Väster om Virihaure

Det som talar för ventilerade enkelvävare (förutom vikten då) är att det är mycket sköna att sova i när det är varmare. Tältet blir inte till en bastu på morgonen när solen går upp. Klart bra för de som gillar att sova länge på morgonen.

Det där är en väldigt viktigt poäng för mig. Jag har väldigt många gånger haft problem på morgonen på grund av dålig genomluftning. Antingen är det för varmt, eller så är det kallt och rått.
"Kallt och rått" tycker jag att man fixar ganska bra med ett normalventilerat tält så länge man faktiskt ser till att ventilera (det var mest i min ungdom jag hade problem med det), så det handlar nog mer om handhavande. Men de där varma morgnarna kan till exempel inte ett normalt tunneltält hantera.

Problem med stark vind har jag aldrig haft, vad jag kan minnas. Därför är det inte prioriterat när jag väljer tält, men tält blir ju inte automatiskt vindkänsliga för att konstruktionen saknar innertält. De lätta tält som är intressantast för mig är oftast av helt vanlig ryggåstyp. Såna har jag ju sovit i sedan 30 år.
 
Problem med stark vind har jag aldrig haft, vad jag kan minnas. Därför är det inte prioriterat när jag väljer tält, men tält blir ju inte automatiskt vindkänsliga för att konstruktionen saknar innertält. De lätta tält som är intressantast för mig är oftast av helt vanlig ryggåstyp. Såna har jag ju sovit i sedan 30 år.

Var de gamla ryggåstälten tillverkade av ultratunna vävar?
 
För att

få bra genomluftning så sydde min fru på ett extra myggnät i långsidan av mitt gamla Kerki tunneltält. Det är av samma typ som Hillebergs Stalon dvs bågarna går längs med liggrikningen och på andra långsidan fanns redan två skikt innertältsduk + myggnät..

Normalt tunneltält eller inte svalt och skönt blev det hur som helst.

Men kan jag så ser jag till att tältet placeras så att det ligger i skugga på morgonen (ofta knepigt på kalfjället).

Thure
 
Nordkalotten i juli i somras: dimma, regn, hagel. Storm och snö under en heldag plus en natt. Morgonen efter när vinden lagt sig har det mesta tinat, men då såg det ut så här:

6a0846e8d9d4c29474e7722d184ec187.jpg


Hade stormvindar även två veckor senare, fast utan snö då.

Det hade inte varit roligt med ett enkelväggstält utan innertält och badkarskant som hindrar blåst längs backen och kyler ner sovsäcken. Ett enkelväggstält med helt tät duk som man tätar helt mot backen blir för övrigt en riktig kondensfälla. Med innertält får man som bekant en duk mellan sig och det av kondens blöta yttertältets insida.

Min kåta har jag anpassat så den ska klara storm+. Det är inte så ovanligt förekommande. Däremot har jag inga förhoppningar om att den ska klara orkan, och det jobbar jag inte heller med att kåtan ska klara. Orkan är dock i motsats till stormvindar relativt ovanligt. Har aldrig råkat ut för det än så länge med kåtan, efter dryga 500 kåtanätter, så där går min gräns för vad jag bakar in i förväntningsbilden. Den gränsen sätter folk olika, troligen beroende på ens referenspunkter och preferenser som är olika. Storm och inte endast i byarna har jag däremot upplevt vid tiotalet tillfällen, med kåta och tält. När man gjort det, säger förnuftet att det är bäst att försöka göra något så marginalerna är med en och inte mot en.

Vet att kåtan inte hör till lättpackning, men jag modifierar även mina väsentligt lättare tält, jackor etc. så de ska klara vad jag förväntar mig att de kan utsättas för. Ringstind har t.ex fått extra stormlinefästen på den bredare delen av duken, markant skillnad vad gäller hur vindpress då hanteras, bara av den lilla viktökningen. En reparationsbågdel är alltid med.

Jag har själv vandrat i västra Padjelanta, som den här tråden refererar till, med kåtan, men haft tur med finväder. Det är dock inget man kan räkna med. Runt nollan nattetid var inget ovanligt. Särskilt inte runt Áravaggé, där det var minusgrader. Har all anledning i världen att förvänta sig lägre temperatur än 3-4 plusgrader nattetid. Snarast normalläge. Och vid storm, räkna med att rafta tillbaks i storm för att grejerna är anpassade för finväder och inte pallar stormvindar? Tror inte det. Det går att göra bättre ifrån sig, om man inte fixerar sig så vid vikt. Bara 0,5-1 kg till relativt ett, ja vad, 750 grams tarptält?, och det gör på marginalen väldigt mycket utan att det för den skull blir obekvämt tungt eller utrymmeskrävande i packningen. Kanske skulle anpassa grejerna lite efter var det vandras? Säkerhetsgrej, och om inte annat slipper man sabba sin korta semester.

Att använda grejer anpassade för finväder och inte ha några marginaler relativt det, är inget att ge som allmän rekommendation och vurma för att sprida tycker jag. Konstigt att när det vandrats med grejerna i västra Padjelanta, hänvisa till att det vandras mest i anslutning till leder och inte sällan med stugor lätt nåbara. I västra Padjelanta finns inga leder eller stugor lätt nåbara. En kåta är inte heller något att ge som allmän rekommendation, då den kräver en hel del jobb inte minst för att klara hårda vindar på öppet kalfjäll eller tundra på ett bra sätt, men det gör jag heller inte utan förbehåll eller utan att ta upp nackdelar.

Angående badkarskant som är till för att hindra kall vind att dra in längs marken där man sitter/sover och hindra vatten att rinna in, så kan en sådan i ett enkelväggstält förvärra läget med kondens och vatten inifrån. När det blåser så pass hårt att tältet försluts och det inte ventileras så bildas mycket kondens som kan börja droppa, rinna ner under natten, var tar den vägen? Jo det var ju det bl.a. Monsen råkade ut för, det hade bildats pölar på tältets innergolv, om inte sovsäcken under nattens lopp tagit hand om dem och sugit upp dem. Badkarskanten utgör garant för att vatten inifrån stannar där.

Med en kåta i bom/poly slipper man de problemen, får bra genomluftning, men får några nya plus att vikten avskräcker många.

Raskesven
 
Hade tänkt fråga vad som krävdes för att vädret skulle vara tillräckligt dåligt för att duga som måttstock men så hittade jag den här tråden http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=62353 .
Förra året hade jag min blåsigaste tur hittills. Den värsta natten mättes det upp >25m/s i byarna vid Sylstationen. Jag låg vid Sylsjön vilket ju är en bit bort men vindarna borde ju vara i samma storleksordning. Jag valde att gå någon timme längre än planerat och hittade lite växtlighet att slå läger bland. Så tyvärr kan jag inte uttala mig om riktig kalfjällstältning i sådant väder men det sätt som tältet betedde sig gör att jag inte kommer vara orolig nästa gång jag hamnar i liknande väder även om jag inte hittar någon växtlighet som skydd.
Jag har en konstruktion som är i det närmsta identisk med Jörgens äldre konstruktion i silnylon.

Några björkar och lite vide ger väldigt mycket lä.
 
Klart det ger lä. Det var därför jag var noga med att påpeka att det inte var någon riktig kalfjällstältning det handlade om. Skillnaden mot nere vid strandlinjen där vinden hade fri fart över sjön uppfattade jag dock inte som jätttestor.
Det jag ville säga var väll mest att det händer att även vi som har lättare tält har sämre väder ibland och att någon annan som haft det värre skulle komma med sin berättelse nu när vi fått en definition på dåligt väder.
 
Hade du inte en huvudkudde på 25 gram på vinterturen? Varför byta till bag-in-box varianten? Jag köpte några sådan där lätta kuddar (hur billiga som helst). Jag blev lite fascinerad av ventilkonstruktionen. Hur fungerade de i praktiken, de kändes lite ömtåliga.

Det är väl inget att fundera på med så lite gasåtgång som du hade, men efter sommarens tur kommer jag aldrig att lämna grytmysaren hemma. Under 50 gram grytmysare eller 1-2 extra 220 gramsburkar, lätt val ( :) ).

Kul läsning
Peter


Förlåt min okunnighet, men vad är en grytmysare?
 
Grytmysare = Pot cozy på engelska

En slags tehuva för grytan som gör att innehållet behåller värmen länge. Användbart för att minska bränsleåtgången och för att att låta maträtter dra till sig. Tillverkas lätt av liggunderlag och silvertejp eller dylikt.
 
Tack för upplysningen. Min egen matlagning består av att a) koka upp kaffe, b) koka upp vatten till pulvermos, c) koka upp Spaghetteria och värma på svag låga 5 minuter. Grytmysaren skulle alltså
minska den senare tiden?

Beträffande de "kritiska" inläggen (ett annat ord vore kanske "grälsjuka") så tror ajg faktiskt folk kan tänka själva. I själva verket tror jag en berättelse som denna inte lockar den som bär, säg, 20 kg på en veckotur (nyss läste jag på Utsidan om en som hade 23 kg för 8 dar!) att ompröva sina packvanor.
Ur det perspektivet verkar
projektet extremt, och ett bekant tankefel hos många är att motsatsen till en extrem är den andra extremen. Jag har större chans att påverka andra genom hänvisning till min måttliga tungpackning, men det intresserar mig inte.



Vad jag tycker utrustningslistan illustrerar är en sida av lättpackningstänkandet, nämligen sparar man in här kan man lyxa där. Räknar vi bort flotten blir det om jag fattat rätt, 12 kg på ryggen för en 6-dagarstur. Jag har burit 13 kg på en 6-dagarstur, men jag hade mat för 8 dagar, så 12 kg är ju inte så vansinnigt lätt. Men vad jag ser är att Jörgen har uppskattningsvis 1 kg mer mat än jag, som räknar med 700 gram per dag (800 på kontinenten). Men jag väger c:a 68 kg sommartid.

Något jag aldrig riktigt förstått mig på är långa underkläder - temperaturen varierar en hel del över dagen på mina turer; då vill jag inte ta på och av kläder närmast kroppen. Det kan vara en skillnad mellan alpin vandring och fjällvandring (andelen fjäll på mina vandringar har minskat genom åren; 2006 var det 11 dar av 29, iår var det 7 dar av 42).

F ö ser terrängen lättvandrad ut på bilderna, lättare än många stigar!
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg