Förra helgen åkte jag tillsammans med min lilla familj till vår stuga som ligger nedanför Tännäs, ca 8 km från närmaste bilväg. Vi hade länge sett fram emot att äntligen få komma till Fjätdalen, där stugan ligger. Slippa alla måsten och komma bort från den vanliga vardagen. Bara själva skidturen dit är så befriande. Att få ta på sig turskidorna, på med stora ryggsäcken och sen ge sig ut i vildmarken. Allt man behöver finns i säcken och den maten vi hade med oss drog vi i pulka.
Hej!
Jag är en glad och utåtriktad fjällbrud som lever och verkar i härliga Funäsfjällen, där jag även är född och uppvuxen. Kärleken till fjällen och naturen har alltid funnits där sen barns ben. Friheten av att ha naturen så nära inpå och att tex kunna ta på sig skidorna utanför dörren är något som jag uppskattar och värderar högt. Intresset för friluftslivet har växt sig starkare och starkare med åren och även uppskattningen av den miljö man lever i blir större med åren. Jag har ett stort intresse för framförallt fjällvandring, cykling och skidåkning och allt detta har jag i princip på min bakgård. Självklart uppskattar jag att utforska nya miljöer också och söka nya utmaningar utanför min hemma plan.
Mina äventyr
Helags*5, toppen bestegs på 5 försöket
Vandring vid Lunndörren 2006
"Sarek" (7 dagar) 2007
Skidtur mellan Riksgränsen-Abisko2008
Vandring i Muddus Nationalpark 2008
Vandring Ryssland, Kolahalvön 2008
Skidtur till Sylarna 2009
Höstvandring Kebnekaise 2009
Grekland, Samos 2010
Paddling i Rogen 2010
Island 2010
Vandringar jag drömmer om
alperna
Inkaleden
BaseCamp MT Everest
Nya zeeland
Alaska
Intressen: Friluftsmat, Expeditioner, Vandring, Turskidåkning, Navigering, Mountainbike, Paddling, Foto, Ridning, Resor, Längdskidåkning, telemark
Etiketter:
Trådlöst i fjällen
Fjällbruden bloggar om en härlig helg utan el och rinnande vatten, total avkoppling nära naturen!
Ljusets återkomst - Snart är vårvinter här!
Känns skönt nu när den mörkaste tiden är över. Nu har vi en härlig vårvinter att se fram emot och längtan kan inte vara större. De långa mörka dagarna är nu förbi och nu väntar långa ljusa dagar och härliga upplevelser. Bara tanken att känna vårsolen bränna mot ansiktet fyller mig av anergi. Jag kan inte tänka mig en bättre energikälla än solens varma strålar en vacker vår vinterdag och med skidorna på färdas genom den underbara fjällvärld vi lever i. Gud vad jag längtar.
Jag bifogar med lite inspirerande bilder så ni ser vad vi har att längta till.
Nytt år nya äventyr
Jah! Då var vi igång med det nya året och nya äventyr väntar oss. Det är bara att börja planera hur man på bästa sätt ska göra år 2011 till ett händelserikt och spännande år. Dock ska man inte planera allt för mycket utan många äventyr och upplevelser kommer av ren spontaniet. Man ska iaf ha inställningen att det här kommer bli ett bra år och sen göra det bästa av det
Inledningen av mitt året har hithills varit ganska lugn. På nyårsafton började äntligen snön falla ner över oss i mängder. Lyckans dagar var här ígen och barnet inom mig kom fram med lusten att kasta sig ut och rulla omkring i pudersnön. Den dagen tillbringades i en stuga i Mittådalen tillsammans med släktingar. Vi tog en liten skidtur tillsammans upp mot fjället och minsta tjejen Lea sex år fick tolka upp efter vår Alaskan Husky som heter Mårran. De bara försvann upp över medan vi andra kom flåsande efter. Så härligt att se dem dra iväg i full fart.
GOD JUL!!!
Nu vill jag bara önska er alla en riktigt God Jul och ett gott nytt år!
Nu ser vi fram emot ett nytt år med nya naturupplevelser och äventyr.
Full fart i skidspåret
Att åka skidor är bland det bästa jag vet och att nu ha möjlighet att göra det med hund gör skidåkningen ännu bättre, iaf om man har en hund som är villig att dra. Känslan att bara flyga upp över backarna är fantastisk. Du är knappt trött när du väl är uppe. I tidigare inlägg har jag beskrivit känlslan av att flåsande och med mjölksyra i benen försöka ta sig uppför backar mot Mittåkläpppen. Den känslan existerar inte riktigt när man har hund framför sig.
I Söndags gjorde jag med sällskap en härlig skidtur upp mot Mittåkläppen. Vädret var helt ok, lite lätt snöfall och bara några grader kallt. Som ni kanske förstår hade jag turen att få ha hunden framför mig. Mårran som hon heter, som är en 6 årig Alaskan Husky, är inte så drag villig om hon inte får ha någon framför sig drar. Så min käre karl fick äran att agera hare. Tillsammans med vänner och deras bekanta så var vi ett ganska stort sällskap som färdades uppför det långa, bitvis branta, backarna. I sällskapet fanns även två hundar till som sprang glatt och flåsande uppför backarna.