När vi firade fågelskådarsonen M:s 26-årsdag helgen som gick, så talades givetvis en del om fjällturerna i åŕ. Bröderna ska upp till Pårte tillsammans och jag och Livskamraten B ska till Sulitelma andra halvan av juli. Innan dess ska emellertid jag och Livskamraten upp på var sitt håll. B tar en kompis med till Abiskoalperna (åkte i tisdags) och jag tar med kompis T till Arjeplogsfjällen på lördag.

Vi konstaterade då att jag får gå och vara avundsjuk några dagar innan det skulle bli min tur. Sådan ledighet slösar jag oftast bort på onödigheter. Fågelskådarsonen undrade då om han och jag skulle dra ner några dagar till Öland för att "hänga in" rätt många årskryss och säkert några livskryss. Hänger ni inte med i vokabulären, så titta på detta blogginlägg: http://www.utsidan.se/blogs/majjens/14065.htm

Vi åkte ner på måndag eftermiddag och hem igen två dygn senare. Jag ska inte trötta er med att räkna upp alla fåglar vi såg, men det blev sammanlagt 107 olika arter, 26 årskryss och hela 5 livskryss, nämligen ägretthäger, skräntärna, sommargylling, mongolpipare och svartbent strandpipare. Trots det missade vi en "given", nämligen halsbandsflugsnappare. M hade varit nere för ett par veckor sedan och då lokaliserat två holkar med halsbandsflugsnappare. Tyvärr var det helt tyst vid båda holkarna.

Vårt första stopp blev vid Beijershamn där vi var på jakt efter mongolpipare. Vi hade den stora turen att komma 20 minuter innan den behagade att flytta vidare.

På vägen tillbaka från gömslet låg solen lågt och kastade ett eldrött sken in genom det täta lövverket. Detta foto blev rent fototekninskt knappast den bästa, men mitt darr på handen gjorde den till en tämligen surrealistisk bild.

På natten tältade vi ganska nära Ottenby. Natten var full av fågelljud. Det blev en enorm ljudmatta där det var svårt att urskilja de enskilda fåglarna. En som stack ut var emellertid nattskärran. Den har jag inte hört sedan jag var barn.

Dagen därpå tillbringade vi den mesta tiden nere vid Ottenby. Det mest exklusiva vi stötte på var en svartbent strandpipare, men jag fick också se skräntärna för första gången och vi hörde en sommargylling.

Innan vi åkte hem på onsdagen besökte vi bland annat Möckelmossen där vi såg ägretthäger, havsörn och sångsvanar.

Det var inte enbart sångsvanarna som bjöd på lite fjällkänsla. Hela växtligheten påminner eh hel del om fjällets flora. Jag kunde inte låta bli att ta några bilder. Om någon kan berätta vad jag fotat är jag tacksam.

På vägen hem åkte vi in i Kalmar, en av mina favoritstäder. Slottet är utan tvekan Sveriges vackraste.

Positioneringen gäller mongolpiparens ungefärliga position vid Beijershamn..

Så! Nu har det gått lite tid. Nu ska jag packa ryggsäcken.