Vad göra för att slippa se spår av motorburna renskötare ?

[nissos]

Jag ville visa att renskötare är männsikor som alla andra varken bättre eller sämre. men det gillade du tydligen inte, så jag lägger ner det.

Poängen med mitt svar var precis som med mitt första inlägg att jag kan omöjligt svara på vad enskilda blir utsatta för. Vare sig det handlar om en svensk eller renskötare.Därav länken. Lika lite kan du svara på samma sak angående killen som blev nedhuggen. Samt att jag har svårt att se kopplingen till rubriken i tråden.

Ekonomin har jag försökt förklara med varför det tas helikopter under vissa tillfällen.

Syftet för mig var definitivt inte att diskutera offtopic utan det som tråden skapades för.

Så jag lägger också ner.Njut av vandringen även om jag råkar köra förbi med min ATV.

 

[UteMats]

Som alltid med bidrag fabuleras det som vanligt. Skriv korrekta fakta vad rennäringen får i bidrag så blir det rätt. Det handlar inte om över hundra miljoner som går till rennäringen.60 miljoner kr i rovdjursersättning. Slaktstöd 8.50 kr vuxet djur 14.50 kalv.Blanda inte in anslaget som myndigheten sametinget får. Den sköter massor med andra uppgifter.Dessutom har den fått ta över uppgifter från länstyrelserna. Dessutom arbetar det inte bara samer där utom många svenskar också.Jag själv fick 16 114 kr i rovdjursersättning föregående år. Hur mycket får du i bidrag? Är helt säker på att du plockar ut mer än jag om man kollar på totala ekonomin för oss båda.

Jag tänker i fortsättningen låtsas att jag inte ser dina insinuationer angående rasism och liknande. Jag är så himla ointresserad av vilken etnicitet du har så du anar inte. Jag identifierar inte mig själv utifrån min etnicitet utan från mina värderingar och vad jag gör och jag tillämpar samma synsätt på dig. I denna diskussion är du alltså inte same utan renskötare. Sametinget och dess ekonomi är helt irrelevant i diskussion och jag tycker att det är svagt att det är du som drar fram det argumentet. Och de andra som har åsikter om rennäringen och samer i denna tråd får stå för sina åsikter, vänligen klumpa inte ihop oss som "svenskar" eller "icke-samer". Nu till sakfrågan:

Du har både rätt och fel angående bidrag och ersättningar till rennäringen. Jag påstod ju att den statliga ersättningen låg runt 100 miljoner per år, men ska man vara noggrann var den bara 98,9 miljoner 2010 (enligt Jordbruksverkets officella statistik):

Prisstöd 15,6 miljoner
Tjernobylersättning 6,2 miljoner
Övrigt för främjande av rennäringen 11,2 miljoner
Rovdjursdödade renar 57,6 miljoner
Tågdödade renar 2,9 miljoner
Vägtrafikdödade renar 5,4 miljoner
Totalt 98,9 miljoner

Sedan tillkommer ju förvisso en del, bland annat pengar som fonderas, tex skadeersättning för vattenreglering, som borde handla om åtskilliga miljoner. Och så har vi regionalstöd och eubidrag, som jag förvisso inte har några exakta siffror på för senare år, men de stödformer som finns är bland andra:

startstöd (50 procent av investeringarna för att starta ett rennäringsföretag).
investeringsstöd (för befintliga företag)
stöd för köp av befintliga tjänster
stöd för kompetensutveckling
projektstöd
miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet (bland för renstängsel)

Övriga samhällskostnader har jag heller inga siffror på:

Trafikskador (dvs på bilar och trafikanter och följdkostnader som sjukvård etc)
Betesskador på skog (inga siffror, men borde ligga i paritet med några hundra miljoner)

Rennäringen utövas på nästan 35 procent av Sveriges yta, kostar mer än 100 miljoner i årligt bidrag och försörjer alltså drygt hundra personer (om man sätter en gräns vid deklarerad inkomst på 150 000 före skatt som något man kan leva på. 150 000 (=12500 i månaden före skatt) skulle inte jag kunna försörja en familj på, men jag inser att man kanske lever billigare som renskötare och gränsen måste ju sättas någonstans.

För att gå vidare i diskussionen och diskutera rimligheten i bidrags- och ersättningsnivåerna undrar jag vad i ovanstående siffror som är felaktigt och om du har andra siffror får du gärna redovisa dessa. Men vi kan väl driva en saklig diskussion? Jag driver ingen hetsjakt mot renskötsel men har heller ingen anledning att hymla med siffrorna. Vi kan väl först försöka enas om vilka siffror som är riktiga och efter det ta en diskussion om rimligheten och andra aspekter.

 

[nissos]

Jag rapportrerar vad jag såg, en helikopter, 50 renar, 2 gånger åkte den iväg och fyllde på bränsle.

men tvivla du, jag vet vad jag såg.

Jag tvivlar inte en sekund på vad du såg.Du uppfattade säkert saker alldeles korrekt. Enligt fotot är det ca 22 sarvar som framförs av en helikopter.Det jag har försökt visa med mina inlägg är att jag inte kan svara på enskilda händelser kopplade till renskötseln. Sen använda det som bas att det är så det fungerar i renskötseln.
Kopplingen med länken till händelden i Borås är att du kan inte svara på varför det hände. Samtidigt är vi båda förhoppningsvis överens om att det inte är representativt för det svenska samhället och att alla svenskar gör likadant.

Nu har jag försökt vara tydlig.

Som sagt tidigare så borde det finnas förståelse för varandra.
I somras samlade vi till kalvmärkning. Mitt på stället där vi brukar föra renarna över bäcken (vadstället), där fanns det ett tält. Efter lite resonemang i komradion så bestämde vi oss att vi hinner inte stoppa hjorden.Det gick 1500 renar på runt tältet på var sin sida. Folket i tältet vaknade och kom ut ur tältet. Fotade renarna och verkade glada. Vi vinkade tillbaka och alla verkade nöjda med hur det löste sig.

Däremot har det hänt att vi har varit tvungna att väcka folk mitt i natten för att de har tältet mitt på flyttleden.
Ibland har det tom varit folk som har satt upp tältet på tvären över fyrhjuling spåret. Det rekommenderas inte.

Gonatt

 

[Chilkoot]

Sen vill jag tacka trådskaparen för en god intention med diskussionen. Det brukar ofta vara pajkastning med rasistiska undertoner på forum.

Tack

Passa på att ha en saklig diskussion,så ska jag svara från min erfarenhet och synvinkel. Däremot kan jag inte svara på vad enskilda individer gör-Lika lite som ni kan svara på varför tex en taxichaufför gjorde så eller varför en annan svensk hugger ner någon på öppen gata. Det betyder givetvis inte att alla svenskar gör på ett visst sätt. Hoppas ni förstår liknelsen.

I de svar jag fick i retur från Naturvårdsverket respektive Länsstyrelsen i Norrbotten skriver båda myndigheterna om de så kallade terrängkörningsplanerna. Skulle du, i egenskap av renskötare, vilja dela med dig av din uppfattning kring detta? Egentligen hade jag lite följdfrågor här, men vill inte leda in svaren i en viss riktning, utan tror det är bättre att du svarar fritt, gärna både din egna uppfattning, och hur du uppfattat att andra renskötare/samebyar ser på saken (ifall de kan antas skilja sig från dina). Finns det fler renskötare på tråden, får ni naturligtvis gärna ge er syn på saken med terrängkörningsplaner också. Intressant att veta hur det mottas av dem som berörs betydligt mer än en själv.

Och för ”nytillkomna” besökare av tråden, som inte orkat läsa tidigare sidor, så förekom följande text i ett brevsvar från Naturvårdsverket:
”I Miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö finns det sedan länge ett delmål som innebär att vi på sikt ska minska skador på mark och vegetation i fjällen och en av de åtgärder som har påbörjats med syfte att påverka utvecklingen är att alla samebyar bör ta fram en s.k. terrängkörningsplan med tillhörande föreslagna terrängkörningsleder för renskötseln. Till detta kommer även behovet att utföra markförstärkningar i känsliga naturområden som tex. våtmarker i anslutning till dessa leder. I dagsläget har de flesta samebyar tagit fram en terrängkörningsplan men de markförstärkningsåtgärder som behövs för att minska skadorna är i många fall ännu inte påbörjade eller genomförda.”

lite märkligt att vi reagerar på hjulspår i fjällen när det finns mycket mer allvarliga problem som har med miljön/skönhet att göra.

Jag ser inget märkligt med att som fjällvandrare på ett fjällvandrarforum reagera på hjulspår, i syfte att försöka finna konstruktiva lösningar, speciellt då dessa (enligt min personliga uppfattning/känsla) har tilltagit i omfattning.
Däremot håller jag med dig om att det finns mer allvarliga problem som har med miljö/skönhet att göra. Ett exempel skulle kunna vara oljesandsutvinning i Kanada, men åsikter kring detta kanaliserar jag på mer lämpliga ställen än trådar kring svensk fjällvandring.

 

[nissos]

Jag tänker i fortsättningen låtsas att jag inte ser dina insinuationer angående rasism och liknande. Jag är så himla ointresserad av vilken etnicitet du har så du anar inte. Jag identifierar inte mig själv utifrån min etnicitet utan från mina värderingar och vad jag gör och jag tillämpar samma synsätt på dig. I denna diskussion är du alltså inte same utan renskötare. Sametinget och dess ekonomi är helt irrelevant i diskussion och jag tycker att det är svagt att det är du som drar fram det argumentet. Och de andra som har åsikter om rennäringen och samer i denna tråd får stå för sina åsikter, vänligen klumpa inte ihop oss som "svenskar" eller "icke-samer". Nu till sakfrågan:

Du har både rätt och fel angående bidrag och ersättningar till rennäringen. Jag påstod ju att den statliga ersättningen låg runt 100 miljoner per år, men ska man vara noggrann var den bara 98,9 miljoner 2010 (enligt Jordbruksverkets officella statistik):

Prisstöd 15,6 miljoner
Tjernobylersättning 6,2 miljoner
Övrigt för främjande av rennäringen 11,2 miljoner
Rovdjursdödade renar 57,6 miljoner
Tågdödade renar 2,9 miljoner
Vägtrafikdödade renar 5,4 miljoner
Totalt 98,9 miljoner

Sedan tillkommer ju förvisso en del, bland annat pengar som fonderas, tex skadeersättning för vattenreglering, som borde handla om åtskilliga miljoner. Och så har vi regionalstöd och eubidrag, som jag förvisso inte har några exakta siffror på för senare år, men de stödformer som finns är bland andra:

startstöd (50 procent av investeringarna för att starta ett rennäringsföretag).
investeringsstöd (för befintliga företag)
stöd för köp av befintliga tjänster
stöd för kompetensutveckling
projektstöd
miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet (bland för renstängsel)

Övriga samhällskostnader har jag heller inga siffror på:

Trafikskador (dvs på bilar och trafikanter och följdkostnader som sjukvård etc)
Betesskador på skog (inga siffror, men borde ligga i paritet med några hundra miljoner)

Rennäringen utövas på nästan 35 procent av Sveriges yta, kostar mer än 100 miljoner i årligt bidrag och försörjer alltså drygt hundra personer (om man sätter en gräns vid deklarerad inkomst på 150 000 före skatt som något man kan leva på. 150 000 (=12500 i månaden före skatt) skulle inte jag kunna försörja en familj på, men jag inser att man kanske lever billigare som renskötare och gränsen måste ju sättas någonstans.

För att gå vidare i diskussionen och diskutera rimligheten i bidrags- och ersättningsnivåerna undrar jag vad i ovanstående siffror som är felaktigt och om du har andra siffror får du gärna redovisa dessa. Men vi kan väl driva en saklig diskussion? Jag driver ingen hetsjakt mot renskötsel men har heller ingen anledning att hymla med siffrorna. Vi kan väl först försöka enas om vilka siffror som är riktiga och efter det ta en diskussion om rimligheten och andra aspekter.

Jag svarar väl som du gjorde. Du har både rätt och fel. Siffrorna du nämner stämmer säkert då jordbruksverket är källa till summorna. Du påstod att det var en bra bit över hundra miljoner i ersättning direkt till rennäringen. Detta har du korrigerat nu till runt hundra.

Stöden du räknar upp går att söka. Detta stämmer också. MEN dessa stöd kan även DU söka via länstyrelsen men vissa går via sametinget.Då menar jag det andra du tog upp och inte kopplingen till rennäringen.

Därför nämdes sametinget i sammanhanget då många tror att det bara handlar om renskötsel.Inget snack om etnicitet pga av annat.Det är inte alls irrelevant då det är enbart samer som får vara renägare .(Förutom i tornedalen)Samt att sametinget har i uppgift att hantera dessa pengar.
Anledningen till varför jag tar upp exempel om etnicitet är för att jag inte vet viken yrkesgrupp olika forumsdeltagare representerar .
Total fakta om stöd: http://www.scb.se/statistik/_publikationer/JO1901_2012A01_BR_15_JO01BR1201.pdf

Läs och begrunda själv. Vad är rimligt vad orimligt?

Tjernobylersättning går till västerbotten. Dock även till andra än de inomrennäring.
Vattenkraftsersättningar går till många. Det är några promille till renskötseln.Även här tar andra del av den.

Jag tror inte posten för trafikdödade renar går ner bara för att de inte ägs av renskötare. Vem skyller du på när folk kör på rådjur,vildsvin och älgar
Om jag kör med min bil i sidan på din. Då kommer du kräva ersättning av mig för skadan på något du redan äger.Förutsatt att jag bryter mot väjningsplikten. Ska jag då skrika på dig och säga skyll dig själv för att du står i vägen när jag kommer körandes?Du är bara ute efter bidrag. Titta på vad det kostar på hela året att laga skadade bilar? Sen fundera på om det borde finnas medtrafikanter över huvud taget? Du ska framföra din bil så att du hinner stanna om fara uppstår.

 

[nissos]

Tack


I de svar jag fick i retur från Naturvårdsverket respektive Länsstyrelsen i Norrbotten skriver båda myndigheterna om de så kallade terrängkörningsplanerna. Skulle du, i egenskap av renskötare, vilja dela med dig av din uppfattning kring detta? Egentligen hade jag lite följdfrågor här, men vill inte leda in svaren i en viss riktning, utan tror det är bättre att du svarar fritt, gärna både din egna uppfattning, och hur du uppfattat att andra renskötare/samebyar ser på saken (ifall de kan antas skilja sig från dina). Finns det fler renskötare på tråden, får ni naturligtvis gärna ge er syn på saken med terrängkörningsplaner också. Intressant att veta hur det mottas av dem som berörs betydligt mer än en själv.

Vi bedriver renskötsel i nationalpark och andra naturskyddade områden. Med risk att en del reagerar så har renskötseln bedrivits i området redan innan parkerna.Även motortrafik har förekommit innan parken har blivit igenom klubbad.
Efter förhandlingar så har vi kommit överens med länstyrelsen om antalet samlande hjulingar per gång. Hur många som åker till ett visst berg åt gången osv. Inga kärror efter hjuling på vissaområden för att undvika slirande däck vid motlut.

Våtmarksförstärkande åtgärder har vi gjort genom att sätta ut mattor på lederna.På så sätt sjunker inte däcken ner och alla kan köra på samma ställe.Det blir som en bro över våtmarken.
Om det inte finns mattor då blir det större och större gropar där folk kör som i en halvmåne för att inte fastna.
En utveckling som också ses är att alla ATV har fått grövre mönster de senaste åren. Altt över 25 mm river upp större sår. Jag försöker undvika onödig körning. Samt extremt grova däck.
Detr flesta varutransporter sker på vintern med bränsle mat osv - Det är inte många förpackningar som klarar av atv transport.