Varför så få kvinnor?

[Peaceful]

Öhrnell skrev "Är förresten någon som vet om ifall de rara fjällvandrande pikene i de norska fjällen verkligen är infödingar?"

Min fältstudie i somras (strax innan invasionen av turister nerifrån resten av Europa) säger att en väldigt stor del av pikene var infödingar men en förvånande stor del var svenskor.
Det var också vanligt med tjejer som gick tillsammans utan att ha med sig några snubbar. Träffade tom på några ensamvandrande tjejer.

De norska fjällen är ju mycket mer svårvandrade än de svenska vilket borde tala för att färre tjejer skulle lockas av dem (fördom nr 1).
Att de har storslagen natur runt knuten borde inte göra att fler tjejer lämnar snubben hemma och istället går själva eller med en tjejkompis.
Norrmän går ju lättpackade till skillnad mot svenskar som har med sig hela hushållet, vilket borde tala för att fler jenter ger sig ut (fördom nr 2).

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Norrmän går ju lättpackade till skillnad mot svenskar som har med sig hela hushållet, vilket borde tala för att fler jenter ger sig ut (fördom nr 2).

Eftersom jag är entusiastisk över lättpackning och hur mycket lättare det är att vandra om packningen inte innehåller hela hushållet så tycker jag att kvinnor är en grupp som har mest att vinna på att anamma nya tankar vad gäller lätt utrustning. När jag skrev min bok var det kvinnor, äldre och barn/ungdomar som jag såg som den främsta målgruppen. De som tycker att man är en vekling om man inte bär 25 kg kan bara tidens tand göra något åt...

Just rekryteringen av nya fjällvandrare ser jag som en av de absolut största fördelarna med Fjällräven Classic och den stora närvaron av kvinnor i alla åldrar var ett av de största glädjeämnena. Finns mer i ämnet här:

http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=45031
http://www.fjaderlatt.se/2007/08/fjllrven-classic-mer-n-bara-110-km.html

Jörgen

 

[Öhrnell]

Jag hoppas att det fanns en viss ironi i Öhrnells listning över anledningar till att inte kvinnor håller på med friluftsliv.

Anna, jag kollade igenom vad jag skrivit, men så himla mycket ironi var det egentligen inte. Bacillskräck, ekonomi, tidsbrist, och taskig kondis räcker rätt långt som undanflykter. Sen krävs det ju både för unga tjejer och killar ett visst engagemang för att ta sig i kragen och planera och genomföra en tur i det fria, och då krävs det för många att förutsättningarna finns serverade på silverfat. Man blir kanske ingen storfiskare om man inte haft tillgång till morfars stuga med eka, flytvästar och fiskeredskap.

Och Peaceful - jag hävdar att det faktiskt ÄR lättare för en norsk fjelljente med fjällen 500 meter bort att lämna snubben hemma och knalla upp i fjällen en dag eller två (när han kanske ändå ska titta på fotbolls-VM?), än vad det är för Lisa i Sundbyberg, som måste planera en sådan resa i förväg. Lilla lata jag var till exempel betydligt mer ute i skog och mark när jag bodde så till att jag bara behövde ta på mig skorna och gå bakom huset för att komma in i skogen. Sedan blev jag för bekväm. Sorgligt men sant.

Oj oj oj. Allt detta prat har fått mig otroligt sugen på att dra med mig ungarna ut någonstans i helgen!

 

[PK Neelix]

Och Peaceful - jag hävdar att det faktiskt ÄR lättare för en norsk fjelljente med fjällen 500 meter bort att lämna snubben hemma och knalla upp i fjällen en dag eller två (när han kanske ändå ska titta på fotbolls-VM?), än vad det är för Lisa i Sundbyberg, som måste planera en sådan resa i förväg. Lilla lata jag var till exempel betydligt mer ute i skog och mark när jag bodde så till att jag bara behövde ta på mig skorna och gå bakom huset för att komma in i skogen. Sedan blev jag för bekväm. Sorgligt men sant.!

Jag kan bara instämma. Jag var mycket mera ute i skogen när jag bodde i utkanten av ett villaområde, än vad jag varit på senare år när jag klättrat på väggarna i en hemsk lägenhet.
Samma sak med kajaken. När jag bodde med först ett insjösystem in på husknuten, senare Oxelösunds skärgård var jag ute mycket. Nu när jag bara har södra Vättern utan några öar eller bra stränder att gå iland på, blir det inte lika mycket paddla av. Vill jag till roliga vatten är det biltaket som gäller, och då blir det mer planering och minst en helg.

 

[Peaceful]

Ja, det är självklart att man kommer ut i fjällen mer om man bor mitt bland dem. Men vad jag menade var att i Norge är det, relativt sett, fler tjejer som är ute solo eller med andra tjejer. Närheten till naturen borde inte i någon större utsträckning förändra sammansättningen av sällskapen.
Jag tror att den relativa skillnaden (fler tjejer och fler "ungdomar") i norska fjällen jämfört med de svenska mest handlar om tradition. Jag upplever det som att norrmännen i högre grad för fjälltraditionen vidare till nästa generation än vad vi lyckas med i Sverige.
Nåja. Vilda gissningar och generaliseringar, inte så vetenskapligt.

 

[saraFalun]

Var e brudarna...?

Hej!
Vilken rolig diskussion som verkar vara rätt seglivad...

Jag är ofta ute på egen hand och rör mig på fjället, i skogen och på sjön. Varje gång jag träffar någon, får jag förvånade blickar. I fjällen i somras (jodå, det gick utmärkt att gå själv och dessutom bära rubbet, och jag är ändå en riktig lättviktare) var det samma sak, och de jag mötte såg sig alltid omkring för att lokalistera MANNEN som jag bara måste ha i släptåg... men tro inte att jag träffar drösavis med unga, spänstiga killar som är ute, och inte heller tjejer. De jag ser är alla över 45 (inget fel i det, men man oroar sig ju för rekryteringen) och detsamma är det i de föreningar jag är med i. Jag börjar tro att jag A: antingen håller på att bli gammal, eller B: ungdomen verkligen är fördärvad...

Och en ny fråga för detta forum: Finns det folk som både gillar sport/friluftsliv OCH kulturliv/musik/ estetik etc? Eller är det fel image för en kulturbrutta att då och då dra på sig springkläderna och dra ut i blåbärsriset?

För att summera: tjejer syns knappt ute i vildmarken, det är sant, men jag ser sällan unga män där heller. Den kille som undrar var brudarna är ska veta att brudarna undrar detsamma om er.

Sara

 

[dave1]

Hej!
Och en ny fråga för detta forum: Finns det folk som både gillar sport/friluftsliv OCH kulturliv/musik/ estetik etc?

´

Visst finns det det. Själv arbetar jag med ett magasin om klassisk musik, håller på med jazzfoto och är intresserad av såväl konst som litteratur. Jag tycker inte om att sätta etiketter på folk eller att försöka "passa in" i ett givet fack.

 

[GustavOh]

Och en ny fråga för detta forum: Finns det folk som både gillar sport/friluftsliv OCH kulturliv/musik/ estetik etc? Eller är det fel image för en kulturbrutta att då och då dra på sig springkläderna och dra ut i blåbärsriset?

*Räcker upp handen*

 

[graylingman]

´

Visst finns det det. Själv arbetar jag med ett magasin om klassisk musik, håller på med jazzfoto och är intresserad av såväl konst som litteratur. Jag tycker inte om att sätta etiketter på folk eller att försöka "passa in" i ett givet fack.

Glöm inte flugfisket, David! Det är väl både kultur och estetik, om något...

 

[dave1]

Glöm inte flugfisket, David! Det är väl både kultur och estetik, om något...

Precis! Där sa du några sanna ord!

 

[Öhrnell]

Hej!
Vilken rolig diskussion som verkar vara rätt seglivad...

- - - - -

För att summera: tjejer syns knappt ute i vildmarken, det är sant, men jag ser sällan unga män där heller. Den kille som undrar var brudarna är ska veta att brudarna undrar detsamma om er.

Sara

Hej Sara! Ja, visst är den rolig!. Men till det här med att man ser så få unga människor i naturen; kan inte det också ha en naturlig förklaring i att många som går i skogen eller på fjället gör det till stor del just för att SLIPPA träffa folk, och kanske håller sig lite osynliga? Själv tycker jag att ensamheten är nästan den största charmen med utelufsandet. Att man får känna sig liten och ett med naturen. Man behöver det som kontrast till betongvardagen!

Kommentarer?

 

[PK Neelix]

Hej Sara! Ja, visst är den rolig!. Men till det här med att man ser så få unga människor i naturen; kan inte det också ha en naturlig förklaring i att många som går i skogen eller på fjället gör det till stor del just för att SLIPPA träffa folk, och kanske håller sig lite osynliga? Själv tycker jag att ensamheten är nästan den största charmen med utelufsandet. Att man får känna sig liten och ett med naturen. Man behöver det som kontrast till betongvardagen!

Kommentarer?

Föredrar att slippa trängas med en massa andra som inte ingår i mitt eventuella sällskap. Antingen vara för mig själv eller ihop med den/de jag har som sällskap. Men det verkar vara få som tänker så. När jag är ute ensammen med kajaken tex, har inte sett en båt på någon timme och går iland på en ö. Efter en kvart kommer det en motorbåt och lägger till tre meter från min kajak och sedan brer de ut sig där. Varför? Det finns trettio andra öar inom en radie på 500 meter och det är bara jag och den båten där. Efter en halvtimme kommer det en båt till och lägger till tio meter bort. Det är INTE utritat som naturhamn på sjökort, båtsportkort eller grönsaksblad.