I sommar har vi varit uppe på Dalarnas tak (highpoint), Storvätteshogna som är 1204 möh.

Det vanligaste sättet att ta sig upp på Storvätteshogna är från Grövelsjöns Fjällstation. Men, eftersom vi även skulle besöka Töfsingedalens Nationalpark valde vi att gå upp från nationalparkshållet.

Inne i Idre körde vi mot Foskros och väl inne i byn svängde vi av mot Hällsjön. Vi passerade sjön och Hällsjöfors där informationen om nationalparken finns.

Det är bra grusväg ända fram till den yttre parkeringen där ett vindskydd och dass finns längs med storån. Om man, som vi, har 4-hjulsdrift går det att köra ytterligare 5 km längre in mot nationalparken till den inre parkeringen.

Från den inre parkeringen är det 24 km T/R upp på toppen.

Vi började vår vandring mot spångkojan där vi skulle passera över forsen via din fina bron. Spångkojan är en jätte fin övernattningsstuga som är öppen för alla.

Spångkojan som är öppen för alla vandrare......

Vårt mål för dagen var fiskestugan som ligger där Storån bildar ett floddelta precis innan man kommer in i Töfsingedalens Nationalpark.

Här lämnade vi vår packning för att ta oss in i Naionalparken (mer om just det i en senare blogg). Kvällen spenderades vid den fina fiskestugan (låst/privat).

Eftersom vi gjorde vår vandring i värsta mygg, broms, knott och fäflugetid (juni) så måste denna vandring klassas som en av den värsta vi gjort. Det är inte kul när man kan klappa i händerna och på så sätt döda 10-15 myggor/knott. Vi fick trots allt en jätte fin kväll tack vare vår nyinköpta Thermacell (myggdödare). Den har räddat oss många gånger denna sommar.

Vi fick en fin natt i tältet och morgonen efter packade vi ihop allt för att gå upp till Dalarnas högsta punkt, Storvätteshogna.

Thomas utanför vårt tält vid fiskestugan.........

Mygg, knott, broms och fäflugor var med oss även idag. Mycket myggolja och mygghattar var ett måste innan vi kom upp över trädgränsen.

Skogen vi vandrar genom är trollsk. Det märks tydligt att denna del av Dalarna inte är besökt av så många. Ibland blir stigen obefintlig men markeringarna på träden är bra så det är aldrig några problem att veta vart vi ska gå.

Skogen är trollsk........

Efter ett par hundra höjdmeter kommer vi äntligen upp på kalfjället. Äntligen slipper vi våra små vänner (mygg, knott, broms och fäflugor).

Det går brant uppför hela vägen för att plana ut lite precis när vi har Giedtietjahke, 973 möh, till höger om oss.

Skönt att vara uppe på kalfjället.......

Vi bestämmer oss för att äta lunch efter vårt besök på toppen. När vi passerar sista forsen lägger vi av mat och stormkök bakom en sten. Det är dumt att bära tungt den sista branta stigningen upp på toppen.

 Vi passerar snö på vår väg mot toppen........

Strax innan 13.00 står vi på toppen av Dalarnas högsta punkt, Storvätteshogna, 1204 möh. Vi är ensamma på toppen och njuter av den magnifika utsikten.

På toppen av Storvätteshogna, 1204 möh.......

Långt bort ser vi Hävlingesjön. Vi ser hur Storåns floddelta breder ut sig och långt där borta ser vi Töfsingedalens Nationalpark, sveriges minst besökta nationalpark. Utsikt som denna gör en mållös och vi inser naturens storhet och vår egen litenhet.

Långt där bakom Helena ser man Hävlingesjön.......

Vi placerar ut en cache på toppen eftersom vi håller på med en serie som heter Peak of Sweden (vad annars) för att sedan gå ner till forsen där vi lagt vår lunch.

Vi lagar lunch på vårt stormkök (#primus). Idag blev det god torrmat. Pasta Cabonara som vi köpte när vi besökte vår stuga på Idre Fjäll.

Hungriga, gott med lunch........

Vägen ner mot fiskesugan var så där oförskämt lätt som det brukar vara när man är fylld av adrenalin efter en lyckad toppbestigning och fantastiska naturupplevelser.

Vår packning hade vi gömt nere vid jaktstugan så den hämtade vi upp innan vi vandrade tillbaka tillsammans med mygg, knott, bromsar och fäflugor till vår bil.

Som kuriosa kan vi berätta att Helena kunde räkna till 25 bromsbett, svullna vader av alla knottbett och ett 50 tal myggbett. Detta resulterade i en mindre allergisk reaktion med feber som följd. Thomas fick endast några få myggbett. Tydligen har Helena ett mycket frestande och gott blod………

Vill du ladda ner karta till Töfsingedalens Nationalpark eller hur man tar sig upp på Storvätteshogna. Se bilder från vår vandring så är här en direktlänk till vår hemsida:

http://www.traneving.se/index.php?tbl_menuID=905&i=Dalarnas%20Tak

www.traneving.se

/Helena och Thomas