Väl tänkt. Den lättaste energin är den man bär lagrad i kroppen, eftersom upptaget s a s är 100%... Rejäla fettdepåer är bättre än fettrik kost. Men, å andra sidan är det inte alla av oss som vill/kan lagra upp större mängder fett inför våra enveckors "expeditioner" i svenska trask-fjällen. Inte ännu på några år i alla fall ("du får se efter tretti...")
Jag har alltid räknat på kalorierna, eftersom jag märkte att jag envisades med att gå ned i vikt trots att jag åt mig mätt. Min grova beräkning låg på ca 4000kcal/dag sommartid, och på den gick jag ändå ned. Varför jag inte vill gå ned? Jo, för att jag tränar nästan hela året, och så äter kroppen upp de surt förvärvade muskelkilona (tro mig, de är inte så många men dyrköpta!) så fort jag går i fjällen. Nej, då äter jag hellre rejält i fjällen och bär därefter. när jag räknade på 4200kcal/d för en vintertur, tappade jag 4 kilo på en sexdagarstur...
Så. För att landa på "ätliga" 4000kcal/dag, så blir min matvikt ofta ca 9hg per dag. Detta innebär nästan bara "torr" mat, dvs inte ens torkad frukt (vilken som bekant innehåller en del vatten), eller fibrer (knäckebröd innehåller en massa energifattiga fibrer, bort med det!). Godis och sånt går fetbort, blir istället jordnötter, chips och choklad. Ja, man kan ta olja, jordnötter och couscous, men det går inte äta i såna mängder att man klämmer i sig 400kcal. Bättre då att ta lite annan mat, så man mäktar med att trycka ned så många kalorier.
Tyvärr blir det tyngre att bära. När jag en dag är en senig gubbe som kan leva en vecka på två paltar, då får jag skriva om packlistan...
