För lite mer än en månad så var jag ute på årets första tältnatt, närmare bestämt i Erstaviks naturreservat, nu är vi i slutet av maj så då ska det väl inte vara så kallt på natten tänkte jag, men hejsan vad fel jag hade.

Det finns många orsaker till att jag sticker ut och tältar, en utav dem är frihetskänsla, att göra precis  vad man vill och när man vill. Missförstå mig inte, jag har en underbar fru som låter mig göra precis vad jag vill, hennes stöd och support betyder väldigt mycket, men när man är i stort sett själv, då har man bara sig själv att tänka på, det och lyckan över att klara av de hinder som uppstår efter vägen när man är ute och tältar är för mig äkta glädje. Tro mig, det finns lättare sätt att tillbringa natten på än i ett tält, men för mig är det enbart en positiv känsla.

Men har man väl bestämt sig för att åka ut och tälta så är det inte helt fel att underlätta lite för sig, som att införskaffa ett tält som vecklar ut sig själv.

Den här långhelgen hade jag bestämt att jag och Ymer skulle tälta i Grimstaskogen, men eftersom det fanns en hel del saker att göra hemma först så kom jag iväg väldigt sent, men det gör ingenting, man tar dagen som den kommer, huvudsaken är att man mår gott. Varför fick jag en bild på Tomas Di Leva när jag skrev det där???

Nåväl, åter till turen, som ni säkert listat ut redan så blev det inte Grimsta, det blev Vinterviken som ligger i närheten av Liljeholmen. Enklaste sättet att ta sig dit är med tunnelbanans röda linje till just Liljeholmen och sedan rulla några kilometer ner till vattnet. Eftersom jag hade ett stort ekipage med mig i form av en cykelkärra full med packning, så var det där med tunnelbana inget alternativ, så jag fick, sakta men säkert, rulla dit med en tålmodig hund vid min sida. Han är van att det går mycket fortare än vad jag körde, men att dra ett antal kilo extra än vad jag brukar är inte det lättaste, men det går, man får inte ha bråttom.

Vädret var strålande, soligt och ganska varmt, men blåsigt, som tur var så hade vi vinden med oss, så hade vi haft ett segel hade vi varit framme på bara några minuter, nu gick det på strax under 2 timmar att köra en sträcka på ca 6 km. Man får ganska många blickar när man är ute och kör med en stor kärra med tält och fullt med packning bakom sig, en hel del kommentarer får man också. Mötte en dam som tittade oroligt på oss och frågade om det var frivilligt eller om vi hade blivit utslängda från socialen. Med risk att bli idiotförklarad så sa jag att det var frivilligt, hon bara skakade på huvudet och gick vidare. Det här är en ganska vanlig kommentar jag får när jag är ute, men den är lika rolig varje gång. Givetvis så får jag även frågan om jag behöver hjälp, men envis (och ibland kanske lite dum) som jag är så säger jag vänligt men bestämt nej tack.

När vi kom fram till en stor äng som låg vid vattnet, Mälaren, band jag fast Ymer vid ett träd, hoppade ner på marken och började packa upp allt. Eftersom jag hade ett tält som antagligen skulle leva sitt eget liv när jag lossade på remmen, så rullade jag några meter bort så ingen olycka skulle hända, efter bara någon sekund så hade jag ett stort blått tält framför mig.

På grund av den starka vinden så rörde tältet på sig ganska mycket, de pinnar som följde med tältet var av plast, marken var så pass hård så de gick inte ner i marken, de hade fungerat på en vanlig gräsmatta, men inte här, så då fick jag snabbt slänga in packningen i tältet så det inte skulle blåsa bort. Man vill ju vakna på samma plats som där man gick och la sig, speciellt om man är i närheten av vatten.

Först fick Ymer sin mat, sedan var det dags för mig att laga min kulinariska måltid som bestod av frystorkad spagetti Bolognese, häll kokande vatten i påsen med det frystorkade och vänta ca 10 minuter, sedan är det bara att äta och förhoppningsvis njuta av maten, jag njöt i alla fall.

I normala fall så tillbringar jag min tid framför datorn eller tv:n på kvällarna, men idag fanns ingetdera så då fick man hitta på andra saker, leka med Ymer, kolla på båtarna som gick på vattnet och på solnedgången, ni märker att det finns en hel del att göra även när man är ute i skogen.

När solen försvunnit bakom trädtopparna kröp vi bägge in i tältet för att göra oss klara för natten. Ymer har det väldigt enkelt, han har sin päls så hans kvällsbestyr består enbart att göra nummer ett och två, sedan är han klar, jag däremot har lite mer att tänka på, på med varna kläder så man inte ska frysa på natten. Tyvärr så var jag lite för hoppfull och lämnade vinterjackan kvar hemma, men det skulle jag inte ha gjort, jösses vad kallt det var, tittade på min mobil för att se hur varmt/kallt det var ute, kvicksilvret stod på +5 grader. Vet inte om det var hackspetten jag hörde eller om det var jag som hackade tänder för jösses vad jag frös. Värme på vatten och hällde i en petflaska och virade en handduk runt och stoppade ner i sovsäcken, ganska smart, men det räcker ju inte en hel natt. Vet inte om Ymer märkte att jag frös eller om han gjorde det också för han kom krypandes och la sig tätt intill mig där jag låg.

Måste ha somnat någon gång sent under natten för helt plötsligt var det just, tittade på klockan, 04.45. Ute regnade det märkte jag för man hörde smattret på tälttaket, ganska mysigt faktiskt, efter en stund somnade vi om och sov till omkring 9, då var det dags att gå upp och ut och rasta Ymer. Regnet fortsatte strila ner så jag kände inte för att gå ut och göra frukost, så det fick bli vatten, macka med makrill i tomatsås, inte helt dumt. Efter frukosten packade jag ihop allt, tältgolv, liggunderlägg, sovsäck, kläder plus en del andra småprylar. Som tur var så hade jag packat ner kläderna i en vattentät packpåse så de var torra när vi äntligen kom hem efter några timmar genom ett regnigt och blött Stockholm.

Tältet är jag riktigt nöjd med, enkelt att få upp, lite svårare att packa ihop, jag fick göra om det tre gånger när jag höll på, men får jag bara hålla på några gånger så ska jag väl kunna det också till slut.

I morgon bär det iväg mot nya äventyr, då ska jag ta med ett gäng ut på picknick i Näsuddens naturreservat i Åkersberga, ska bli riktigt kul.

Anders Andrae

www.skogstur.se