Strålande sol och minus en grad ute - med andra ord bjöd gårdagen, söndag 12/2 2012, på perfekt väder för en tur på skidor.
Snabbt beslutade vi oss för att styra färden mot vackra Paradisets Naturreservat i Huddinge. Vi packade ryggsäcken med mat, gasolkök, extra vantar och värmande jackor. Allt packades i bilen och GPS'n ställdes in på Öran i Huddinge. Idag tänkte vi ta "bakvägen" in i Paradiset via Sörmlandsleden, gulaspåret och grönaspåret.
Väl framme i Öran parkerade vi bilen vid Öran Friluftsområdes brevlådor. Efter brevlådorna är det privat väg och det finns inga parkeringsmöjligheter.
Skidorna knäpptes på och det gick utmärkta att skida fram längs med vägen och friluftsomårdet.
Vid vägens slut går en stig lite snätt åt höger som vi följde för att komma fram till den lilla skogsvägen där vi skulle följa sörmlandsleden in mot Svartsjön.
Vid Svartsjön lämnade vi Sörmlandsleden och skidade raktöver sjön.
Vilket väder och vilken underbar tur. Inte behöver man åka till fjällen för att få upplevelser när det finns så fin natur in på knuten!
Vi skidade genom skogen som finns på andra sidan sjön och kom snabbt fram till Långsjön. Solen värmde! Tänk att den verkligen VÄRMDE, ÄNTLIGEN VÄRME!
Här vid Långsjön hade vi först tänkt äta vår lunch men vindskyddet låg i skugga och vedlåren är tyvärr placerad så den passeras från andra hållet (1 km innan vindskydet).
Vi bestämde oss för att följa gulaspåret mot vindskyddet vid Trehörningen. Vi vet att det vindskyddet ligger perfekt placerat i solläge.
Inte en människa hade varit här sedan snön föll. Snön låg tjock i skogen och det gick fint att åka med våra turskidor på stigen. De spår vi såg var efter djur som använt de gamla in trampade stigarna. Tänk, vi var helt själva i skogen en så underbar dag.
Väl framme vid Trehörningen hämtade vi ved vid Ugglekojan. Även här var vedlåren välfylld. Vi plockade med oss lite ved ut till vindskyddet och tände en värmande eld.
Gasolköket och maten värmdes upp. Idag stod pyttipanna, toppad med lite grädde, på menyn.
Solen värmde och vi fick verkligen känsla av vildmark och vinterfjäll. Detta är balsam för själen!
Här vid vindskyddet satt vi och njöt av solen och värmen en bra stund innan det var dags att följa gröna spåret tillbaka mot bilen.
Helena knäppte av sig skidorna och tittade in i Ugglekojan på vår väg tillbaka mot gröna spåret. Här i Ugglekojan går det utmärkt att övernatta på vintern. Kojan har två britsar, ett skrivbord, en stol och en liten kamin som lätt värmer upp den lilla stugan.
Även det gröna spåret var helt orört förutom av det djur som följt stigen genom skogen.
Vi passerade klagomuren på vår väg genom skogen. Namnet Klagomuren kommer från att muren en gång i tiden kapade vattenflödet från Långsjön till sjön Öran. Huddingeborna klagade då på muren. Numera är spärren mellan sjöarna öppen och Långsjön har återfått sitt gamla vattenflöde. Men en bit av muren sår kvar som ett minne.
Efter ca. 2 km kom vi så åter ut på den lilla landsvägen mot Öran. Vi följde den tills vi var framme vid brevlådorna och vår bil.
En mycket, mycket härlig tur som varmt kan rekommenderas!
Vill du ladda ner en karta över turen eller se fler bilder från vår skidtur så är här en direktlänk till vår hemsida:
http://www.traneving.se/index.php?tbl_menuID=750
/Helena och Thomas Traneving
Lite avis på den snö ni fått. Här ska man vara riktig entusiast om man ska åka skidor och även räkna med att det går åt ett par skidor för varje tur. Snötäcket är alldeles för tunt.
Era turer i närområdet är verkligen inspirerande, oavsett årstid.
Det är lite olika med snötillgången även här i Stockholm. Huddinge har mer snö än vad vi har hemma i Hässelby (söder vs. norra). Men det är så det brukar vara och vet man bara det så går det utmärkt att hitta fina turer på skidor. Hoppas även din landsände får lite mer snö så du får möjlighet att njuta av en så fin dag som vi hade i söndags.
Och tänk, vem hade kunnat tro att Sthlm och Jokkmokk har så mycket likheter =)
Med andra ord - guldläge för oss som gillar att spåra... :-)
Nu behövs bara ett rejält snöfall...
Härliga bilder!