...Vi är många som ensamvandrar. Vissa gör det just med syftet att vara ifred och själva välja tider, vägar och vem som ska hämta kaffevattnet, medan andra gör det just för att träffa nytt folk (man pratar sällan med så många obekanta som när man ensamvandrar).
Usch ja! Den Stora Fördelen med att ensamvandra och bo i tält är att man kan komma bort från allt folk, för nånstans i en stuga sitter det alltid en vedervärdig typ. Eller åtminstone en lite jobbig typ, i övrigt schysst.
Ja, om man kan välja att ty sig till de Självutnämnda Experterna så är det ju OK. Tyvärr kommer dock ofta berget till Muhammed, och man tvingas lyssna till tradiga utläggningar modell Lumpenminnen.
Klart det finns trevligt folk i stugorna, en hel drös till och med. Det stora flertalet är ju jävligt trevliga. Och så finns det De Där.
Det är intressant med ensamvandring. Man hittar en del bottnar i sig själv som man annars inte kommer i kontakt med, till vardags. Jag kan gå och prata eller sjunga för mig själv, nojja upp mig för skitsaker, etc etc. Men roligt är det. Det är bara att åka ut och testa, eller - föralldel - ty sig till Fjällkarlarna.