Vandring Saxnäs-Borgafjäll

I Vilhelmina kommun ligger den lilla byn Saxnäs omringat av böljande vatten, skog och fjäll. Vid klart väder ser du Marsfjällen resa sig på andra sidan Kultsjön och här finns både bra fiske, fin skoteråkning och nära till svampplockning.
Från Saxnäs tar du dig med bil upp till foten av Satsfjället där det finns en rymlig parkering strax under trädgränsen. För den som känner sig sugen på en topptur kan du härifrån gå upp till Satsfjällstoppen på cirka en timme. Från toppen har du en fantastisk utsikt över Marsfjällen och Borgafjällen.
Är du sugen på en längre dagstur går det en led från parkeringen vid Satsfjället över till Dorotea kommun och Borgafjäll. Denna tur görs med fördel i mitten eller slutet av sommaren för att undvika de stora vattenflödena.

MELLAN BRANTEN OCH POJKEN

Det är lördag förmiddag och solen gör sitt bästa för att tränga sig igenom de tjocka molnmassorna. Vi stannar bilen på parkeringen nedanför Satsfjället och gör oss redo för en trevlig dag i vacker fjällmiljö.  Efter att ha studerat kartan och räknat ut hur lång sträckan är så räknar vi med att vara framme i Borgafjäll någon gång vid middagstid.
Med ryggsäckar på och hundarna i koppel ger vi oss av. Av någon anledning så finns det inga skyltar varken upp till Satsfjällstoppen eller mot Borgafjäll men tack vare den välupptrampade och rösade stigen så är det ändå lätt att veta åt vilket håll man ska gå. Efter en kilometers vandring står vi mellan Satsfjällets sydöstra brant och Pojken, en kulle på 880 meters höjd. Härifrån har vi fantastisk vy över nästa fjälldal och vi ser stigen långsamt försvinna några kilometer bort. Vi står och beundrar utsikten och fortsätter sedan nedför passagen där stigen går mellan lite glesare fjällbjörkskog. Vi passerar även några bäckar som för dagen är lätta att ta sig över utan att behöva blöta kängorna.

TREVLIGT MED SÄLLSKAP

Vårt första stopp på turen blir vid en väl omhändertagen rastplats med vindskydd och eldstad alldeles intill Satsån. Med korv, saltfläsk och kexchoklad fyller vi på energidepåerna – och så en kopp kaffe förstås! Förutom några envisa myggor så får vi även sällskap av två andra fjällvandrare som är ute och utforskar närområdet i Saxnäs. 

De berättar att de dagen innan varit upp på Marsfjällstoppen (1590 m.ö.h.) med ett par andra vänner, men istället för att ta det lugnt dagen efter så valde dessa två damer att spana in tillgängliga fiskevatten! Efter en trevlig pratstund vandrar de vidare uppströms efter ån och vi börjar packa ihop vårat fika.Med lite kvickare ben börjar vi sedan med att gå över den stora bron som tar oss över Satsån. Nu går vi på torr och fin led med en lättsam stigning. Solen letar sig fram mer och mer och med kartan i handen kan vi peka ut topparna Mårtohke och Luvlie Raabtseje medan vi i behagligt tempo tar oss fram i terrängen. De följande två timmarna går fort och vi stöter på en och en annan fjällpipare efter leden. 

200 HÖJDMETER PÅ TVÅ KILOMETER

I det här läget, efter några timmars vandring, är det enda som skiljer oss ifrån byn Borgafjäll den sydöstra kammen på Jiengejehtseme; Gaalloe. Vi står och tittar upp mot dagens tuffaste utmaning. Tvåhundra höjdmeter på två kilometer. Det är ingen brant stigning men det är en dryg sträcka. Innan vi börjar färden uppför så bestämmer vi oss för att ta en välförtjänt lunch. Jag öppnar min lunchlåda som består av rostbiff och potatissallad. Här har vi också svaret på varför det är så underbart med dagsturer, enligt mig. Du har viktmässigt råd att ta med färsk och god mat!
Ju längre upp för Gaalloe vi sedan kommer desto mer tar vinden till. Huvorna åker på och vi tar ett steg i taget. Tiden går sakta och toppen på Gaalloe känns länge avlägset. Men så kommer vi upp. Det som återstår av dagens vandring är en sluttning ner till byn. Men här uppe kan man stå länge och bara beskåda. Vi ser Borgafjäll, Avasjön och den ståtliga Borgahällan. Det är så vackert att skåda när solens strålar pressar sig igenom molnen och ner till Borgasjön.
Vi tar oss sedan ner från fjället och kommer så småningom tillbaka ner under trädgränsen. Här tappar vi dock bort stigen i ungefär femtio meter men hittar den åter igen lite mer åt höger.
Knäna skakar rätt bra efter att vi kämpat oss sig ner ifrån sluttningen och det känns som en liten seger att tillslut ta sig fram på grusväg i Borgafjäll. Skjutsen hem står enligt planerna och väntar på oss vid vår avtalade mötesplats.
I bilen på vägen hem går det inte att tänka på annat än vilken fantastisk fjällvärld vi har runt husknuten!