Den första färden

Stellan Ahlgren med vänner berättar från en kanotfärd nerför en av våra fina Norrlandsälvar. Kanoterna tog dem till platser som sällan fiskas och det gav bättre utdelning än de hade hoppats på! Vilken älv det rör sig blir upp till läsaren att gissa...

Lördag

Avfärd med coolaste flygplanet norr om poolcirkeln; De Haviland Beaver årsmodell 1951. Bara flygresan i sig var en stor upplevelse. Skönt att färdas i 90 knop över blötmyrarna. En tung trupp på 8 personer från Sverige, Norge och Polen(!) startade den årliga fjälltrippen den tredje veckan av juli. Den här gången för första gången med kanot. Humöret på topp. Några mer intresserade av kanoting och kortspel, andra fixerade vid fisket.

Med en känsla av Biggles i kroppen gav vi oss iväg med välsurrade kanoter

Väl framme var vädret bra med någon skur och mygg i massor. Lägerplatsen var strategiskt vald med flera mindre jokkar som anlöpte den stora jokken bara några 100 meter uppströms. Vid inflygningen hade vi sällskap av en kungsörn. Fisket på topp och även de något mindre vana flugfiskarna fick harr runt 5-8 hg (40-45 cm). Största harren, 51 cm och 1,0 kg, togs vid midnatt på en husmaskimmitation. Annars fungerade olika kläckare med Klinkhammer i spetsen utmärkt bra.

På en udde nedanför tältplatsen fick alla som provade stor harr

Måndag

Morgonen blev regnig, blåsig och kall. Efter lång tid kom vi iväg. Paddlingen var mycket enkel med en hel del sel och motvind. Efter ca 10 km blev det mer fart på forsarna och vi beslutade oss att stanna vid en plats som såg helt fantastisk ut fiskemässigt. Tunga forsar med korta sel och strömdrag. Vädret bättrade på sig och fisken vaknade. Bra med harr och nu även öring fanns i strömmar och sel. Vår norrman tog PB på flugfångad öring. En på dryga halvkilo tog på en Streaking Caddis. Ett par extremt tunga hugg resulterade i två besvikna fiskare med tafsbrott.

Dag 3 kom vi till en plats som var som gjord för flugfiske

Både harren och öringen var mycket hoppvilliga och kämpaglada

Tisdag

Nu började paddlingen bli spännande. Klass 2-3 forsar på löpande band och adrenalinkickar hela tiden. Strålande väder som faktiskt inbjöd till bad. Somliga valde att tåga ned kanoterna för de värsta forsarna. Gott om vakande fisk under hela färden. Vid några provfisken visade de sig vara osedvanligt svårlurade.

Återigen valde vi att paddla ett gott stycke uppströms ett biflöde vilket var extremt jobbigt med strömmen och vinden mot oss. Första fjällkoman kom för urstockholmaren som längtade till asfalten och Stureplan. Vi fick lön för mödan och väl framme hittade vi en idealisk tältplats vid den första större forsen. Vi valde att provfiska lite direkt vid framkomsten och fisken var riktigt i tagen. Resans största harr på 1,2 kg och blott 50 cm tog endast 50 meter från tälten. En fetare harr hade ingen sett förut – och då har det i sällskapet landats många +50cm harrar. Huvudet såg närmast kromosomskadat ut. En god fighter med hopplusta utöver det vanliga. Jokken visade sig innehålla "bara" harr vad vi kunde förstå. Kvällsfisket blev bra med mängder av harr i storleken 4-6 hg. Nattfisket blev det inget av eftersom temperaturen var närmare 0. En stor uggla, förmodligen en berguv, blev enda behållningen av nattfisket.

Nöjd fiskare med 50cm grov harr med groteskt stort huvud

Resans största harr (1,2kg) drillas

Onsdag

Enklare forsar i klass 1-2 men ändå klart roligt. Vi stoppade vid en liten jock som rann ut i älven. Fisket skulle visa sig vara av världsklass. Jokken såg inte mycket ut för världen men efter en förnyad drabbning med videsnåren kom en tre man stark expedition fram till ett sel. En försvann ännu längre upp och en gav upp med kommentaren – "slöseri med tid, älven är bättre". Provade en zonker i inloppsströmmen utan någon riktig koncentration – tjong och spöet for nästan ur händerna. Hugg i megaformat och tafsen gick naturligtvis av. Var det gädda eller stämde ryktet att småjokkarna kunde hysa riktigt grov öring? På med grövre tafs (0,18) och en brun hjorthårskläckare. 50 meter nedströms mitt i selet – första kastet och tjong igen. Bättre koncentration och efter ca 10 minuter och minst 30 luftsprång kunde en fet öring på 1,2 kg och 49 cm landas. Ytterligare en på prick kilot landades och ytterligare ett tafsbrott blev fortsättningen. Allt inom ca en timme…

Fisket i älven hade visserligen varit bra med harr och öring mellan 5 och 7 hg. En harr på kilot prick och 51 cm togs på natten som revansch av han som försvann mumlandes om det där med slöseri med tid.

Ett par grymt starka öringar över kilot tagna i en liten jokk

Torsdag

Fortsatt mycket kul paddling i forsar klass 1-2. Bra fart på vattnet som gjorde att vi tog oss fort fram i ca 7-8 km i timmen. Vädret blev ännu grinigare med regn och blåst. Vis av erfarenheterna från kvällen innan stannade vi vid ett bäckutlopp. Nu hade flera tänt på möjligheten att få grov öring i litet vatten. Beskrivningen här blir lite längre men ett fiske som man troligen bara får uppleva en gång i livet tål att berättas. Ett uppbåd på 6 personer gav sig uppströms längs bäcken. Bäcken hade mycket fina sel en kort bit från älven. Fisket var dock mycket trögt, endast någon mindre öring fångades. Vattnet var heller inte lika klart som i gårdagen bäck, kanske hade gäddan tagit över här? Vi blev två som inte gav upp, undertecknad och norrmannen.

Vi vandrade ytterligare några kilometer uppströms där det skulle finnas en del intilliggande tjärnar. Häruppe var inte jokken bredare än 1-2 meter, men den såg djup ut. Vi testade en av de större tjärnarna utan resultat och började misströsta. Norrmannen fick en öring som var i 3 hg klassen och hoppet började tändas. Vi gick uppströms en stor tjärn där jokken var så liten att videt på var sida tog varandra i hand, en stor utmaning för flugfiske. I en hölja slängde jag mest i desperation en streamer rakt uppströms, hugg och en stark öring på 6 hg kunde efter viss dramatik bland videsnåren landas. Lade ut flugan nedströms igen mest för att få ordning på linan, hugg igen. En betydligt mindre stridbar harr på 45 cm fick gå tillbaka. Nu började det bli intressant. Ytterligare några hundra meter uppströms kom hugget med stort H. Uppströmskast och våldsamt hugg där jokken inte var mer än 1-2 meter bred. Öringen drog en rusning rakt ned mot mig och förbi. Där stod norrmannen och gapade när en grov öring hoppar ½ meterhögt mitt framför honom. Som tur var var det en liten hölja där öringen stannade utan vide på den sida vi stod på. Där gick det bra att trötta ut den präktiga öringen som vägde 1,2 kg. Vid obduktionen visade sig öringen innehålla en 10 cm lång fågelfot från en vadare som den uppenbarligen hade svårt att avyttra från tarmsystemet.

Vid nästa större sel fick norrmannen ta inloppsströmmen som såg mycket giftig ut. Vid det här laget var han utrustad med den numera patenterade streamern. Själv tog jag luspen. En hastig blick upp mot Norrmannen genom regndimman sitter kvar i minnet för livet. En stor öring hade dragit ut mycket av hans lina och började tokhoppa gång på gång mitt i selet. Ingen håv hade han så en tung språngmarsch blev enda lösningen. Väl framme säger Norrmannen att fisken måste ha gått fast i botten, men han kände den. Där stod vi och tittade ett tag innan bottennappet började röra sig. Fisken kom in mot oss och den var stor, svårt att säga hur stor. En sista rusning och den lossnar. Djup besvikelse och av med kepsen som hej då. Turen kröntes med en bjässe på 1,5 kg och 53 cm vid nästa sels lusp. Återigen uppströmskast. Fiske var inte alls lika stridbar utan gick och tjurade i 5 minuter innan den gav upp helt.

Vi var nu långt borta från tälten, mycket långt. Marchen tillbaka blev tung och blöt. Väl tillbaka visade det sig att resten av gänget ägnat sig åt en trevlig afton med vin, Beuf Borgignone, plump och cigarrer.

Fredag

Nu väntade den tuffaste paddling med flera klass 3 forsar och några klass 4.. Vi var alla vid det här laget mycket rutinerade, även Stureplansmannen. Första klass 4 forsen var dock en skräckblandad upplevelse. Högt skummande vatten, massor av stora uppstickande stenar mitt i strömmen och valsar. Hur det gick till vet ingen men alla kanoter kom ner med mer eller mindre vatten i sig. Vid en av forsarna fick vi även sällskap av en Kungsörn som följde med oss nedströms på nära håll en bra bit. Det blev lunch och fiskestopp där älven hade förgrenat sig. Fisket var trögt men en fin öring på 1,0 kg togs. Den visade sig ha en nyfångad sork i magen, aptitligt.

Vi paddlade långt denna dag ned till där vi dagen efter skulle bli upphämtade med buss. På vägen ned stötte vi på nät på flera platser. Grovmaskiga laxgarn mitt i älven och rader med garn utanför en av stugorna. Mycket beklämmande med tanke på att de få vildlaxar som vandrat dryga 30 mil inte har stor chans att passera. Vid en e-mailförfrågan till länsstyrelsen klargjorde man snabbt att problemet var känt och att fisket var olagligt eftersom det var laxgarn samt att de spärrar fiskens vandringsväg. Några veckor efter vår tur hade man varit på en bevakningsrunda utan att se något olagligt fiske. Länsstyrelsen tog tacksamt emot uppgifterna och skulle ta tag i det – mycket bra inställning.

Nere vid upphämtningsplatsen tog vi tag i laxfisket eftersom en fiskare dagen innan fått en präktig pjäs på 7,5 kg. Resultatet blev dock klent med endast mindre öringar som fångst.

De mer urbana expeditionsmedlemmarna blev mycket lyckliga när de såg en väg. På med träningsoverallerna och en promenad på grusvägen var helt rätt.

Skall det hela sammanfattas får ordet bli världsklass. Mycket trivsamt att komma fram någorlunda utvilad. Kul med paddlingen och fiske när det är som bäst. Rekommenderas.

Fakta

Läs mer om paddlingssträckor:
www.kanotguiden.com

Paddling och flyg:
Finns på flera platser som paket med eller utan guide

Kostnad:
Ca 2500 kronor per person för flyg, kanoter med utrustning och hämtning med buss.

Bästa fiskreceptet efter 9 olika fiskrätter testade:
Stek öringfiléer med skinnsidan ner i rikligt med smör. Krydda med chili- eller cayennepeppar, salt och jalapenotabasco. Lägg vid vändningen av fiske i 5-7 grovhackade vitlöksklyftor som får steka tills de blir lagom rostade. Tag ur fisken och rör ner rejält med tomatpuré. Servera med kryddat potatismos.

Text och foto: Stellan Ahlgren