Vi har enats om att sova ut något denna morgon. Vi vaknar därför inte förrän vid 8-tiden. Även denna morgon lyser solen in genom springorna mellan de fördragna gardinerna. När vi kommer ut till köket möts vi av en, för mig mycket positiv, överraskning. Den tidigare stugvärden har åkt hem och lämnat överbliven mat fri att ta för sig av på ett av borden. Mitt bland gryn, varma koppen och annat ointressant står en konserv med köttsoppa – en ypperligt god frukost som också gör att jag denna dag klarar mig från havregrynsgrötens geggiga degsmak.

06.30 vaknar vi av våra alarm. Spända på vad dagen har att erbjuda går vi tillsammans upp till servicestugan och lagar frukost. Detta är den första i raden av de 4 motbjudande frukostarna bestående av havregrynsgröt toppad med torkade äpplen, russin och jordnötter jag måste genomlida. Smaken är dock inte riktigt lika illa som jag befarat, och endast två gånger får jag kväljningar. Åter till rummet för hoppackning av våra attiraljer, tandborstning och hoplappning av trasiga fötter (jag och Gluttarn slipper dock denna syssla).

Klockan ringer redan vid 07.00. Gäspande packar vi ihop våra saker. Min frukost består av tunnbröd med mjukost. De andra äter gröt. Gröt står långt ned på min lista över tilltalande frukostar och jag sparar mitt lidande till senare frukostar på fjället.

Vi möts alla fyra i vår tågkupé en kvart innan tåget ska lämna perrongen. Det är Gluttarn, Vegmil, brorsan och jag. Det är varmt, svetten börjar rinna längs ryggen redan efter några minuter. Hoppas att vi slipper dela kupé med andra. En minut senare dyker en pappa och hans son upp. Tydligen fullsatt idag. De ska till Låktatjåkka och vandra mot Trollsjön och vidare. När tåget rullar från perrongen söker de sig till bistrovagnen. Skönt att kunna sträcka lite på sig i den åter halvtomma kupén. Vi plockar fram kortleken och spelar ett parti plump. Går sisådär. Pappan och sonen kommer tillbaka efter ett par timmar. Goda nyheter. De kungör att de ska byta kupé. Reglerna tillåter tydligen inte fullsatta kupéer under Coronapandemin. Konstigt nog fanns en helt tom precis bredvid vår.