Alarmerande siffror om oljeskadade alfåglar på Hoburgs bank
Forskare från ett WWF-projekt har upptäckt att ett mycket stort antal alfåglar vid Hoburgs bank varje år skadas och dör till följd av ständiga oljeustläpp söder om Gotland.
Av: Christer Lindh
Forskarna samlar in alfåglar som har fastnat i fiskegarn i områden ute till havs. Cirka 15% av dessa fåglar var nedoljade. Totalt en miljon alfåglar övervintrar på Hoburgs bank, och därför befarar man att så många som 150.000 alfåglar vid Hoburgs bank är oljeskadade. Oljan kommer från olagliga utsläpp från fartyg som passerar havsområdet söder och sydost om Gotland.
Enligt WWFs projektledare Kjell Larsson och Henrik Skov, har man inte tidigare känt till att så många alfåglar blir oljeskadade till havs, eftersom dessa fåglar inte hittas på stränderna.
Världsnaturfonden WWF har arbetat länge för att minska oljeföroreningar i Östersjön och Västerhavet och skydda de marina naturvärdena. Oljeutsläppen utgör ett särskilt hot mot de stora skarorna av sjöfåglar som övervintrar i Östersjön och Kattegatt. Dessvärre förväntas oljetransporterna, sjöfarten och därmed oljeutsläppen i Östersjön öka lavinartat inom den närmaste framtiden.
WWF anser att det är chockerande och totalt oacceptabelt att hundratusentals alfåglar drabbas av oljedöden. Svenska vatten i södra Östersjön är av internationell betydelse för flera arter av övervintrande dykänder, och Sverige har därför ett internationellt ansvar för att skydda dem. WWF ställer fyra krav till den svenska regeringen för att förbättra kontrollen och uppföljningen av oljeskyddet.
WWF kräver att den svenska regeringen:
1. Bekämpar illegala oljeutsläpp i Östersjön
Allt utsläpp av olja i Östersjön är i princip förbjudet enligt Havsföroreningskonventionen MARPOL.
Internationella regler finns, men de efterlevs inte.
Östersjöns hamnstater måste samarbeta sins emellan för att intensifiera och förbättra kontrollen av fartyg.
2. Tillämpar den s.k. Östersjöstrategin (Baltic Strategy), Östersjöländernas gemensamma stategi för att minska utsläpp av avfall (inkl. olja) från fartyg.
Denna strategi har beslutats gemensamt inom HELCOM, som är det verkställande organet för Helsingfors konventionen för Östersjön.
Sverige bör skjuta till tillräckligt med resurser för det svenska arbetet med Östersjöstrategin. Man behöver klara upp ansvarsfördelningen mellan nationella myndigheter, samt se till att de tar sitt ansvar.
Man bör stödja arbetet med att skapa fungerande mottagningsanläggningar för olja i alla Östersjöns hamnar. WWF planerar nu ett pilotprojekt för en anläggning för mottagning av oljeföroreningar och oljeförorenat vatten.
3. Inrättar ett marint reservat vid Hoburgs bank.
Här övervintrar 25% av Europas bestånd av alfågel. Sverige har ett internationellt ansvar för att skydda dessa bestånd av alfågel.
Hoburgs bank finns på HELCOMs lista över skyddsvärda marina områden (Baltic Sea Protected Areas).
Världsnaturfonden WWF, Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och Sveriges Ornitologiska Förening har nyligen föreslagit att Sverige bör skydda Hoburgs bank inom det europeiska ekologiska nätverket Natura 2000.
4. Utreder hur man kan ändra på fartygsrutterna för att minska riskerna för oljeskador på sjöfåglar och andra biologiska värden.
Sverige bör inom HELCOM ta initiativ till att skapa ett skydd för värdefulla områden i Östersjön, som Hoburgs bank. En klassning av Hoburgs bank som ett Särskilt Känsligt Havsområde (Particularly Sensitive Sea Area, PSSA) skulle tillåta en omläggning av den internationella fartygstrafiken, åtminstone under övervintringsperioden för alfåglarna.
Bakgrund
Alfågel (Clangula hyemalis) är en dykand. Under vinterhalvåret (oktober april) samlas fyra miljoner alfåglar i Östersjön. Av dessa övervintrar cirka en miljon på de grunda bankarna söder om Gotland. Här finns det musslor och kräftdjur att äta. I april anlägger alfåglarna sommardräkt och i maj flyger de mot nordost, förbi Finska viken och mot den ryska tundran, där de häckar.
Enbart på Hoburgs bank, söder om Gotland, övervintrar en miljon alfåglar, dvs cirka 25% av alfågelbeståndet i nordvästra Europa. Hoburgs bank har en yta på 1 645 km2 (cirka 4 gånger 4 landmil), vilket innebär att här trängs mer än 500 alfåglar per km2.
De flesta av de oljeskadade alfåglarna når aldrig land. Det räcker med en oljefläck lika stor som en enkrona för att fjäderdräkten förstörs och forlorar sin isolerande förmåga. Fåglarna får även i sig olja när de försöker putsa sina fjädrar. De försvagade alfåglarna söker sig mot land, men blir istället ett lätt byte för trutar.
Varifrån kommer oljan?
Oljan kommer från olagliga utsläpp från fartyg som passerar havsområdet söder och sydost om Gotland.
Enligt HELCOM (Helsingforskommissionen) observerades 455 olagliga oljeutsläpp i Östersjön under 1998, de flesta längs den tungt trafikerade fartygsrutten som passerar genom Öresund och Bälten, och söder om Gotland på vägen mot Finska viken och Rigabukten.
Idag sker det drygt 40 000 fartygspassager per år söder om Gotland, dvs cirka 140 fartyg per dag. Om endast 1 av 1 000 fartyg skulle släppa ut olja, innebär det att 20 oljeutsläpp sker vid Hoburgs bank varje vinter.
Oljetransporterna i Östersjön har ökat i omfattning och ökningen kommer att fortsätta under de närmaste åren. 1995 tranporterades 77 miljoner ton olja per båt i Östersjön. Om alla planer på att bygga nya oljeterminaler och utöka befintliga anläggningar genomförs beräknar HELCOM att volymen kan öka till 177 miljoner ton. En ökad oljetransport innebär inte bara fler fartyg, utan även en ökad risk för undermåliga fartyg, fler oljeolyckor och mer omfattande oljeutsläpp.
Internationella överenskommelser för oljeskydd
Östersjön är klassat som ett s.k. specialområde under den internationella havsföroreningskonventionen MARPOL 73/78. Det innebär att Östersjön, som på grund av sina oceanografiska och ekologiska förhållanden är särskilt känslig för miljöstörningar, har strängare regler för oljeskydd än andra havsområden. Utsläpp av olja är förbjudet och oljeförorenat vatten (t.ex. slagvatten från maskinrum) får inte släppas ut om halten av olja överstiger 15 miljondelar (mg/l). MARPOL 73/78 är en global konvention och förbudet gäller för fartyg av alla nationaliteter.
Östersjöstrategin för mottagningsanläggningar för fartygsgenererat avfall och tillhörande frågor är Östersjöländernas gemensamma stategi för att komma till rätta med utsläpp av avfall från sjöfarten. Inom Helsingforskonventionen har man bl.a. kommit överens om att:
det från och med 1 juli i år är obligatoriskt att lämna oljeavfall i hamn,det skall finnas väl fungerande mottagningsanläggningar för avfall från fartyg i Östersjöns hamnar,
ett harmoniserat avgiftssystem skall tillämpas, där ingen särskild avgift tas ut för hamnarnas hantering av avfall (det s.k. no-special-fee-systemet),
Östersjöländerna skall samarbeta för att upptäcka olagliga oljeutsläpp, samt att föra dessa till åtal.
WWFs projekt
Projektledare för WWF:s projekt Kust- och havsfåglar i Östersjöregionen är Kjell Larsson från Högskolan på Gotland. Projektet syftar till att undersöka de långsiktiga överlevnadsmöjligheterna för några arter av sjöfågel (t.ex. sillgrissla, alfågel) i Östersjön. Forskningen stöds även av Naturvårdsverket.
Henrik Skov (Ornis Consult, Danmark) är projektledare för ett annat WWF-projekt Inventering av Hoburgsbanken och Midsjöbanken, som syftar till att kartlägga viktiga övervintringsområden för alfåglar på de grunda utsjöbankarna söder om Gotland och Öland.
Enligt WWFs projektledare Kjell Larsson och Henrik Skov, har man inte tidigare känt till att så många alfåglar blir oljeskadade till havs, eftersom dessa fåglar inte hittas på stränderna.
Världsnaturfonden WWF har arbetat länge för att minska oljeföroreningar i Östersjön och Västerhavet och skydda de marina naturvärdena. Oljeutsläppen utgör ett särskilt hot mot de stora skarorna av sjöfåglar som övervintrar i Östersjön och Kattegatt. Dessvärre förväntas oljetransporterna, sjöfarten och därmed oljeutsläppen i Östersjön öka lavinartat inom den närmaste framtiden.
WWF anser att det är chockerande och totalt oacceptabelt att hundratusentals alfåglar drabbas av oljedöden. Svenska vatten i södra Östersjön är av internationell betydelse för flera arter av övervintrande dykänder, och Sverige har därför ett internationellt ansvar för att skydda dem. WWF ställer fyra krav till den svenska regeringen för att förbättra kontrollen och uppföljningen av oljeskyddet.
WWF kräver att den svenska regeringen:
1. Bekämpar illegala oljeutsläpp i Östersjön
Allt utsläpp av olja i Östersjön är i princip förbjudet enligt Havsföroreningskonventionen MARPOL.
Internationella regler finns, men de efterlevs inte.
Östersjöns hamnstater måste samarbeta sins emellan för att intensifiera och förbättra kontrollen av fartyg.
2. Tillämpar den s.k. Östersjöstrategin (Baltic Strategy), Östersjöländernas gemensamma stategi för att minska utsläpp av avfall (inkl. olja) från fartyg.
Denna strategi har beslutats gemensamt inom HELCOM, som är det verkställande organet för Helsingfors konventionen för Östersjön.
Sverige bör skjuta till tillräckligt med resurser för det svenska arbetet med Östersjöstrategin. Man behöver klara upp ansvarsfördelningen mellan nationella myndigheter, samt se till att de tar sitt ansvar.
Man bör stödja arbetet med att skapa fungerande mottagningsanläggningar för olja i alla Östersjöns hamnar. WWF planerar nu ett pilotprojekt för en anläggning för mottagning av oljeföroreningar och oljeförorenat vatten.
3. Inrättar ett marint reservat vid Hoburgs bank.
Här övervintrar 25% av Europas bestånd av alfågel. Sverige har ett internationellt ansvar för att skydda dessa bestånd av alfågel.
Hoburgs bank finns på HELCOMs lista över skyddsvärda marina områden (Baltic Sea Protected Areas).
Världsnaturfonden WWF, Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och Sveriges Ornitologiska Förening har nyligen föreslagit att Sverige bör skydda Hoburgs bank inom det europeiska ekologiska nätverket Natura 2000.
4. Utreder hur man kan ändra på fartygsrutterna för att minska riskerna för oljeskador på sjöfåglar och andra biologiska värden.
Sverige bör inom HELCOM ta initiativ till att skapa ett skydd för värdefulla områden i Östersjön, som Hoburgs bank. En klassning av Hoburgs bank som ett Särskilt Känsligt Havsområde (Particularly Sensitive Sea Area, PSSA) skulle tillåta en omläggning av den internationella fartygstrafiken, åtminstone under övervintringsperioden för alfåglarna.
Bakgrund
Alfågel (Clangula hyemalis) är en dykand. Under vinterhalvåret (oktober april) samlas fyra miljoner alfåglar i Östersjön. Av dessa övervintrar cirka en miljon på de grunda bankarna söder om Gotland. Här finns det musslor och kräftdjur att äta. I april anlägger alfåglarna sommardräkt och i maj flyger de mot nordost, förbi Finska viken och mot den ryska tundran, där de häckar.
Enbart på Hoburgs bank, söder om Gotland, övervintrar en miljon alfåglar, dvs cirka 25% av alfågelbeståndet i nordvästra Europa. Hoburgs bank har en yta på 1 645 km2 (cirka 4 gånger 4 landmil), vilket innebär att här trängs mer än 500 alfåglar per km2.
De flesta av de oljeskadade alfåglarna når aldrig land. Det räcker med en oljefläck lika stor som en enkrona för att fjäderdräkten förstörs och forlorar sin isolerande förmåga. Fåglarna får även i sig olja när de försöker putsa sina fjädrar. De försvagade alfåglarna söker sig mot land, men blir istället ett lätt byte för trutar.
Varifrån kommer oljan?
Oljan kommer från olagliga utsläpp från fartyg som passerar havsområdet söder och sydost om Gotland.
Enligt HELCOM (Helsingforskommissionen) observerades 455 olagliga oljeutsläpp i Östersjön under 1998, de flesta längs den tungt trafikerade fartygsrutten som passerar genom Öresund och Bälten, och söder om Gotland på vägen mot Finska viken och Rigabukten.
Idag sker det drygt 40 000 fartygspassager per år söder om Gotland, dvs cirka 140 fartyg per dag. Om endast 1 av 1 000 fartyg skulle släppa ut olja, innebär det att 20 oljeutsläpp sker vid Hoburgs bank varje vinter.
Oljetransporterna i Östersjön har ökat i omfattning och ökningen kommer att fortsätta under de närmaste åren. 1995 tranporterades 77 miljoner ton olja per båt i Östersjön. Om alla planer på att bygga nya oljeterminaler och utöka befintliga anläggningar genomförs beräknar HELCOM att volymen kan öka till 177 miljoner ton. En ökad oljetransport innebär inte bara fler fartyg, utan även en ökad risk för undermåliga fartyg, fler oljeolyckor och mer omfattande oljeutsläpp.
Internationella överenskommelser för oljeskydd
Östersjön är klassat som ett s.k. specialområde under den internationella havsföroreningskonventionen MARPOL 73/78. Det innebär att Östersjön, som på grund av sina oceanografiska och ekologiska förhållanden är särskilt känslig för miljöstörningar, har strängare regler för oljeskydd än andra havsområden. Utsläpp av olja är förbjudet och oljeförorenat vatten (t.ex. slagvatten från maskinrum) får inte släppas ut om halten av olja överstiger 15 miljondelar (mg/l). MARPOL 73/78 är en global konvention och förbudet gäller för fartyg av alla nationaliteter.
Östersjöstrategin för mottagningsanläggningar för fartygsgenererat avfall och tillhörande frågor är Östersjöländernas gemensamma stategi för att komma till rätta med utsläpp av avfall från sjöfarten. Inom Helsingforskonventionen har man bl.a. kommit överens om att:
det från och med 1 juli i år är obligatoriskt att lämna oljeavfall i hamn,det skall finnas väl fungerande mottagningsanläggningar för avfall från fartyg i Östersjöns hamnar,
ett harmoniserat avgiftssystem skall tillämpas, där ingen särskild avgift tas ut för hamnarnas hantering av avfall (det s.k. no-special-fee-systemet),
Östersjöländerna skall samarbeta för att upptäcka olagliga oljeutsläpp, samt att föra dessa till åtal.
WWFs projekt
Projektledare för WWF:s projekt Kust- och havsfåglar i Östersjöregionen är Kjell Larsson från Högskolan på Gotland. Projektet syftar till att undersöka de långsiktiga överlevnadsmöjligheterna för några arter av sjöfågel (t.ex. sillgrissla, alfågel) i Östersjön. Forskningen stöds även av Naturvårdsverket.
Henrik Skov (Ornis Consult, Danmark) är projektledare för ett annat WWF-projekt Inventering av Hoburgsbanken och Midsjöbanken, som syftar till att kartlägga viktiga övervintringsområden för alfåglar på de grunda utsjöbankarna söder om Gotland och Öland.
Källa: WWF:s pressrum
Logga in för att kommentera
