Närkes Naturvandrare - det är namnet på mitt företag.
Just nu är min primära verksamhet att planera leddragning och att föreslå förändringar och förbättringar (broar, vindskydd, spänger etc) för att öka tillgängligheten när det gäller friluftsliv i länets nordliga delar - främst Nittälvsdalen.
Ett andra projekt är att besöka och dokumentera samtliga gratis övernattningsmöjligheter i länet. Det handlar om vindskydd, kolarkojor, stugor, lador, grottor med mera.
För det tredje guidar jag gärna små grupper i bergslagsnatur/kultur.
Närkes Naturvandrare
c/o Håkan Friberg
Postmästaregatan 49
70378 Örebro
073 2112 466
narkes.naturvandrare@gmail.com
Jag är Fjällvandrare - såväl sommar som vinter - oftast i de nordligare fjällen. Har på senare år utvecklats från dalkrypare till "enkeltopp-letare". Paddlar havskajak en gång om året dagarna runt Kristi himmelfärd. Ger mig då och då ut på cykelsemester - främst i Sverige och i våra grannländer.
Jag tycker att det är svårt att gradera min "aktivitetsnivå". Jag är ute mycket och borde därför klassas som "röd", men är absolut inte sportig. Jag är "grön" i så måtto att jag vill ut ännu mer.
Tycker om att skriva om mina upplevelser i naturen, men är för slö (dum?) för att lära mig göra en hemsida. Glad över möjligheten att publicera på Utsidan.
Läs gärna - och kommentera - mina Artiklar (dvs vandringsberättelser) och min Blogg (se ovan). Titta också gärna in på mina bokmärken. De finns uppräknade längst ner till höger. Där försöker jag göra lite reklam för vårt lilla - men innehållsrika - landskap, Närke.
Ibland under mina vandringar får jag för mig att filma lite. Dessa filmer läggs upp på youtube där jag kallar mig utsidanmajjen:
http://www.youtube.com/results?search_filter=0&suggested_categories=19&search_query=utsidanmajjen
Vill så mycket mer än jag förmår... och tiden går...
Vi var nere på Stora Karlsö i helgen. Mer material därifrån kommer så småningom, men jag måste bara direkt få visa ett par bilder. Ni som regelbundet läser mina texter vet att min livskamrat lider av höjdskräck. Det framkommer mest i två av mina artiklar: "Två vandringar i Abiskotrakten" samt "Äntligen Pårte".
Men se nu!
Långsjöleden och Luffaboleden hänger ihop med varandra som en 8:a där Långsjöleden utgör den övre slingan. Luffaboleden handlar till stor del om kultur. Det gör i och för sig också Långsjöleden, men först och främst handlar det här om sagolikt vacker och till stor del orörd natur som inte på något sätt är skyddad. Så var rädd om den här.
Precis som Luffaboleden utgår denna led från Röa broa mellan Askersund och Tived. Här finns en rejäl rastplats med gott om parkeringsmöjligheter. Norr om landsvägen hittar man den första vägvisaren – en pil med namn på leden samt orange färg.
En Tiveds-led som borde få lite uppmärksamhet: På Luffaboleden vandrar man över skogsväger, öppna marker och magiskt vackra stigar.
På senare år har arbetet med att hålla de båda lederna i skick blivit allt mer betungande och till denna vandringssäsong har man beslutat att inte längre röja den längre slingan på Luffaboleden. När jag fick reda på detta beslutade jag att vandra de båda lederna och skriva om dem för att om möjligt öka intresset för dem. Den 8 april var det dags för Luffaboleden.
I stort sett hela denna vandringssäsong har spolierats på grund av trasig hälsena. Jag hann med en skidtur tillsammans med Livskamrat och Kompis i andra halvan av mars, men sedan small det: Ingen havskajak, ingen fjälltur och inga bergslagsvandringar. Suck! Och jag har minst fyra månaders konvalecens kvar.
Jag har läst mycket och skrivit mycket. Bland annat har jag redigerat mina texter om Bergslagsleden. Det har ju skett en del omdragningar av vissa etapper och det har försvunnit och tillkommit en del möjligheter att få tag på vatten. Etapperna 1 - 13 är tämligen korrekta. Några bilder saknas.
Det funkar om man är tillräckligt envis.....
Hade en höjdskräckig väninna md på Skierfe som jag förgäves försökte förmå att lägga sej och krypa fram och titta.
Stupterapi, helst med familjemedlemmarna på behörigt avstånd, funkar finfint mot höjdrädsla. Tillämpade det på en resa i Zimbabwe på 90-talet för att slipa av höjdobehaget. Mutarazi Falls, 800 m, gjorde susen tillsammans med ett hopp från bron i Vic Falls. Tipsa livskamraten om det!
... och seobserver... jag är rätt nöjd med valet... ;-)
;-)