Jag har just avslutat min långa vandring, känslorna är blandade. Det är väldigt skönt att vara hemma, men det är samtidigt väldigt tomt. Efter några veckor på fjället är det en stor omställning att komma hem.
470 kilometer har passerat mellan Hemavan i söder och Abisko i norr. Jag har burit all utrustning, mat och bränsle från turens start, väskan vägde 31 kilo i början. Huvuddelen av maten torkade jag själv, men hade även med mig frystorkad mat.
Det finns många bra böcker och hemsidor som noga beskriver Kungsleden (bl.a. "Vandra Kungsleden och andra färdvägar", Claes Grundsten), varför jag istället tänkte berätta om vad som hände med min kropp.
Siffror
Jag har gått ner 6,5 kg, från 75,5 till 69,0. Vilopulsen har jag sänkt med 8 slag, från 45 till 37 slag/minut.
Vecka 1
Veckorna innan vandringen drogs jag med en imflamation i höftböjarnas fästen. Den sista behandlingen fick jag med bara en vecka kvar till avfärd. Jag var osäker på formen och visste inte om det läkte som det skulle.
Första dagarna var jag rejält trött i ryggen och knäna. Vissa stunder undrade jag om jag verkligen skulle fortsätta norrut. Efter några dagar kände jag att jag var på bättringsvägen, fick en härlig känsla i ryggen. Däremot fortsatt väldigt trötta knän.
Kände att jag åt för lite mat, var ofta hungrig när jag skulle sova. Därför byggde jag inte muskler i den takt jag önskade utan det handlade mest om förbränning av mat och kroppsfett.
Skavsår i grenen, trots tights.
Vecka 2
Nu började skavsåren komma på allvar, både på fötterna och höfterna. 6 tår tejpades, hälarna och 'trampdynorna' bakom stortån likaså. Huden på höftbenen nöttes bort. Tejpade förebyggande, men var rejält öm i fötterna på kvällen.
Knäna fortsatt trötta, även 'senorna' bakom vänster knä ömmade. Vissa dagar ont på lårens utsida. Väldigt ont i fötterna, speciellt på eftermiddagarna. Citat från min dagbok: "Varje kväll är jag så trött i kroppen, (mest ben och fötter) att jag inte tror att jag ska kunna gå så långt imorgon. Sista kilometrarna brukar jag planera för att ta en lite lugnare dag, gå några 'minus-km'. Det blir sällan så."
Vecka 3
I mitten av tredje veckan började jag äta den köpta frystorkade maten. De flesta kilona tappade jag de första 2,5 veckorna. Kände nu att att började få i mig den näring jag behövde. "Känner mig pigg, men som vanligt trötta knän på eftermiddagarna" I slutet av den här veckan provade jag att dra ner på tempot lite, för att sänka förbränningen över hela dygnet. Om man går snabbt med en hög förbränning tar det lång tid innan förbränningen är nere på 'vilonivå'. Med låg intensitet räcker maten längre, främst på kvällen och natten. Trötta knän och fötter hela veckan.
Vecka 4
Efter toppturen på Kebnekaise (kom till 2075 möh, sedan tjock dimma och is) var jag oerhört trött. Många timmar nedför blev väldigt tungt. Med 4 dagar kvar till Abisko skrev jag i dagboken: "Idag på förmiddagen var jag väldigt trött, varje steg kändes som uppförsbacke. Är det för lite gröt, eller börjar jag vara kroniskt trött?" Det märktes att det var slutet av resan, både psykiskt och fysiskt. Gick ungefär 15 km/dag och var tröttare än jag varit efter 24 km en vecka tidigare. De två sista dagarna kom energin tillbaka, då det var ju inte så långt kvar.
Inga skavsår, inga smärtor i knän.
Sammanfattning
Det visade sig att mina benmuskler räckte till. Har inte haft några som helst problem med varken lårens fram- eller baksida. Inte heller vaderna har jag haft några känningar i. Däremot var mina knän för svaga, det får bli ändring på det!
Skavsår är svåra att undvika på en så lång vandring. Det är möjligt att jag hade en socke för mycket, ville bunta in fötterna i början. Jag tog senare bort den ena och lindrade därmed skavsåren.
För att hålla igång cirkulationen i ryggmusklerna gjorde jag en övning för både mage och rygg varje kväll. Stretchade benen ofta för att förhindra eller lindra träningsvärk.
Förberedelser innan vandringen
Under året som gått har jag tränat kontinuerligt ca. 4 gånger/vecka.
Löpning, benträning, gång med ryggsäck och lite styrketräning med vikter. Mage, rygg, axlar, bröst och massor med ben.
470 kilometer har passerat mellan Hemavan i söder och Abisko i norr. Jag har burit all utrustning, mat och bränsle från turens start, väskan vägde 31 kilo i början. Huvuddelen av maten torkade jag själv, men hade även med mig frystorkad mat.
Det finns många bra böcker och hemsidor som noga beskriver Kungsleden (bl.a. "Vandra Kungsleden och andra färdvägar", Claes Grundsten), varför jag istället tänkte berätta om vad som hände med min kropp.
Siffror
Jag har gått ner 6,5 kg, från 75,5 till 69,0. Vilopulsen har jag sänkt med 8 slag, från 45 till 37 slag/minut.
Vecka 1
Veckorna innan vandringen drogs jag med en imflamation i höftböjarnas fästen. Den sista behandlingen fick jag med bara en vecka kvar till avfärd. Jag var osäker på formen och visste inte om det läkte som det skulle.
Första dagarna var jag rejält trött i ryggen och knäna. Vissa stunder undrade jag om jag verkligen skulle fortsätta norrut. Efter några dagar kände jag att jag var på bättringsvägen, fick en härlig känsla i ryggen. Däremot fortsatt väldigt trötta knän.
Kände att jag åt för lite mat, var ofta hungrig när jag skulle sova. Därför byggde jag inte muskler i den takt jag önskade utan det handlade mest om förbränning av mat och kroppsfett.
Skavsår i grenen, trots tights.
Vecka 2
Nu började skavsåren komma på allvar, både på fötterna och höfterna. 6 tår tejpades, hälarna och 'trampdynorna' bakom stortån likaså. Huden på höftbenen nöttes bort. Tejpade förebyggande, men var rejält öm i fötterna på kvällen.
Knäna fortsatt trötta, även 'senorna' bakom vänster knä ömmade. Vissa dagar ont på lårens utsida. Väldigt ont i fötterna, speciellt på eftermiddagarna. Citat från min dagbok: "Varje kväll är jag så trött i kroppen, (mest ben och fötter) att jag inte tror att jag ska kunna gå så långt imorgon. Sista kilometrarna brukar jag planera för att ta en lite lugnare dag, gå några 'minus-km'. Det blir sällan så."
Vecka 3
I mitten av tredje veckan började jag äta den köpta frystorkade maten. De flesta kilona tappade jag de första 2,5 veckorna. Kände nu att att började få i mig den näring jag behövde. "Känner mig pigg, men som vanligt trötta knän på eftermiddagarna" I slutet av den här veckan provade jag att dra ner på tempot lite, för att sänka förbränningen över hela dygnet. Om man går snabbt med en hög förbränning tar det lång tid innan förbränningen är nere på 'vilonivå'. Med låg intensitet räcker maten längre, främst på kvällen och natten. Trötta knän och fötter hela veckan.
Vecka 4
Efter toppturen på Kebnekaise (kom till 2075 möh, sedan tjock dimma och is) var jag oerhört trött. Många timmar nedför blev väldigt tungt. Med 4 dagar kvar till Abisko skrev jag i dagboken: "Idag på förmiddagen var jag väldigt trött, varje steg kändes som uppförsbacke. Är det för lite gröt, eller börjar jag vara kroniskt trött?" Det märktes att det var slutet av resan, både psykiskt och fysiskt. Gick ungefär 15 km/dag och var tröttare än jag varit efter 24 km en vecka tidigare. De två sista dagarna kom energin tillbaka, då det var ju inte så långt kvar.
Inga skavsår, inga smärtor i knän.
Sammanfattning
Det visade sig att mina benmuskler räckte till. Har inte haft några som helst problem med varken lårens fram- eller baksida. Inte heller vaderna har jag haft några känningar i. Däremot var mina knän för svaga, det får bli ändring på det!
Skavsår är svåra att undvika på en så lång vandring. Det är möjligt att jag hade en socke för mycket, ville bunta in fötterna i början. Jag tog senare bort den ena och lindrade därmed skavsåren.
För att hålla igång cirkulationen i ryggmusklerna gjorde jag en övning för både mage och rygg varje kväll. Stretchade benen ofta för att förhindra eller lindra träningsvärk.
Förberedelser innan vandringen
Under året som gått har jag tränat kontinuerligt ca. 4 gånger/vecka.
Löpning, benträning, gång med ryggsäck och lite styrketräning med vikter. Mage, rygg, axlar, bröst och massor med ben.
Läs mer
Forumdiskussioner
- Kök och brännare Lättaste spindelgasbrännaren med god effekt?
- Paddling allmänt En fråga om vikt (och som är av vikt)
- Butiker och leverantörer Sveriges bästa friluftsbutiker topp 10.
- Utrustning allmänt Hilleberg vindsäck hur använda
- Fjällvandring Hilleberg Niak
- Fjällvandring Gissa position
- Utrustning allmänt Skaljacka fjällvandring Haglöfs Astral vs L.I.M vs Tierra back up
- Kök och brännare Flaska med lång pip till Optimus Polaris
Intressant men spartanskt skrivet. kul med en analys i alla fall!
Trevligt att läsa din artikel. Själv har jag vandrat mellan Abisco - Kvickjokk. tältat det mesta men lite i stugor.Det var första gången vi gick och det var en underbar upplevelse. Eftersom vi har kommit upp i åren så tog det kanske lite längre tid för oss. Vi tog dagen på oss och njöt av tillvaron. Det enda besvär jag fick var de två sista dagarna som jag fick ont i mina fötter, i anklarna. Inte en blåsa som väl var.Jag hade 14 kg packning.Jag tror nog att jag behöver träna lite mer till nästa gång.Jag vet bara inte riktigt på vilket sätt. Vi planerar att gå Padjelantaleden till nästa år.
Hälsningar Siw Jeppsson
Det låter ju hemskt! Hade du någon glädje av vandringen???
Kul att läsa!
Alla trivs vi olika, mitt personliga beslut att ta det lungt och inte stressa fram å gå så långt utan passa på att njuta känns ännu mera befogat efter att ha läst ditt inlägg.
Förberedder samma tur och är intresserad av din utrustnings lista.
Jag njöt, men det var inte vad artikeln handlade om. Det var en häftig upplevelse! Det var mest mat och ganska stort tält som vägde. Jag är inte så mycket för UL. // Morgan
PS. Utrustning hittar du här..
http://www.hornsjo.nu/morgan/aktuellt.html
"Låter väl mycket fakirvandring! Njöt du? Vad vägde 31kg?"
Kort och koncist, BRA!
Mycket intressant att läsa =)
Trevlig läsning
Jag gick själv Hemavan-Abisko i somras och hade proviant för 14 dagar, frystorkat, proteinbars och torkat kött. Min säck vägde 25kg så jag förstår mycket väl att din med mat för 4 veckor kom upp i 31 kg. Jag måste säga att jag blir imponerad av ditt upplägg, mat för hela sträckan! 31kg på ryggen! Känner igen mig i din analys men klarade mig bättre pga min lättare packning.