Friluftslivet påverkas av sänkt budget: ”Vi är oroliga”

Länsstyrelserna har fått mindre pengar att sköta om naturreservat och vandringsleder med. De minskade anslagen kan försämra skicket på landets naturreservat och vandringsleder.

Budgeten för skötsel av värdefull natur har minskat med 931 miljoner kronor i år jämfört med 2022, vilket är en minskning med 45 procent. Neddragningen har lett till att flera av Sveriges länsstyrelser varnat för konsekvenser för friluftslivet, bland annat i Stockholms län och Jämtlands län.

Länsstyrelsen i Stockholms län har år 2023 fått 12,9 miljoner kronor till förvaltning av skyddade områden. Det normala beloppet brukar ligga på 17–18 miljoner kronor, med undantag för de senaste två åren då beloppet varit extra högt på grund av en tillfällig pandemisatsning.

– Det har sjunkit väldigt drastiskt. Det har varit en positiv satsning under två år men de saker som vi har påbörjat för att förbättra för friluftslivet har vi fått lägga på is nu, säger Björn Carlberg, enhetschef på enheten för naturskötsel på Länsstyrelsen Stockholms län.

 I Stockholms län räcker de tilldelade medlen i stort sett bara till löpande åtgärder som betesdrift, slåtter, skötsel av anordningar och personalkostnader. Projekt som att rusta upp parkeringsplatser, rastplatser och stigar kommer inte bli av i år.

– ­Till exempel vid Angarnssjöängens naturreservat behövs upprustning. Det är ett välbesökt reservat och vi kan inte ta emot den mängden besökare som är nu, det blir väldigt rörigt. Vi hade planerat för förbättringar där men det finns inte pengar till det nu, säger Björn Carlberg och fortsätter:

– Med de pengarna som vi fått i år kommer vi inte kunna göra några sådana förbättringar alls. I bästa fall kan vi löpande sköta om servicen men absolut inte höja kvaliteten. Vi är oroliga att det kommer påverka driften.

Besökare till naturreservaten i Stockholms län kommer förmodligen inte märka av några konkreta försämringar i år, men om nedskärningarna fortsätter kommer det påverka skicket på naturreservaten drastiskt.

– Det är en utveckling som man kommer märka kommande år om inte budgeten blir större. Vi kommer inte kunna upprätthålla en bra basnivå ens, till exempel ersätta skyltar och vägvisare som är trasiga. Vi kanske måste avveckla personal också och det känns väldigt, väldigt oroväckande, säger Björn Carlberg.
 Upprustningen i Angarnssjöängens naturreservat i Stockholms län måste pausas tills det finns mer pengar. Foto: Länsstyrelsen Stockholm

Flera andra Länsstyrelser vittnar om likande svårigheter. I Jämtlands län har budgeten för skötsel av skyddad natur minskat med nästan 70 procent, från 39 miljoner kronor år 2022 till knappt 13 miljoner kronor år 2023.

– Efter några år av satsningar behöver vi nu helt enkelt göra tuffa prioriteringar inom de ekonomiska ramar vi har genom att se över uppdrag, finansiering och arbetsfördelning, säger Bitti Jonasson, chef för Naturvårdsenheten vid Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Påbörjade upprustningsinsatser med nya skyltar och informationstavlor i Sonfjället och Döda fallet kommer att kunna slutföras och den riktade satsningen som finns för fjälleder under 2024 kommer att kunna fortgå. Den minskade budgeten gör dock att inga andra satsningar kommer göras i naturreservaten i Jämtlands län.

– Vårt uppdrag är väldigt praktiskt och hands on när det gäller arbetet med till exempel skötsel av naturreservat och fjälleder, det är synligt för många. Men vi ska göra vårt bästa för att göra kloka prioriteringar nu när pengarna inte räcker för att täcka de behov som finns, säger Bitti Jonasson.