Vanligt med läger camping i Skandinavien?

Något=singular
Några=plural

inte svävande alls, elementär svenska

Du menar att "de blev något färre..", innebär att de bara blev en/ett färre?

Varför skriver inte Naturvårdsverket ETT dygn då? Naturligtvis för att det inte går att säga hur många dygn som är rimligt i varje enskilt fall. Därför använder de sig av det obestämda något, som kan vara ett eller några enstaka. Folk får med sitt eget goda omdöme avgöra hur många nätter som är rimligt i varje enstaka fall.

Det kan vara helt okej att tälta på samma plats i fem dygn lite avsides uppe i fjällen. Det kommer inte störa någon. Medan det stadsnära i ett välbesökt område kommer irritera både markägare och andra besökare om du och ditt sällskap slår läger två tre nätter.
 
Tack för källhänvisningar medans jag var borta :)
en till!
http://www.sydved.se/file.aspx?id=508

Samma med den länken "något enstaka dygn", "BÖR fråga markägaren"

Och efter de enstaka dygnen, kan jag flytta mitt tält 20 m och få nya dygn? Eller måste jag flytta 100 m? Välja en ny fastighet? Kan jag packa ihop tältet, promenera runt på dagen och komma tillbaka på kvällen att tälta på samma ställe, räknas det som att jag tältat ett dygn?

Allemansrätten är bara en vägledning hur man bör bete sig. Ytterst är det upp till var och en att använda sitt eget omdöme inom ramen för devisen, inte störa - inte förstöra.
Jag är inte ute efter att uppmana folk att leka rätthaverister i sitt friluftsliv. Rekomenderar att man följer de förhållningsregler som allemansrätten sätter för på så vis minska friktionen och respekterar andras egendom och privatliv. Jag är bara ute efter att påpeka att man inte kan så tvärt definiera vad som är tillåtet eller förbjudet enligt allemansrätten i alla avseenden.
 
Nej, allemansrätten är en sammanfattning av vad som inte är förbjudet enligt lagar.

Det finns ingen lag som säger vad man får göra, lagarna säger vad man inte får göra. Det som inte är förbjudet enligt lagarna är det som brukar räknas som allemansrätten.

Sen går den som sagt var väldigt långt tillbaka i tiden, och det är i skenet av det som man måste göra tolkningarna.

http://www.geonord.org/law/pdf/alleman03.pdf

Där tas en del av de juridiska aspekterna upp, men jag tycker att han missar just den historiska aspekten: allemansrätten härstammar från den tid då det inte fanns allmänna vägar utan man färdades över andras mark när man förflyttade sig.

Som jag skrev: att man får övernatta på annans mark är inte detsamma som att man får slå upp ett läger en längre tid på annas mark.

Frågan blir var man drar gränsen mellan "övernattning" och "tillfällig bosättning".
 
Tack för alla era svar! :)

Det verkar som att många som campar efterfrågar att trängas på en 4-stjärnig camping som har "allt". Men det finns vildmarkscampingar, men som kanske håller lite lägre standard.

https://www.google.se/search?q=vild...rome.1.57j0l3.7478j0&sourceid=chrome&ie=UTF-8

Det är lite därför jag startade tråden. Och naturligtvis känner jag till den formen av vildmarkskamping som du länkar till. Men jag är mer intresserad av att reda ut hur vanligt det är med riktig backcountry camping. Just de att bara packa bilen och dra ut i skogen för att slå läger.

Jag tror det är allemansrätten som påverkar. Där amerikaner gör såna grejer så är det väl i särskilda parker där man FÅR göra sånt, vilket innebär att de mer eller mindre måste ta bilen dit (eftersom det inte går att komma dit på annat sätt).

Här i Sverige får man ju övernatta "var som helst" och då finns inte behovet lika att "ta bilen ut i vildmarken".

Det är ju också så att tar du bilen nånstans i Sverige så är det svårt att hitta lämpliga lägerplatser i anslutning till en parkering... terrängkörningslagen ställer ju till lite problem där. Så bilburna campare i Sverige hamnar på campingplatser istället. Jag tror inte campingplatser på samma sätt existerar i USA, där verkar campingplatser mer vara "permanentboende i husvagn".

Jo precis som jag nämner i mitt första inlägg så tror jag också att allemansrätten är en avgörande bov i dramat. Men de måste ju finnas åtskilliga småsjöar som har lämpliga skogsvägar med vändplatser som borde kunna ta en ganska långt ut i skogen. För att sen bara bära utrustningen till lägerplatsen.

USA saknar ju helt allmän tillgång till skog och mark utan markägarens tillstånd. Undantaget är som du nämner parker. Och deras parker borde ju mer eller mindre kunna jämföras med många av våra skogsområden. Dels har vi vägnät i skogarna då många markägare ska ha tillgång till sina markområden etc. Så att enkelt kunna ta sig till en lämplig plats med både bil och tung utrustning borde inte vara en omöjlighet.

carcamping är det nog inte många som ägnar sig åt i Sverige, däremot är det nog en hel del som njuter av friluftslivet från ett lite bekvämare läger.

mina första hundranånting övernattningar i skog och mark var av denna sort, som 12-13 åringar lastade vi cyklarna med minst sagt tung packning och drog några kilometer rakt ut i skogen eller till nån närbelägen sjö och stannade tills maten tog slut eller nån gjorde illa sig. detta fortsatte sedan i mopedåldern och vidare.

Jo lite åt de hållet jag vill komma. Naturligtvis måste man inte ta bilen hundra mil ut i skogen. Men just de att upprätta en bekväm lägerplats. Jag känner igen de du beskriver vi campade mycket under tiden vi åkte moped. Men med åren så avtog den formen av friluftsliv även för oss.

För att återgå till ämnet.
Jag vet inte hur vanligt det är, men det händer att jag "lyxar till det". Ska man t.ex fiska i en liten sjö under ett par dagar är det ju enkelt att fylla bilen med allt tungt lyx som man i vanliga fall inte orkar bära på. Parkera 100-400m från sjön och sedan gå ett par, tre** svängar med utrustningen.

Jag vet flera som far i gäng med sina husvagnar (inkl. elverk, bord, stolar, grill, etc.) och ställer sig på lämplig större parkeringsficka/uppställningsplats vid sjö eller älv. Då börjar det likna amerikansk stil, bortsett från husvagnarna =) Men då står man inte i skogen, utan på hårdyta.

Ja även om man står på en grusplan med sin husvagn så är man ändå på ett sätt ute i naturen även om många kanske anser att man ska sova under en gran och hitta sin egen mat för att de ska räknas! ^^ Jag har mycket vänner i USA som är förvånade över vår backpackerkultur istället för att slå läger.
 
Jo men även om du står på en grusplan med din husvagn så får den inte stå mer än 24 timmar. Parkering är ju normalt, om inget annat är skyltat, tillåten max ett dygn i sträck.

Sen läste jag att många kommuner dessutom har lokala föreskrifter som säger att man inte får övernatta i ett fordon parkerat på "gatumark".
 
Jag har ibland med ledning av kartan försökt hitta nått ställe att slå upp tältet på som alternativ till hotell motsv. när jag bilat genom landet. Det jag konstaterat är att man söder om Dalälven har få alternativ till nån sorts "rogue" camping med bil.
Antingen hamnar man i sommarstugeområden där den bästa platsen att tälta blir ungefär vid raden av postlådor, eller så blir det naturreservat/allmän badplats/park, där det råder tältförbud. De ostörda skogsvägar man hittar är antingen avspärrade eller leder till någon telemast som inte bjuder på nån vidare vildmarksupplevelse.

I övriga landet står det tyska husbilar vid varje parkeringsbar kvadratmeter...

Skämt åsido, jag tror bilcamping som du beskriver förekommer, men kvaliten på skogslivet blir så mycket högre om man bara masar sig några km till bortanför bilen. Bästa alternativet till riktig vandring tycker jag är att helt enkelt packa tungt. Om man klarar att bära typ 30kg de där fåtalet kilometrar så kan man ha både komfort och ogenerat läge. Men det blir svårt att kånka på elverk osv..

I "skoterland" kan jag tänka mig att man lägger sig till med andra vanor. Där är det ju mer vildmark vid vägen, och på vintern har man också förutsättningar för att packa riktigt tungt.
 
Jo precis som jag nämner i mitt första inlägg så tror jag också att allemansrätten är en avgörande bov i dramat. Men de måste ju finnas åtskilliga småsjöar som har lämpliga skogsvägar med vändplatser som borde kunna ta en ganska långt ut i skogen. För att sen bara bära utrustningen till lägerplatsen.

Anser man allemansrätten vara "en bov i dramat" bör du åka till USA och utnyttja dina rättigheter där istället för här.
Ja, det finns ett stort vägnät i skogarna i form av privata och enskilda vägar.
 
Ett basläger

funkar ofta bra för 2-3 nätter. Speciellt om man är en barnfamilj. Så har vi gjort ett antal gånger med vår tältkåta med anmarsch i första hand med kanot. Baslägret har varit på en skärgårdsö eller vid en fjällsjö.

Även gjort liknande med scoutkåren då förstås med tillåtelse och assistens från markägaren.

Många båtägare ligger kvar ett par nätter vid samma tilläggningsplats. Jag menar att det är okontroversiellt att göra på samma sätt om man tältar i t ex ett av skärgårdsstiftelsens områden och är en eller två familjer.

Thure
 
Cykel + cykelkärra borde ju vara överlägset för att ta sig ut i skogen med mycket packning på bommade småvägar.
 
Anser man allemansrätten vara "en bov i dramat" bör du åka till USA och utnyttja dina rättigheter där istället för här.
Ja, det finns ett stort vägnät i skogarna i form av privata och enskilda vägar.

Om du tar och läser det jag skrev en gång till så kanske du ser vad jag syftar på. Just att man inte kan slå upp ett läger mer än ett dygn utan markägarens tillstånd.
 
Om du tar och läser det jag skrev en gång till så kanske du ser vad jag syftar på. Just att man inte kan slå upp ett läger mer än ett dygn utan markägarens tillstånd.

? Jag var vänlig nog att läsa din första post igen. Du uttrycker att allemansrätten utgör ett hinder för din planerade verksamhet. Tillägg på det?
 
Cykel + cykelkärra borde ju vara överlägset för att ta sig ut i skogen med mycket packning på bommade småvägar.

Bra poäng. Kan också kombineras med bilanmarsch för att kunna starta på och frekventera mindre trafikerade vägar.

Vi gjorde en sådan cykeltur med familjen och vår hund i Småland ca 2008. Bl a fin tältplats på en äng nere vid en sjö med bondens godkännande.

Thure
 

Liknande trådar