Vad hände med V 4,7 som sjönk

[rostaren]

Nya roddbåten Vagabond 4,7 med Lasse S ombord sjönk under Östersjörodden - någon som hört om orsaken till att V 4,7 tog in vatten.
Har läst Lasses redogörelse för händelsen, man får då intrycket av att vatten trängt in i stuvutrymmena innan han öppnade stuvluckorna.
Var sjögången så hård att skarven mellan skrov och däck började flexa och båtens stuvutrymmen fylldes den vägen.
Och förresten, hur är det med småbåtar nytillverkade innom EU eller som importeras och säljs inom EU, är det inte krav på att de ska flyta vattenfyllda med last och besättning, så var det i varje fall förr då Sjöfartsverkets eller Norske Veritas godkännandeskylt var ett måste på småbåtar.

 

[Erik Barkefors]

Den gamla "blå skylten" fick tillverkaren av Sjöfartsverket efter omfattande praktiska tester förutom genomgång av tillverkningen.

Nuvarande CE-märkning är en form av självcertifiering som väldigt noga beskriver tillverkningen men inte kräver praktiska prov. En del tillverkare anlitar t ex Veritas eller Lloyds och går fortfarande hela vägen men det är en dyr och krävande process.

Jag har bara läst den korta versionen av hans berättelse och tycker det låter konstigt. Kanske var båten för tungt lastad i förhållande till flyttankarnas kapacitet. Har tittat på båten på mässor och har svårt att se hur tankarna skulle kunna läcka "katastrofalt". Inspektionsluckorna kan vara snett ditsatta men ändå borde det bli lite luft kvar så att båten flyter i vattenytan.

Kanske driver den iland och det kommer svar?

Men ett är säkert och det är att det var en strong prestation som nästan nådde ända fram!

 

[rostaren]

V 4,7

Ce-märkningen är ju ett rent skämt då praktiska prov av teoretiska beräkningar anses vara något oviktigt.
En seriös tillverkare av båtar ska givetvis se till att hans produkter är de bästa tänkbara ur säkerhetsperspektiv, en roddbåt som V 4,7 som av tillverkaren anses vara lämplig att ro på öppet hav ska givetvis inte kunna sjunka även om den är överlastad.
Hur mycket dyrare skulle en Vagabond 4,7 bli om man Veritascertifierade henne.

Visst, Lasse gjorde en strong prestation men chansade med livet som insats då han valde en produkt som inte höll måttet för havsrodd vid besvärliga förhållanden.

 

[mathias]

Håller helt med dig rostaren.
CE-märkning säger bara att tillverkaren tycker att grejen är bra. Finns absolut inga krav på att tillverkaren ska ha gjort tester eller utförliga beräkningar. Man kan CE-märka en flotte om man vill...

Hoppas verkligen att CE-märkningen försvinner i hela Europa då den bara ger falsk trygghet...

 

[hassex]

Först och främst är alla inblandade oerhört lättade att Lasse klarade sig helskinnad.

Kanoter, roddbåtar räknas som sportredskap och är undantagna CE-märkning

Den teknik (handupplagd glasfiber laminat) som användes när Vagabond byggdes är väldokumenterad sedan 50-talet. Tekniken att skarva ihop skrov och däck med en fläns är den absolut vanligaste tekniken. Skarven limmas med fogmassa. typ sikaflex och kräver ingrepp med verktyg för att dela. Vagabond har också 3 skott som håller ihop däck och skrov.

Att bygga in flythjälp är tveksamt. Som alla seriösa tekniker vet finns det inget som heter täta material. Alla som är i branchen minns de dubbelbottnade skrov som fanns på 70-80 talet. alla mer eller mindre vattenindränkta. Man skulle dock kunna bygga däcket med ett tjockare sandwich laminat som även kan ge en viss flythjälp. Största problemet är om ägarna monterar egna beslag på däcket

"vattentäta" tankar med möjlighet att dränera och inspektera har visat sig vara det som fungera bäst. Detta används på en stor del segeljollar typ Laser. Just möjligheten att inspektera är viktig

Att en småbåt typ Vagabond sjunker är oerhört ovanligt. Den flythjälp man får genom att packa utrustningen i vattentäta "bags" brukar räcka.

Hittar man inte båten blir det bara spekulationer.

Att vara vaken fler dygn och samtidigt som man utför extemt tufft fysiskt arbete. Kräver stor kunskap problemen som kan uppstå är väldokumenterade.

Personligen tror jag den stora boven var för korta förberedelser. Blir det fler reser av denna typ kommer även jag att vara mer aktiv med att kolla upp projektet. Detta är min personliga lärdom

Hans Friedel

 

[rostaren]

V 4,7

hassex skrev: "Kanoter, roddbåtar räknas som sportredskap och är undantagna CE-märkning"

Märkligt att V 4,7 klassas som ett sportredskap, båten är ju mer ett fritids/motionsredskap som först och främst vänder sig till gemene man och kvinna.
Bilderna och texten som visas i marknadsföringen av V 4,7 vänder sig direkt till fritidsfolket och knappast till elitroddare.

hassex skrev också: "Att bygga in flythjälp är tveksamt. Som alla seriösa tekniker vet finns det inget som heter täta material. "

Material med slutna celler anses ju vara täta material och har funnits ganska länge i bruk, exv i hålfotsinlägg - tar hålfotsinlägg som exp av den anledningen att jag för ett par år sedan skaffade sådana, fick veta av hålfotsteknikern att materialet ifråga inte tog upp vatten det minsta.
Detta material skulle säkert fungera utmärkt som inbyggd flythjälp i V 4,7, viktökningen som skulle bli är försumbar satt i relation till den vunna säkerheten för roddaren.

Frågade i ett tidigare inlägg om kostnaden för ett Veritascertifikat för V 4,7 - kan man få ett svar?

 

[rostaren]

v 4,7

Det här med säkerhetscertifiering av småbåtar typ Vagabond 4,7 är tydligen en känslig fråga för konstruktören i fråga och ägaren till Row Scandinavia.
Självfallet ska en båt som V 4,7 erbjuda köparen/brukaren maximal säkerhet, - en sådan skitsak som att självlänsslangen lossnar från sin anslutning ska bara inte kunna ske och orsaka att båten sjunker och roddaren riskerar att drunkna.

 

[Erik Barkefors]

Jag håller med hassex på några av de punkter han tar upp.

Att ha en tät luftfylld tank med inspektionslucka är normalt sett bättre än att ha den skummad. Skummet har visat sig redan på Trissjolletiden ha en tendens att suga vatten och hindra komplett länsning. Den här roddbåten lever på att vara lätt och då bör man undvika skum.

Skarvningen mellan skrov och däck med flänsar som limmas ihop är också en bra metod som är mycket lättare att få bra än den remsning som är vanligast på kanoter.

Att dela upp utrymmet under däck i tre separata compartment (som Sjöfartsverket skulle säga) är bra både för säkerhet och för styvheten i bygget. Är dessa rätt monterade kan skrovet inte flexa och då är det nästan omöjligt att bryta upp skarven mellan skrov och däck.

Nu hände något ändå som jag är lika nyfiken på som många andra. Det nämns självlänsslangar som lossna här ovan. Om det var så vet jag inte men då borde bara berört en avdelning och båten flyter ok på de andra två. En fara med självlänsar är om man stuvat tyngre saker i det utrymmet kan de glida omkring i sjögången ock skada eller ha loss slangarna. Möjligen kan det ha hänt här?

Jag är övertygad att både tillverkaren och konstruktören är mycket angelägna att lösa eventuella problem som orsakat haveriet. Jag tror också att bägge gärna skulle vilja tredjepartscertifiera roddbåten. Däremot tror jag inte köparna skulle vara intresserad att betala merkostnaden som skulle höja priset med kanske 30-40% pga den lilla serien som tillverkas...

 

[hassex]

Den båt som Lasse rodde var en prototyp och skiljer sig från seriebåten.

Vagabond är konstruerad enligt samma principer som en surfski, Laserjolle. Vagabond har en liten fotbrunn som rymmer ett 10tal liter vatten resten av sittbrunnen ligger ovanför vattenlinjen. I fotbrunnen kan man montera standard självläns av samma typ som används på segeljollar eller surfskidor.

Detta är ett oerhört välbeprövat koncept som används på en mängd olika småbåtar.

Botten på fotbrunnen ansluter till botten av skrovet så att självlänsen monteras direkt i botten. Inga genomföringar behövs

Hade Lasses båt läns med genomföringar är det något man monterat själva i efterhand

Hans Friedel

 

[andersmossing]

Självfallet ska en båt som V 4,7 erbjuda köparen/brukaren maximal säkerhet, - en sådan skitsak som att självlänsslangen lossnar från sin anslutning ska bara inte kunna ske och orsaka att båten sjunker och roddaren riskerar att drunkna.

Det är ju annars mycket vanlig konstruktion på lite större fritidsbåtar. Min 31-fotare har 4 bottengenomföringar som alla kan lossna. Vilket givetvis skulle ge oerhörda besvär, kanske så illa att båten sjunker. Lyckligtvis är detta mycket ovanligt.

/A

 

[Wim]

Varför sjunk Prototypen - VagaBond 4,7?

Eftersom jag respekterar Utsidans regler relaterad till kommersiell verksamhet har jag dragit mig ganska länge för att svara på spekulationer ang. prototypen av en båt som (kanske) ligger på Östersjöns botten just nu. Det är på grund av mitt intresse för rodd och friluftslivet som jag har tagit fram en båt som jag vill dela med alla andra som tycker som jag. Båten i färdig form ska marknadsföras av mitt företag ROW Scandinavia AB. Efter några nästan sura påhopp, anklagelser och ibland vilda spekulationer här i Rodd Forum, tycker jag att det är dags för att personligt och i öppet forum, svara på frågan, Lasse Schmidt och prototypen VagaBond 4,7…..
VagaBond 4,7 är för mig en dröm som har utvecklats under de senaste 6 åren. Under den tiden har jag på mer än heltid hållit på med min stora passion - rodd. Inte tävlingsrodd, men kustrodd, motionsrodd och långfärdsrodd. All kunskap, feedback (från hundratals kunder samt från äventyrare som Kustrodderskan, Louise Rosenqvist och Östersjöroddaren Lasse Schmidt) plus egen hands-on erfarenhet har jag sugit åt mig, samlat på mig och plogat tillbaka i en enda båt - VagaBond 4,7.
Målsättningen och ambitionen var att den skulle vara - "Roddbåtens svar på havskajaken"…en helt ny typ av roddbåt. Den skulle vara den första av en ny generation av mycket säkra och sjödugliga roddbåtar med egenskaper som ska förenkla och uppmuntra till längre resor längs kusten, eller på oskyddade vatten. Den skulle även vara perfekt lämpad för ett vanligt motionspass i vilket väder som helst.
Mycket av inspirationen kommer från havskajaker och även en del av utrustning och detaljer är lånat därifrån. En del kommer även från kappseglingsjollar, havskappseglingsbåtar samt surfbåtar. På designsidan har jag än en gång förlitat mig på Hans Friedel, inte minst pga. den fantastisk bra erfarenhet som vi har haft med eXplorer 4,6 - som han har ritad för oss, - men även mycket pga. just hans breda erfarenhet i design av havskajaker.
Det var inte roligt när det gick fel för Lasse. Vi har lagt ner mycket tid för att försöka reda ut orsaken och nästan ännu viktigare för oss, hur man kan undvika liknande händelse i framtiden. Här är en del observationer, funderingar och åtgärder som vi redan har kommit fram till (Hela summeringen finns under inlägg "Summering: Lasse Schmidt / V4,7 prototyp"):
Grundfrågan: Varför sjunker en båt?
Svar: På grund av okontrollerbar/okontrollerat vattenintrång
Konsekvensfrågan: Hur kunde man undvika okontrollerat vattenintrång i Prototypen av VagaBond?




Svar: Nu med facit (nästan) i hand och innan man förenklar svaret allt för mycket, finns det några viktiga och intressanta faktorer och händelser att känna till…

• Lasse Schmidt är en ÄVENTYRARE som gärna ville testa gränserna, på sig själv och på utrustningen. Han fick på EGET ansvar LÅNA en PROTOTYP av en ny båt, VagaBond 4,7 som jag utvecklar. Vi har inte tvingat honom eller satt press på honom till detta äventyret. Han har frågat oss om han kunde låna en båt.PROTOTYPEN är bara ett steg i utvecklingen av en ny båt och får inte förväxlas med den riktiga slutprodukten. Där kan vi nämna att produktionen av VagaBond 4,7 - den riktiga CE märkta produktionsbåten som skall användas till försäljning, kommer inte igång före tidigast december 2008. Leveranser till första slutkund bör komma igång under januari 2009.
• PROTOTYPEN som Lasse lånade var långt ifrån färdig men vi var glada över möjligheten att genom Lasse, testa båten i en miljö som är ganska långt utöver det som båten egentligen är avsedd för. Det är mycket viktigt för oss att testa och prova en produkt innan vi färdigställer den för produktion och denna möjlighet var unik
• PROTOTYPEN hade några brister som vi alla (inklusive Lasse) visste mycket väl om redan innan Lasses äventyr. Alla inblandade viste bl.a. att de (3) vattentäta skott som VagaBond var designad med fanns i PROTOTYPEN men att de INTE var vattentäta. Om prototypen har varit byggd på samma sätt som vi kommer att bygga våra produktionsbåtar (med vattentäta skott) hade den ALDRIG kommit i närhet av att sjunka. Båten ska flyta med ett vattenfyllt skott.
• Pga. tidsbrist inför Lasses äventyr har vi inte prioriterat det komplicerade/tidskrävande arbetet med att säkerställa vattentäta skott på vår one-off byggda PROTOTYP. Trist, men det händer lätt att man prioriterar bort vissa saker när man hamnar i en tidsbrist inför ett äventyr med en deadline.
• För extra säkerhet kunde vi ha utrustat PROTOTYPEN med uppblåsbara flyttankar i lastutrymmet. Samma tankar som vi använde oss av på den eXplorer 4,6 med som Lasse tidigare har försökt att ro till Gotland med. (Äventyret blåstes då av efter 2 försök). Anledningen var sjösjuka eller illamående) I stressen för att färdigställa prototypen innan Lasses deadline var det ingen som tänkte på att flytta över tankarna till den nya båten. …Förberedelse igen?
• En viktig fråga är: - var eller varför har båten tagit in vatten? Och i sådana mängder? Svaret kunde ha varit så enkel som att det var på grund av en lucka som inte var stängd (en lucka var öppen efter att Lasse rättade upp båten strax innan han blev upplockad?), eller mer alvarligt - kanske pga. en slang som har lossnat? Tyvärr är det ingen idé att spekulera om anledningen eftersom inte ens Lasse, som var på plats i båten, kan förklara anledningen till vattenintaget. Därför förstår jag inte riktigt var spekulationen här i forum kommer ifrån, att det ska vara en genomföring som har lossnat? Om det hade varit en slang som hade lossnat och Lasse hade upptäckt felet, hade det då varit ganska enkelt för honom att åtgärda detta. I sittbrunnen på båten, fanns det gummiproppar på en lina som var avsedd just för att täppa igen genomföringen om det skulle behövas.
• Det var förmodligen inte så enkelt för Lasse att få reda på var eller varför båten har tagit in vatten. Eller ännu viktigare för honom just då, att åtgärda felet som skulle ha uppstått under sista 5 -6 timmar av hans resa. Det var mörkt när det hände och Lasse var rätt slut efter mer än 2,5 dygns oavbruten rodd. Han var även mycket nedkyld. Kanske en kombination av utmattning och fel klädsel?

Slutsats och Svaret på konsekvensfrågan som vi ställde tidigare ang. "hur man kunde undvika okontrollerat vattenintrång i Prototypen av VagaBond"
Svar: PROTOTYPEN sjönk pga. att den saknade vattentäthet i de 3 designade vattentäta skotten. Hade det fungerat, skulle vattenintrånget begränsats till en mindre och hanterbar volym. Om vattenintrånget hade skett i ett begränsat utrymme (skott) hade båten flutit på volymen av luft som var kvar i övriga skott. Det hade varit enklare för en alert roddare att identifiera eller spåra orsaken till intrånget i ett begränsat utrymme. Om man väl hittat orsaken, kan problem ev. åtgärdas.

MEN - Lasse hade bara ett par mil kvar till Estland. Han hade rodd nästan 200 km i upp till 3 meters vågor i vindstyrkan ofta över 10 m/s!. Det var ingen lätt match! Att komma så långt är en riktigt bragd! Att han hade otur i slutet av resan ska inte lägga en skugga över vad han har åstadkommit…! RIKTIGT BRA JOBBAT LASSE! !


Mer information på www.row.nu
/Wim Kotzé

 

[Wim]

Summering: Lasse Schmidt / V4,7 prototyp över Östersjön

Det var inte roligt när det gick fel för Lasse. Vi på ROW har lagt ner mycket tid för att försöka reda ut orsaken och nästan ännu viktigare för oss, hur man kan undvika liknande händelse i framtiden. Här är en del observationer och funderingar som vi redan har kommit fram till:

• Lasse Schmidt är en ÄVENTYRARE som gärna ville testa gränserna, på sig själv och på utrustningen. Han fick på EGET ansvar LÅNA en PROTOTYP av en ny båt, VagaBond 4,7 som jag utvecklar. Vi har inte tvingat honom eller satt press på honom till detta äventyret. Han har frågat oss om han kunde låna en båt.
• PROTOTYPEN är bara ett steg i utvecklingen av en ny båt och får inte förväxlas med den riktiga slutprodukten. Där kan vi nämna att produktionen av VagaBond 4,7 kommer igång tidigast december 2008
• PROTOTYPEN som Lasse lånade var långt ifrån färdig men vi var glada över möjligheten att genom Lasse, testa båten i en miljö som är ganska långt utöver det som båten egentligen är avsedd för. Det är mycket viktigt för oss att testa och prova en produkt innan vi färdigställer den för produktion och denna möjlighet var unik
• PROTOTYPEN hade några brister som vi alla (inklusive Lasse) visste mycket väl om redan innan Lasses äventyr. Alla inblandade viste bl.a. att de (3) vattentäta skott som VagaBond var designad med fanns i PROTOTYPEN men att de INTE var vattentäta. Om prototypen har varit byggd på samma sätt som vi kommer att bygga våra produktionsbåtar (med vattentäta skott) hade den ALDRIG kommit i närhet av att sjunka. Båten ska flyta med ett vattenfyllt skott.
• Pga. tidsbrist inför Lasses äventyr har vi inte prioriterat det komplicerade/tidskrävande arbetet med att säkerställa vattentäta skott på vår one-off byggda PROTOTYP. Trist, men det händer lätt att man prioriterar bort vissa saker när man hamnar i en tidsbrist inför ett äventyr med en deadline.
• Vi har inte hunnit med att testa självlänssystemet i båten så mycket som vi hade velat. Tester som vi genomförde var under milda förhållanden. Därför utrustade vi PROTOTYPEN med gummiproppar som för säkerhets skull satt fast på en tamp i sittbrunnen. Meningen var att man skulle kunna täppa till genomförningen om den skulle brista. (Enligt Lasse visade det sig sedan att självlänsen har fungerat utmärkt när stora vågor bröt över båten)
• I botten av fotbrunnen fanns det även en sugläns monterat för att länsa sista några liter vatten som samlas under vattenlinjen i fotbrunnen. Det är en aktiv läns som bara fungerar när man har framfart genom vattnet. (Samma system som finns på segeljolle) Det är en relativ liten volym som samlas där och har ingen betydelse för säkerheten i båten. På PROTOTYPEN har suglänsen inte fungerat så bra som vi hade tänkt oss. Enligt Lasse var den ganska dålig. Tack vare hans feedback, har vi flyttat placeringen av länsen i produktionsbåtarna. (Tack Lasse!)
• För extra säkerhet kunde vi ha utrustat PROTOTYPEN med uppblåsbara flyttankar i lastutrymmet. Samma tankar som vi använde oss av på den eXplorer 4,6 med som Lasse tidigare har försökt att ro till Gotland med. (Äventyret blåstes då av efter 2 försök). Anledningen var sjösjuka eller illamående) I stressen för att färdigställa prototypen innan Lasses deadline var det ingen som tänkte på att flytta över tankarna till den nya båten. …
• En viktig fråga är: - var eller varför har båten tagit in vatten? Och i sådana mängder? Svaret kunde ha varit så enkel som att det var på grund av en lucka som inte var stängd (en lucka var öppen efter att Lasse rättade upp båten strax innan han blev upplockad?), eller mer alvarligt - kanske pga. en slang som har lossnat? Tyvärr är det ingen idé att spekulera om anledningen eftersom inte ens Lasse, som var på plats i båten, kan förklara anledningen till vattenintaget. Om det hade varit en slang som hade lossnat och Lasse hade upptäckt felet, hade det då varit ganska enkelt för honom att åtgärda detta. I sittbrunnen på båten, fanns det gummiproppar på en lina som var avsedd just för att täppa igen genomföringen om det skulle behövas.
• Det var förmodligen inte så enkelt för Lasse att få reda på var eller varför båten har tagit in vatten. Eller ännu viktigare för honom just då, att åtgärda felet som skulle ha uppstått under sista 5 -6 timmar av hans resa. Det var mörkt när det hände och Lasse var rätt slut efter mer än 2,5 dygns oavbruten rodd. Han var även mycket nedkyld. Kanske en kombination av utmattning och fel klädsel?
• När Lasse kom ombord på lastfartyget var han barfotad och endast klädd i shorts, tröja och flytväst. Redan kvällen innan han blev upplockad nämnde han att han frös och oavsett hur mycket han rodde fick han inte upp värmen i kroppen. Vad gäller klädseln tycker jag att det saknades en torrdräkt, flytöverall eller liknande. En billig försäkring om man hamnar i vattnet eller sitter på en öppen båt i ur o skur
• Enligt vår bedömning hade Lasse för övrigt all säkerhetsutrustning i båten som man behöver för en sådan resa. På vår uppmuntran gick han även på VHF kurs för att lösa ett certifikatet innan resan. I båten fanns en VHF radioenhet, mobiltelefon, sattelittelefon, nödsignaler/raketer samt handbloss och inte minst, en SPOT-utrustning som via satellit skickat exakt position vilket vi kunde följa var tionde minut på Internet. Den kan även larma SOS med positionens angivelse via en knapptryckning.
• När en person håller på med en fysisk aktivitet som klättring, cykling, paddling eller rodd, oavbrutet och utan sömn under en lång tid (i detta fall 2 - 3 dygn) och bara får näring i form av en ganska enformig diet, kan det vara svårt att själv veta hur klart man är i huvudet till slut. Även om man själv tror att man handlar rationellt, behöver det inte vara fallet. Tillståndet kan förvärras om personen dessutom är nedkyld och kanske även sjösjuk. Vi vet att Lasse inte har tagit många årtag under sista 7 - 8 timmarna av hans resa. Han drev för vinden i upp till 3 meters vågor, på en spikrak kurs söderut tills han blev upplockad. Vi märkte det på loggen från hans SPOT. Flera andra som har följt Lasse på webben har också märkt att något var på tok och mailade mig då de var oroliga.
• Det var vid 4 tiden på morgonen som Lasse blev upplockad. Det är oklart varför han inte har kontaktad någon innan läget blev så allvarligt. Han ringde med satellit telefonen eftermiddagen innan och informerade att han skulle göra en mindre kursjustering och försöka landa i lä (Södra sidan) av Dagö. Några timmar senare, när han tar ett dramatiskt beslut och en radikal kursändring där han bestämmer sig för att sikta på Gotland istället, informerar han inte någon. Han var nära en farled med ganska mycket fartygstrafik. Han hade telefonen och skulle det ha varit ett problem, kunde han ha tagit kontakt via VHF.
• Tack vara SPOT-sändaren visste vi redan 6 - 7 timmar innan Lasse skickade nödsignaler att något var riktigt på tok. Lasses bror och jag hade redan kvällen innan löpande kontakt när vi bl.a. märkte på SPOT att han hade slutat ro. Fr.o.m. midnatt hade jag själv löpande dialog med Sweden Rescue och på deras begäran med Rescue Estonia som är ansvarig för området där Lasse befann sig. (Senare kontaktade jag även Rescue Finland efter det visade sig att den Estniska räddningshelikoptern var trasig). Vi/jag ville förbereda vägen för en snabb utryckning om det skulle behövas. Strax innan Lasse skickade nödsignaler bestämde vi oss för att dra igång utryckningen. Då hände allting plötsligt samtidigt: Först informerade jag Sweden Rescue om vårt beslut. Enligt överenskommelse tidigare under kvällen larmade jag personligen Rescue Estonia som skulle vara ansvarig för insatsen. Samtidigt som jag talade i telefonen med Estlänningarna ringde David, Lasses bror och informerade att en nödsignal har kommit in från SPOT och under pågående samtal informerade Estlänningarna mig att nödraketer har observerats från ett lastfartyg i samma position och att de har blivit kontaktat av SPOT ang ett SOS. Inte lång därefter fick jag besked från Estlänningar att Lasse var upplockad men kraftigt nedkyld och kanske skulle behöva läkarvård. Då var det helikoptern i Finland som gällde igen. Samtidigt som jag kontaktade Finnarna fick vi ett nytt besked från befälhavaren på fartyget att Lasse var ok, nedkylning var inte så allvarlig. Han omhändertas på fartyget och vi kan hämta honom i Haminnen, Finland senare på dagen.
• När jag träffade kaptenen på fartyget senare under dagen, konstaterade vi en till sak som kunde ha varit bättre. Positionslanternan på båten verkade inte ha fungerat i den den sista. När de försökte lokalisera Lasse i mörkret, visade det sig vara mycket besvärligt. En strobe/blixtljus hade gjort det mycket enklare att hitta honom.
• Vädret är nästan den viktigaste faktorn när man planerar ett sådant äventyr. Personligen skulle jag inte våga ge mig iväg om jag inte är mycket säker att jag har en stabil väderprognos för den planerade passagen. I Lasses fall var det långt ifrån vindstilla, Prognosen var medvind som skulle svänga och till slut vända till en ganska kraftig motvind. Om hans beräkning hade hållit skulle han precis ha klarat sig över innan vridningen. Rodden tog längre tid än vad Lasse hade tänkt sig. Vridningen till motvind kom precis som i prognosen och innan har var framme. Om det är någonting som man inte vill handskas med nar man är trött och utmattad, är det att ro i en kraftigt motvind - och så blev det. Hade han ingen deadline för att börja jobba igen, kunde han avvaktat tills det var 100% säkert att väderförhållandena var OK.

MEN - Lasse hade bara ett par mil kvar till Estland. Han hade rodd nästan 200 km i upp till 3 meters vågor i vindstyrkan ofta över 10 m/s!. Det var ingen lätt match!
Att komma så långt är en riktigt bragd!
Att han hade otur i slutet av resan ska inte lägga en skugga över vad han har åstadkommit..!
RIKTIGT BRA JOBBAT LASSE!