Tillverka ångspärr?

Eskimåer??

Det är säkert en dum fråga, men hur är det med eskimåernas skinn- och pälskläder? De fungerar ju på samma sätt som ylle, fast de är vindtäta också. Utom järvskinn som det tydligen aldrig bildas is på? Enligt en sk expert, han var visst militär, som var med i tv-programmet "Plus" i höstas kan man inte ha Gore-tex i skorna vid temperaturer under -15 eller -20 (osäker på vilket), det skall tydligen inte bli så varmt. Det borde gälla skalplagg också. Men bergsbestigare använder ju Gore-tex-plagg?! Kan man inte bli av med isen i yllekläderna på något sätt?
 
Eskimåerna har ju sina igloos (och samerna sina kåtor) där de har möjlighet att komma in i "värmen" och torka.

Sen har väl eskimåerna vad jag förstått väldigt väl genomtänkt ventilationsfunktion i sina kläder, så de ventilerar kanske bort fukten innan den hinner tränga in i ytterkläderna.

Men det är väl t.ex. ett välkänt problem att skinnkängor fryser på vintern om man inte använder fuktspärr i dem eller förvarar dem i sovsäcken?
 
Är hemma igen efter en mysig vecka i kebnekaisefjällen nu. Jag använde mig av två st Ajungilaq Goosebay säckar och varje morgon var den yttre säcken rejält fuktig. Eftersom det var ca -5 - -20 så var det svårt att torka ur säckarna. Hur gör ni för att undvika detta problem? Jag har själv funderat på ångspärr o dyl men är det nån som kan berätta hur ni gör i praktiken? Jag kör själv med plastpåsar på fötterna och de bli ju rejält blöta, risken borde ju vara att det blir samma resultat i sovpåsen (fast inte lika blött)

//Uffe
 
Re: Eskimåer??

Havskatten; sa:
Det är säkert en dum fråga, men hur är det med eskimåernas skinn- och pälskläder?

Eskimåerna lär ha ett talessätt som heter "Svettas du så dör du". Det ger väl en vink om hur de undviker problemet (sen har de väl ganska avancerad "ventilation" i sina parkas, de är väl mer som ett tält än som kläder).

Kan man inte bli av med isen i yllekläderna på något sätt?

Jo, genom att torka dem. Och för att torka dem behövs det en massa värme. Om den enda värme du har tillgång till är kroppsvärmen så vill du nog inte slösa bort den på att torka kläder.
 
Fuktspärrar och inuiter...

Detta är en hastigt påkommen fundering...
Om man använder ett "sovsäckssystem" bestående av två säckar (i mitt fall Ajungilak Tyin och Tyin Ultra) så skulle jag placera fuktspärren mellan sovsäckarna.


När det gäller inuiter, så har de färre svettkörtlar än vad "den vite mannen" har. Möjligen påverkar det förutsättningar i valet av klädmaterial i kyla.


/Ulf
 
Re: Fuktspärrar och inuiter...

ulf@programming-vb.net; sa:
När det gäller inuiter, så har de färre svettkörtlar än vad "den vite mannen" har. Möjligen påverkar det förutsättningar i valet av klädmaterial i kyla.

Lite off topic, men det är som sagt var ofta ganska mycket som skiljer folkslag som kommer från olika ställen. När det gäller inuiter så har de alltså bland annat färre svettkörtlar (mindre behov av att svettas och mindre risk att bli för blöt), högre blodflöde i händerna (gör att de inte är lika beroende av handskar/vantar), kraftigt förstorad lever (gör att de klarar sig på protein- och fettrik kolhydratfattig kost bättre).
 
nermander; sa:
Hutt; sa:
Det där med ylle i ytterplagg vet jag inte om jag vill hålla med om. Jag tycker ytterkläder i ylle (vadmal eller tätvävd ylletröja) med ull av god, ej urtvättad kvalitet, torkar snabbt.

Och varifrån kommer energin för torkningen då? För att fukt skall avdunsta går det åt energi. Är det 25 grader kallt har jag svårt att se att fukten i ett ytterplagg skulle kunna göra nåt annat än frysa till is.

Det var detta problem som gjorde att många av de gamla polarexpeditionerna gick under, efter bara några veckor hade de kanske 10 kg vatten i kläderna.

(Källa: Att överleva vintertid på naturens villkor.)

All fukttransport kräver energi. Ett intressant faktum är att du kan torka både tvätt och kött i minusgrader. Sedan har det ju också betydelse hur fukten i plagget påverkar isolationen.
Varför en del polarexpeditioner gick under vet jag inte men jag har för mig att det mer handlade om mat, sjukdomar och andra umbäranden.
Men nummer ett som vanligt är att undvika svettning när det är kallt.
/Hans
 
Hutt; sa:
All fukttransport kräver energi. Ett intressant faktum är att du kan torka både tvätt och kött i minusgrader.

Visst kan man, det ser ju varenda kotte att på vintern så torkar snön upp... Eller? Tips: Blöt ner en handduk och lägg den i frysen och sen kan du skriva här på forumet när den blivit torr....

Visst kräver all fukttransport energi, men om man har rätt kläder så räcker den energi som gjorde att fukten lämnade kroppen för att få den att även lämna kläderna. Med fel kläder "fastnar" fukten i kläderna och där gör den inte direkt nån nytta.

Varför en del polarexpeditioner gick under vet jag inte men jag har för mig att det mer handlade om mat, sjukdomar och andra umbäranden.

Jag hänvisar som sagt var till det som Källman skriver i Att överleva vintertid på naturens villkor.
 
nermander; sa:
Visst kan man, det ser ju varenda kotte att på vintern så torkar snön upp... Eller? Tips: Blöt ner en handduk och lägg den i frysen och sen kan du skriva här på forumet när den blivit torr....


Det finns faktiskt ett ord för detta fenomen (vet dock inte om du ironiserar eller menar allvar med ditt påstående!) och det kallas Sublimation när man går från den fasta till ångfasen utan att passera vätskefasen. Så visst kan man torka sajer i minusgrader, det tar bara lite längre tid!

//Uffe
 
ÄventyrsUffe; sa:
Det finns faktiskt ett ord för detta fenomen (vet dock inte om du ironiserar eller menar allvar med ditt påstående!) och det kallas Sublimation när man går från den fasta till ångfasen utan att passera vätskefasen. Så visst kan man torka sajer i minusgrader, det tar bara lite längre tid!

Det var just det att det tar tid som jag syftade på. VÄLDIGT lång tid. Men visst kan man se det på vintern, men det går ju åt energi för det i vilket fall som helst, d.v.s. den ytan som vattnet dunstar från blir kallare.

Nu när jag är hemma kan jag ju passa på att citera Lars Fält (inte Källman som jag felaktigt fått för mig, det är Fält som skrivit det kapitlet):

"Om man för 60 år sedan var klädd för -40C kyla i ullkläder, vägde kläderna cirka 11 kg. Efter fem dagar hade man 7 kg vatten i kläderna och då var man livsberoende av eld för att torka ur kläderna. Samma erfarenhet gjorde en amerikansk nordpolsexpedition 1986, där man inte hade möjlighet att torka kläder."

Jag mindes alltså fel om att expeditioner gått under på grund av detta, men uppenbarligen så gjorde man så sent som -86 misstaget att tro att ull är ett supermaterial i alla lägen.
 
Glöm inte Lamisil

ÄventyrsUffe; sa:
Jag kör själv med plastpåsar på fötterna och de bli ju rejält blöta, risken borde ju vara att det blir samma resultat i sovpåsen (fast inte lika blött)

//Uffe
"Fuktspärr", dvs. plastpåsar runt fötterna innebär ju att fötterna inte får andas ett dugg och jämt är fuktiga. Det måste vara bästa tänkbara grogrund för en svampinfektion. Jag föredrar att använda kängor med cellgummi (som inte fryser som läderkängor)i fotdelen, och vid lägret byta till torra sulor, torra sockor och ev. torr filtladda.
 
Liknande trådar

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg