Dyk säkert

 

Fakta dödsolyckor Det inträffar omkring 5 dödsfall per år men då bör man också tillägga att det finns ca 30000 nöjesdykare i Sverige. 1997 förekom det 6 dödsolyckor inom dykning i Sverige. 1998 var det 7 olyckor med dödlig utgång och 1999 dog 4 dykare. Perioden 1974-1999 förekom det 92 dödsfall. Minst ett dödsfall i genomsnitt per år är direkt sjukdomsrelaterad. Det är personer med hjärtproblem eller diabetes.

Dyk säkert
Dykning, många förknippar ordet med spänning och fara. Vi läser i kvällstidningarna om nöjesdykare som omkommit under dramatiska omständigheter. Hur farligt är det egentligen?
Jämfört mot andra sporter är olycksrisken låg. Med cirka 30.000 nöjesdykare har man inom dyksport i snitt fem dödsfall per år och liksom inom många sporter är det ofta de yngre männen som råkar ut för mest olyckor. De är ofta mer riskbenägna och tänjer på gränserna. Medan kvinnor generellt sett är mer säkerhetsmedvetna och försiktiga.
"Dykarpraxis", är det Svenska Sportdykarförbundets, SSDF:s, regelverk som beskriver de säkerhetsrutiner och annat som en dykare måste följa. "Instruktörsanvisningarna", är ett regelverk med anvisningar om vad som ska läras ut under dykarutbildningarna. Hans Örnhagen, som är förbundsläkare i SSDF och Johan Bruun, som är säkerhetsombud inom Svenska Dykarförbundet, menar att om man bara följer regelverket är risken för tillbud liten.
-Då någonting går fel med utrustningen är det oftast den mänskliga faktorn inblandad. Det kan vara att man glömt att kontrollera utrustningen innan man dyker, att man struntat i att lämna in utrustningen på service för genomgång eller inte fyllt på tillräckligt med luft i tuberna. 

 

Mänskliga faktorn spelar en viktig roll kring dyksäkerheten menar Johan Bruun, säkerhetsombud inom Svenska Dykarförbundet.

Vattentemperaturen påverkar
De menar att det vanligaste tillbudet i svenska vatten, där det är 5 grader varmt året om på djup över 20 meter, är att ventilen som reglerar lufttillförseln fryser och att man inte får luft. Eller att man får ett såkallat friflöde vilket innebär att luften okontrollerat strömmar ur lufttuben. I Dykarpraxis står det precis hur man bör agera i en sådan situation. Dykarpraxis förespråkar också att man använder ett utprovat luftaggregat som inte fryser, samt att det är minst två personer som dyker och att man har en säkerhetslina mellan sig och sin dykkamrat så att man på så sätt har ständig kontakt och kan få hjälp om det skulle behövas.
-Om munstycket fryser har man mellan fem och tio sekunder på sig att få tag på en kamrats reservmunstycke eller en pony bottle (en miniatyr lufttub för just nödsituationer). Om detta inte går återstår att göra en friuppstigning genom att blåsa upp nödflytvästen.

Spruckna trumhinnor, dykarsjuka och lungbristning kan bli följden vid oförsiktiga dyk förklarar Hans Örnhagen,  förbundsläkare i SSDF.

Detta i sig kan dock vara en riskfaktor då man om det vid en uppstigning går för snabbt kan få dykarsjuka pga. den snabba tryckförändringen. Kvävet som bildats i blodet under trycket på djupet hinner inte ut utan bildar små luftbubblor i blodet. Kommer man inte in under behandling i en tryckkammare kan detta orsaka dödsfall. Andra saker som kan hända just på grund av att kvävehalten i blodet blir för hög är att om man dyker djupare än 30 meter med lufttuber kan man få djupberusning pga. att kvävehalten i blodet blir för hög, vilket har samma effekt som alkohol. Det är också vanligt att man inte tryckutjämnar tillräckligt mycket under ned och uppstigning vilket kan resultera i näsblod eller spräckta trumhinnor. Ett allvarligt tillbud är lungbristning, vilket är livshotande om man inte snabbt får läkarvård.

Stor skillnad mot utomlands
Ett annat faktum som man bör beakta när man tittar på olyckstillbud är att många lär sig dyka utomlands i tropiska vatten. Där är det ofta nästan fri sikt, vattnet är varmt och man behöver ingen hel våtdräkt. Då man återvänder till Sverige tror många kanske att det bara är att hoppa i och dyka. Men att dyka i kalla vatten är helt annorlunda, man måste tänka på saker som att sikten är begränsad, att munstycket kan frysa och att man lätt blir nedkyld. Därför är det en regel att om man varit utomlands en längre tid och uppsöker en svensk dykklubb så får man genomgå en såkallad "checkup dive" kurs där man lär sig vad man bör vara vaksam på då man dyker i nordiska vatten.
Om man gått grundutbildningen och byggt på med vidareutbildningar, går det att klara sig ur de mest extrema situationer.
Det finns både flera utbildningsgrader och flera typer av utbildningar. Vanligas i Sverige är Svenska Sportdykarförbundets utbildning CMAS och det internationella utbildningssystemet Professional Association of Diving Instructors, PADI. Priset för en grundkurs ligger på runt 3500 kr, och den tar ungefär en vecka. Om man dyker utan någon som helt utbildning är risken  stor att man råkar ut för ett tillbud eller till och med omkommer.

Text och foto: Daniel Åkerlind