Själv ha jag köpt upp mig på drybags för att försöka få till lite trike packing. Sparar en 2½ kg på att ha bara en väska istället för fyra. En vill jag behålla för att kamera och andra grejer ska vara lätt åtkomliga. Otestat IRL ännu dock - det blev som vanligt förhinder i somras.
Tung packning!
- Trådstartare Trike fs26
- Start datum
fast det är samma mängd energi som måste åt oavsett växel, samma mängd massa ska röras frammåt. lätt växel innebär att det tar längre tid, tung växel att det tar kortare tid, men samma mängd energi måste utföras.
Nä, högre hastighet gör att det tar kortare tid. 
De olika delarna på en cykelsemester bör inte ses som något som ska forceras.
En lugn cykeltur skapar harmoni och tillfredställelse, de skapar i sin tur mer tid till skälen. Man får lust att stanna och ta en fika till eller ställa sig på klippavsatsen efter vägen för att se ut över havet, för att man är avkopplad och kan därför kosta på sig att ta den tiden på sig.
Högre tempo vill man inte stanna, dels har man passerat platsen och för det andra tar det för mycket energi att stanna när man fått upp farten, dessutom pumpar adrenalinet på och du fokuserar mer på att hålla tempot än att njuta av de du ser. Kroppen tycker om att prestera därför är det svårt att värja sig från lusten att trampa på då man fått upp farten. Resultatet blir att man missar allt annat. Se inte dagssträckan mellan sovplatserna som något som bara ska passeras, de tillhör också semestern. Det finns saker på resan som också gör det roligt att cykla, inte bara vad man presterar i mil per dag. Håll igen på takten tills kroppen protesterar att det går för långsamt, när kroppen gett upp då kommer lugnet och du njuter av hela cykelturen. Det gör inget att tiden inte räcker till. Det är som att segla, slutar det blåsa då tar det längre tid att komma fram, på en båt kan det vara trevligt ändå även om det går för långsamt, det samma gäller på vägen till nästa camping.
Anpassa farten till semester lunk och man vinner så mycket mer på hela turen. Att hålla ett högre tempo gör inte att du orkar mer i längden. Det är inte fel att bära mindre hinkar vatten och gå flera gånger än att bära stora baljor för att spara tid. Även om massan är den samma.
En lugn cykeltur skapar harmoni och tillfredställelse, de skapar i sin tur mer tid till skälen. Man får lust att stanna och ta en fika till eller ställa sig på klippavsatsen efter vägen för att se ut över havet, för att man är avkopplad och kan därför kosta på sig att ta den tiden på sig.
Högre tempo vill man inte stanna, dels har man passerat platsen och för det andra tar det för mycket energi att stanna när man fått upp farten, dessutom pumpar adrenalinet på och du fokuserar mer på att hålla tempot än att njuta av de du ser. Kroppen tycker om att prestera därför är det svårt att värja sig från lusten att trampa på då man fått upp farten. Resultatet blir att man missar allt annat. Se inte dagssträckan mellan sovplatserna som något som bara ska passeras, de tillhör också semestern. Det finns saker på resan som också gör det roligt att cykla, inte bara vad man presterar i mil per dag. Håll igen på takten tills kroppen protesterar att det går för långsamt, när kroppen gett upp då kommer lugnet och du njuter av hela cykelturen. Det gör inget att tiden inte räcker till. Det är som att segla, slutar det blåsa då tar det längre tid att komma fram, på en båt kan det vara trevligt ändå även om det går för långsamt, det samma gäller på vägen till nästa camping.
Anpassa farten till semester lunk och man vinner så mycket mer på hela turen. Att hålla ett högre tempo gör inte att du orkar mer i längden. Det är inte fel att bära mindre hinkar vatten och gå flera gånger än att bära stora baljor för att spara tid. Även om massan är den samma.
Detta är en för mej otroligt intressant analys. Nu är jag inte cyklare (ännu) men vandrare. Hittills har jag lufsat på och mer tänkt på hur många timmar/km jag har kvar till etappmålet, men i år när jag gick Vasaloppsleden gav jag mig sjutton på att stanna oftare, ta en bild eller bara njuta av det jag såg. Precis som i sista stycket. Min vandrarnjutning var större i år. Om jag ger mej på en cykelsemester ska jag göra precis likadant, bara ta det lugnt och njuta. Eventuellt växla ner hojen ett snäpp
Kul med någon som förstår, men det tar sin tid att komma dit. Jag är ingen vandrare men samma problem finns hos dem. Stanna och njut och upplevelsen blir större än man kan tro. Tyvärr så är målet så hägrande och där med vilseledande att man luras dit på tid när trippen ger så mycket mer. Kul att höra din röst Airfoil!
Jag förstår mycket väl att ta det lugnt. Bara mina motionsturer hemikring tar för det mesta dubbelt så lång tid som datorn visar. För att jag stannar när nån är intresserad av cykeln, jag hälsar på hundar och pratar med barn, står och glor i vattnet från en bro o.s.v.
Vad jag inte riktigt förstår hur det förhöjer upplevelsen är de där 100 kilona packning. Även om jag är djupt imponerad av din förmåga att cykla långt med den lasten!
Vad jag inte riktigt förstår hur det förhöjer upplevelsen är de där 100 kilona packning. Även om jag är djupt imponerad av din förmåga att cykla långt med den lasten!
Det är som liknelsen om vattnet, tar jag små hinkar orkar jag bära dem utan problem. Använder jag låga växlar på cykeln då väger inte lasten något. Bär stora baljor med vatten som väger mycket är det samma som att cykla med hög utväxling. Ta den lägsta växeln på din cykel och trampa iväg och hela cykeln upplevs så lätt att du utan vidare kan trampa på fortare än du hinner röra benen utan att det blir tungt. Prova sedan den högsta växeln och du får ta i allt vad du orkar för att ens flytta cykeln. Cykla sakta på låga växlar då har inte vikten samma betydelse. Problemet ligger mer att vi inte tar oss tid till saker vi kör bara på för att ta oss dit vi tänkt, det då tappar vi fokus för det som har betydelse. Jag har cyklat 10 till 25 mil per dag. Tanken var att spara tid. Det var som att bära en tävlingslapp men nr på ryggen så fort jag satte mig på cykeln. Jag tog mig inte tid till något däremot kände jag mig duktig som presterat sånna sträckor. Det slutade med att jag cyklade längre på kvällarna och startade tidigare på mornarna. När jag stannade för att äta tog jag de sista tuggorna på sadeln. I dag låter det inte klokt i mina öron, men då mådde jag bra, men jag kände inte till skillnaden. När jag var barn förundrades jag alltid över hur ni tjejer klarade av att cykla så sakta? I min värld trampade man på så mycket man orkade för att farten var så lockande. Det tar tid för oss med motsatt kön att se någon vinning med att ta det lugnt, det är ju inte ens kul att ta det lugnt.
Jag befinner mig nog någonstans mitt emellan. Jag har inget behov (och ingen förmåga!) att snitta 35 km/h och mer. Men jag vill ändå komma åtminstone några mil på en dag.
Jag cyklar helst 5 mil per dag, men offtast blir det omkring 7 - 8. Det måste väl ändå räknas som någon mil per dag. Det flesta ligger mitt emellan de jag cyklat tidigare, och de jag cyklar nu mer. Jag påstår inte att du ska stå stilla med cykeln. Jag har bara upptäckt ett annorlunda sätt att semestra på än de jag gjorde tidigare. Mycket lyx och långsammare tempo. Ingen behöver välja mitt sätt att semestra på.
Däremot försvarar sig alla med hur de vill cykla, när jag beskriver en annan typ av semestercykling. Jämnt tempo, lätt packning, små tält, inget större överflöd. De hävdar att det är rätt för dem precis som du försvarar ditt cyklande nu.
utan vilja, längtan eller intresse att prova något annat. Jag har varit där ni är, jag förstår hur ni tänker. Det jag funnit med min cykling, är något jag inte förstått fanns tidigare. Det krävdes ganska mycket av mig för att cykla så långsamt under så lång tid, att jag upptäckte ett nytt sätt att njuta på mina turer.
Det finns bara en enda person som förstått vad jag pratar om. Trotts att jag diskuterat detta med vänner o bekanta jag mött under 25års tid och det är Airfoil.
Jag skulle inte klarar av att hålla mitt långa tempo om jag inte haft en så tungt packad cykel och kärra, låga växlar och sånna bekvämligheter att det blir både roligare och trevligare att både cykla och ta raster. För att nå dit jag vill komma, behöver jag göra halvhalter (för de som rider). Alltså nästan stanna och börja om, gång efter annan för att inte luras in i att åter forcera sträckan som kroppen strävar efter att avverka, det är en liten kamp som blir lättar att avvärja med åren men den finns där hela tiden och vill driva på.
DocktorGlas. Du sitter faktiskt oförskämt bekvämt på din cykel, du får inte ont någon stans på din stol, varför ska du då oroa dig för att du inte hinner avverka några mil per dag. Har du inte nackstöd på din cykel så skaffa det, luta dig tillbaka och njut av resan, lek med tanken att du går i stället för att cykla. Du sitter bekvämare på din cykel än de som tar en fika på ett kafé. Luras inte av tanken att avverka mil. Du kommer framåt fortare än de som vandrar i alla fall, och du har det så mycket bättre än dom, din packning lyfts upp av cykeln inte ner på dina axlar.
Men som jag sagt tidigare, jag mådde inte dåligt av att avverka mil per dag, därför vet jag att det fungerar bra för er som bara vill cykla på.
Varför jag tagit upp ämnet alls, är för att Bora efterlyste en vikt man kan uppnå i lyx utan att bli för tungt lastad. Mitt enkla svar blir; cykla som jag och du kan dra 120kg och ändå njuta mer.
Ni behöver inte ens prova de jag gör, för de krävs mer än ett litet försök för att nå dit. Det blir lite som att jag pratar för döva öron, när jag sedan pratat klart, får jag ändå höra hur jag orkar cykla så tungt lastad eller att jag tar med mig så mycket skräp eller kommentarer som ”jag tar aldrig med mig mer än XXkg allt annat är onödigt”.
Däremot försvarar sig alla med hur de vill cykla, när jag beskriver en annan typ av semestercykling. Jämnt tempo, lätt packning, små tält, inget större överflöd. De hävdar att det är rätt för dem precis som du försvarar ditt cyklande nu.
utan vilja, längtan eller intresse att prova något annat. Jag har varit där ni är, jag förstår hur ni tänker. Det jag funnit med min cykling, är något jag inte förstått fanns tidigare. Det krävdes ganska mycket av mig för att cykla så långsamt under så lång tid, att jag upptäckte ett nytt sätt att njuta på mina turer.
Det finns bara en enda person som förstått vad jag pratar om. Trotts att jag diskuterat detta med vänner o bekanta jag mött under 25års tid och det är Airfoil.
Jag skulle inte klarar av att hålla mitt långa tempo om jag inte haft en så tungt packad cykel och kärra, låga växlar och sånna bekvämligheter att det blir både roligare och trevligare att både cykla och ta raster. För att nå dit jag vill komma, behöver jag göra halvhalter (för de som rider). Alltså nästan stanna och börja om, gång efter annan för att inte luras in i att åter forcera sträckan som kroppen strävar efter att avverka, det är en liten kamp som blir lättar att avvärja med åren men den finns där hela tiden och vill driva på.
DocktorGlas. Du sitter faktiskt oförskämt bekvämt på din cykel, du får inte ont någon stans på din stol, varför ska du då oroa dig för att du inte hinner avverka några mil per dag. Har du inte nackstöd på din cykel så skaffa det, luta dig tillbaka och njut av resan, lek med tanken att du går i stället för att cykla. Du sitter bekvämare på din cykel än de som tar en fika på ett kafé. Luras inte av tanken att avverka mil. Du kommer framåt fortare än de som vandrar i alla fall, och du har det så mycket bättre än dom, din packning lyfts upp av cykeln inte ner på dina axlar.
Men som jag sagt tidigare, jag mådde inte dåligt av att avverka mil per dag, därför vet jag att det fungerar bra för er som bara vill cykla på.
Varför jag tagit upp ämnet alls, är för att Bora efterlyste en vikt man kan uppnå i lyx utan att bli för tungt lastad. Mitt enkla svar blir; cykla som jag och du kan dra 120kg och ändå njuta mer.
Ni behöver inte ens prova de jag gör, för de krävs mer än ett litet försök för att nå dit. Det blir lite som att jag pratar för döva öron, när jag sedan pratat klart, får jag ändå höra hur jag orkar cykla så tungt lastad eller att jag tar med mig så mycket skräp eller kommentarer som ”jag tar aldrig med mig mer än XXkg allt annat är onödigt”.
En oväxlad gammal hoj med tjocka däck ger också en automatisk lugnare tripp. Drog runt Gotland på en sån för 20 år sen. Var länge trogen såna cyklar då de håller bättre och kräver mindre underhåll. Bara att pumpa och köra. Inte hela världen om de blir stulna heller. Runt gotland hyrde jag kärra också med min och flickvännens packning. Farten blir oviktig, men visst hade det varit skönt med iaf ett par tre växlar på den. Senaste trippen runt gotland hade jag 24 växlar och gjorde som mest 14 mil på en dag. Cykeln, packningen och jag själv vägde nog under 100 kg tillsammans. Är minimalist men åker gärna söligt också även det är svårt med många växlar och en gps där man hela tiden får feedback på hur fort och långt man kör och hur "duktig man är" när man öser på.
Liknande trådar
Liknande trådar
Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!
Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg