• Obs! Tänk på att om du lägger ut din epostadress eller telefonnummer i forumet finns risken att de snappas up och används för spambrev och dylikt. För att slippa detta kan du istället be intresserade att kontakta dig via funktionen "Skicka epost till..." som finns i menyn man får få man klickar på ditt namn vid foruminlägget.

Tjejträffar, diskriminerande?

MW; sa:
sandskäddan; sa:
En iakttagelse jag och mina vänninor gjort när det gäller friluftsaktiviteter och killar är att vissa män har en tendens att börja bete sig som om de vore ens pappa. Lite omhändertagande, lite instruerande, lite överseende...kan inte förklara närmare men efter ett tag blir det rätt irriterande. Dessa män klassar vi internt som "farsiga".
Upplevde detsamma in matlagningsklubb (endast för män). Ibland lagade vi mat för större fester och sammankomster. Ofta kom det någon 'morsa' :) och talade om hur man skulle göra i köket. Värst var när de försökte ta över helt och hållet.


Trots att jag är man är det många män som vill vara min pappa eller min storebror. Och kvinnor läxar upp mig för att jag är naiv. Eller tror att jag bara vill flörta. Det finns fåniga beteenden från båda könen.

Man får säga till helt enkelt. Det duger inte att lägga sig ner och dö eller ordna tjejträffar.

Tänk om jag skulle ordna med negerträff. Eller om jag och mina ariska kompisar vill umgås separat. Det funkar ju inte.
 
Jag saknar svenska män med vilka jag tillsamans över en öl kunde disskutera dessa spörsmål med.
 
Har ögnat igenom diskussionen här och min syn är:

Det kan ibland vara lättare att bara vara tjejer, det blir enbart på tjejernas villkor och jag tror att många tjejer då har lättare att hävda sig. Vilket ibland kan vara svårt när man är med de stora, starka karlarna.

Däremot kan jag också tycka att det är jobbigt med rena tjejgrejer, som Tjejvasan, Tjejvättern, Vårruset, Tjejvansbro osv där tjejer går, simmar, cyklar, springer i bredd utan att ta hänsyn till att andra vill förbi, lite kafferep i spåret. (Kommer jag att få hugg nu tro??)

Sen har jag ett litet problem som antagligen hänger ihop med att jag inte är så stor (159) och det är att jag har svårt att bli tagen på allvar, blir inte alltid behandlad som en vuxen. Nu när sonen (15 år) och jag var uppe och vandrade blev vi tagna för syskon. Visst, jag kan ta det som en komplimang, men jag vill inte alltid vara tonåring! Och vill inte bli klappad på huvudet och kallad för lilla gumman av (i sitt tycke) överlägsna män. Nej, det har aldrig hänt att en kvinna har gjort samma sak mot mig, så det är väl ytterligare en argument för tjejträffar antar jag.
 
Jag tror att det är säkrast för oss mán att hâlla oss ifràn större koncentrationer av kvinnor. Minns att jag var livrädd för kafferasterna under min tid som i princip enda manliga sjukskötare pà en lângvârdsavdelning: bâde form och innehâll pà det som avhandlades mellan de kvinnliga kollegorna làg pâ en nivâ som mest liknade det man var tvungen att uthärda "pà luckan", fast râare. Mansförnedrande och Usch! Tacka vet jag en härligt lugn a och kvinnofria aktiviteter och kafferaster.

tkwoman.jpg
 
För att vi vill tänka själva ibland. Och styra och ställa...

mmm.... ni ska bara VETA hur skönt det är att vara i en grupp med bara tjejer! För, som det sagts så många gånger innan så är det så lätt att herrarna tar över och styr och ställer, och damerna omvandlas till oförstående mähän som inte kan knyta skosnörena rätt ens.

DÄRFÖR är det så skönt att vara i en grupp med bara tjejer! För äntligen, äntligen! kan man få testa att vara den där ledaren, man kan få instruera eller komma fram till lösningar TILLSAMMANS istället för att få det serverat. Vi kan vandra i vår egen takt, utan att känna att man är en belastning som alltid ligger sist. Vi kan lättare kräva längre kisspauser, och prata om sånt som inte är lämpade för mäns öron.

Därför. Är det skönt.

Sen, när man fått sig en helg med bara kvinnor, så känns det kul att köra blandad grupp igen. För att få dynamiken, andra samtalsämnen, och för att få fajtas lite igen om vem som ska bestämma ;-)

Lagom är bäst...
/Louise
 
På en arbetsplats (som inte var min, ska påpekas) arbetade en ensam man och resten kvinnor. Arbetsplatsen hade kontakt med ett klientel som ibland kunde uppträda besvärligt (även hot och våld).

Det låg i luften ett tag att den ende mannen skulle få ta över de lite jobbigare klienterna eftersom han var man och följaktligen kunde hantera dem.

Härligt att veta att man får ett sånt förtroende.. :p