Jag röstade på alternativ 1, jag är en trogen efterföljare av lager på lager-principen men jag vill inte att det ska bli för många lager heller, då blir det för omständigt att reglera mirkoklimatet. Less is more är min princip.
Närmast kroppen har jag antingen syntet eller merinoull, det senare är det enda jag använder mig av för turer längre än ett dygn. Långärmat för ruggigare väder och kortärmat/ärmlöst för varmare väder. Icebreaker, Haglöfs, Houdini är de märken jag oftast håller mig till. IB är nog favoriten för basplagg.
Värmeplagget har mer och mer börjat bli fleece framför ull. Jag har märkt att exempelvis merinoull ensamt inte utgör något särskilt robust mellanlager. Undantaget är Woolpowers mellanlager med polyamidförstärkning, som är helt outstanding imo. I övrigt blir det oftast Haglöfs fleece. Slät utsida är smidigast mot ytterplagget men värmer å andra sidan inte lika mycket som fleece som är ruggat på båda sidor, så slätstickad fleece är sommaralternativet framför det senare som prioriteras på vintern.
Jag har alltid med mig en dunjacka som förstärkningsplagg för kallt väder, i nuläget en Mountain works Thunderlight hood sweater. Jag har även en motsvarande jacka med syntetfyllning men den är inte riktigt lika varm tycker jag.. Å andra sidan är den jackan av en betydligt billigare modell.
Ytterst sätter jag på mig ett rejält skalplagg, men bara om det blåser, regnar eller är riktigt kallt. Ventilationen är vital för mig som producerar mycket värme. Klättermusens Cutan-jackor är favoriten, mycket smidigare och tystare än Gore-Tex och designen på jackorna är oftast långt mer funktionell än t.ex. Haglöfs. KMs säkerhetsdetaljer så som kompass, visselpipa och vindstrut är ovärdeliga detaljer vintertid för mig.
My five cents