Gyllbergen är Borlänges största naturreservat. Jag har besökt området sommartid många gånger i min ungdom, men nu - 40 år senare - var det äntligen dags för en vintertur.
För det mesta följde vi spåren...
... men ibland begav vi oss bara ut på den fantastiska skarsnön och lät oss hamna dit slumpen förde oss.
Reservatet ligger högt - nära 500 meter över havet - betydligt högre än sin omgivning. Detta gör att här är tämligen snösäkert. Här ligger snön kvar avsevärt mycket senare än i Borlänge.
Här uppe har Borlänge kommun ordnat ett spårsystem om cirka 70 km. Man har dessutom ordnat med ett flertal raststugor som sväljer en hel del övernattare.
Enligt informationsbladet om Gyllbergen ska det finnas raststugor som är öppna året om vid Gylle fäbod (där vi parkerade bilen), Prästbodarna, Dragberget och vid sjön Gomen. Detta är en sanning med modifikation. Raststugan vid Prästbodarna var under byggnation vid vårt besök och där gick inte att övernatta.
Prästbodarnas raststuga till höger
Vid Dragberget finns inte en, utan två stugor! Första natten övernattade vi här. Båda stugorna var försedda med kamin och utanför fanns ett välfyllt vedförråd samt dass.
Dragbergsstugorna.
Vi övernattade i den närmaste. Den andra ses till vänster med spetsig gavel.
I denna stuga fanns inga sängar, men väl ett stort antal bänkar som kunde arrangeras till säng.
I informationsbladet från länsstyrelsen står inte ett ord om den finaste stugan i området - Bergslagsstugan - med ett litet och ett stort rum. Även här fanns utedass och välfyllt vedförråd.
Stora rummet.
Eftersom det här dök upp en barnfamilj som tänkte övernatta så flyttade vi in i det lilla rummet där vi tillbringade natt nummer två.
I Gyllbergen finns uppskattningsvis mellan 20 och 30 vindskydd - betydligt fler än de som är utritade på spårkartan. Jag klassificerar dock alla de jag såg som rastskydd - alltså olämpliga för övernattning. Alla hade fasta bänkar - i de flesta fall alldeles för smala för att kunna sova på.
Första vindskyddet väster om Gylle fäbodar - längs familjeleden.
Ett av vindskydden vid Dragsjöns nordspets.
Ett av vindskydden vid Dragbergsstugorna.
I Gyllbergens naturreservat finns dessutom minst en kolarkoja. Den ligger vid Dragsjöns västra sida och här tillbringade vi vår tredje natt.
Det blev en ganska kall natt. Värmen från "spisen" försvann rakt upp genom skorstenen. Det var bara lite strålningsvärme som vi hade glädje av.
Vi besökte Gyllbergen i samband med påskhelgen och då var där förstås många besökare. Trots det var det alltså ingen trängsel i stugorna. De flesta var dagturare.
I Gyllbergen förekommer regelbundet varg och lo samt då och då björn. Vi såg en spårlöpa som möjligen kan ha kommit från lo. Den gick nästan spikrakt och på tvärs med alla skidspår. Dock hade det töat en del, så vi kunde inte se spårstämpeln tillräckligt tydligt. Däremot såg vi mycket tydliga järvspår, vilket förvånade en del så pass långt söderut.
Järvspår
Stora delar av naturreservatet består av tallskog som växer på hällmark. Däremellan finns sluttande myrar. På några av myrarna står påfallande många smala torrakor. Dessa spelar stor roll som växt- och boplats för lavar, svampar, insekter och fåglar.
En mäktig sevärdhet i reservatet är förkastningen Dragbergsgatan, väster om Dragsjön. Det är en cirka 400 meter lång, 10 meter bred och 10 meter djup klyfta i berget. Jag hade tidigare bara sett den på sommaren. Den var avsevärt mycket mäktigare vintertid med de enorma istapparna som skapade magiska formationer. Här går det dock inte att ta sig igenom med skidor utan här måste man klänga och klättra över en del besvärliga stenblock.
Gyllbergen ger intryck av vildmark och orördhet, men här har fäbodar (Gylle fäbodar, Prästbodarna och Dragbergets fäbodar) och kolning påverkat skogens utseende. På det höglänta granitområdet har skogen tagit lång tid på sig att återhämta sig efter de avverkningar som gjordes här på 1800-talet. Därför påminner miljön på höjderna om ett lågfjällsområde.
Här har Borlänge kommun ett fantastiskt friluftsområde, och precis på andra sidan riksväg 50 ligger Romme Alpin! Inbjudande!
Inom reservatet är det inte tillåtet att...
- skada växande eller döda träd, vindfällen, stubbar eller lågor
- ha hund lös
- köra motordrivet fordon i terrängen
Här står alltså ingenting om tältförbud vilket gläder en friluftsnörd som jag.
Positioneringen gäller Gyllbergens fäbodar där vi parkerade bilen.
Här kan ni ladda hem information och spårkarta.
http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/Naturreservat/Gyllbergen/beslut-skotsel.pdf.
Sidan 5 Under B. 1-3 och C. 1-3
Tillåtet att tälta och elda, t.o.m. på stenhällar.
Själv är jag bördig från Falun. :-)
Kul och annorlunda läsning! Bor själv i Falun och vi pratade ett antal gånger om att åka ner till Gyllbergen den här vintern, men blev besök uppe i Sörskog istället.....lillgrabben gillar vindkraftverk :-)
Kul att det finns övernattningsstugor, det var en nyhet för mig!!!
/ Stefan
/ Stefan
Som du påpekar ligger snön länge här uppe. Jag uppskattar särskilt den riktigt sena skidåkningen, när fåglarna sjunger och bäckarna är svåra att komma över. Mitt rekord är 7 km åkning den 11 maj 1969! Förmodligen svårslaget.
Jag har faktiskt varit på väg till Gyllbergen två tidigare påskar, men trott att snön skulle vara borta och därför låtit bli. Din beskrivning av vårskidåkning låter mycket lockande.
Jag återkommer.
Brigitte
/Håkan