från 1967 gör.

Men det här har du väl redan hittat. Redan på 1960-talet så fanns det nog inte så mycket kvar av resten av stigen till Alkavare förutom de rösen du hittat. Intressant i alla fall.
 
Intrigen är bättre än en deckare. Ämne för en hel forskningsuppsats! Jag inväntar med spänning vad du kommer fram till. Om du dessutom råkar ramla på Sähkokjåhkå (ligger SV Pårte) på kartorna är jag intresserad av detta också. Sähkokjåhkå kallades på GSK "Matirjokk". Den rann - enligt GSK - direkt åt väster, ut i Njoatsosjåhkå och inte som nu ner till Påreksjöarna för att ansluta sig till Standárjåhkå.

Hans

Absolut, det ska jag kolla när jag ändå är där. Hoppas kunna beställa fram de otryckta konceptkartorna samt kartorna fr Stora Frösunda inom någon vecka eller två.

Mats
 
Men jag förmodar att du i alla fall ändå inte är behjälpt av kartorna eftersom du har dem från 1890.

Jag har dessutom ett exemplar av topografiska kartan 27H Kvikkjokk Edition 1 Sept 1969 (vad glad jag blev när jag då köpte den, den är nu rätt trasig). På den finns en stig utritad från Kvikkjokk upp till höjd 876 Vallevare. Den är nu markerad med ett rengärde på Lantmäteriets Fjällkarta. Kartan är rekognocerad 1967. Det röda påtrycket från 1965 på Svenska Fjällkartan blad 3 går alltså en bit längre än vad stigen från 1967 gör.

Men det här har du väl redan hittat. Redan på 1960-talet så fanns det nog inte så mycket kvar av resten av stigen till Alkavare förutom de rösen du hittat. Intressant i alla fall.

Jag har tittat på några tryckningar av Svenska Fjällkartan blad 3 på Lunds UB. Som du skriver så finns informationen redan på GSK 1890. Att stigar är utritade på lite olika sätt på Vallevarre visste jag inte, men det är en detalj som för mina forskningar inte spelar någon roll. Men det är väldigt kul att få draghjälp med kartstudierna, tack för det!

Hans
 
Hej Hans,

Har nu gjort en förbeställning på de otryckta konceptbladen och ska till Riksarkivet på måndag. Tar med digitalkamera och plåtar bladen.

Mats
 
Efter att ha studerat de otryckta konceptkartorna känner man - om möjligt - en ännu större respekt och vördnad för dessa 1800-talsmänniskor. Fältmätningarna i sig gjordes ju under enorma vedermödor - men när väl all tillgänglig data var insamlad vidtog ju ett nytt arbete vars omfattning man idag nästan inte kan begripa.

  1. Först togs det fram handtecknade och handkolorerade kartblad (konceptkartor).
  2. Sedan togs det fram ett slags gravyrutkast där en tecknare transformerade den föregående yrkesmannens arbete till en skiss till gravören i vilken originalets halvtoner hade gjorts om till tätare eller glesare gravyrlinjer.
  3. Efter det tog gravörens arbete vid och en kopparplåt för varje kartblad graverades. Misstag i detta sked kunde bli extremt ödesdigra...
  4. Och slutligen infärgades varje plåt med koppartrycksfärg och ett blad i taget trycktes.

Jag bifogar fyra bilder nedan som jag tog på Riksarkivet ikväll:

1: Matirjokk, foto av otryckt konceptkarta, detalj.
2: Matirjokk, foto av otryckt gravyrutkast, detalj.
3: Alkavare, foto av otryckt konceptkarta, detalj.
4: Alkavare, foto av otryckt gravyrutkast, detalj.

Lägger strax upp en nedladdningslänk för högupplösta filer.

Mats
 

Bilagor

  • Matirjokk-1-lr.jpg
    Matirjokk-1-lr.jpg
    65.5 KB · Visningar: 402
  • Matirjokk-2-lr.jpg
    Matirjokk-2-lr.jpg
    61.6 KB · Visningar: 414
  • Alkavare-1-lr.jpg
    Alkavare-1-lr.jpg
    146.8 KB · Visningar: 392
  • Alkavare-2-lr.jpg
    Alkavare-2-lr.jpg
    126.6 KB · Visningar: 402

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg