Fler nackdelar med sprit (och bensin) som gör det olycksbenägen:
Slabberiet vid påfyllning då det nästan alltid blir någon form av spill som kilar iväg någonstans och att korken på flaskan är nedslabbad en stund efter, detta delar det med bensin/heptan/akylatbensin.
T-sprit och heptan brinner i stort sett osynligt i dagsljus - det har säkert hänt mer än bara för mig att det efter ett tag böra ryka och brinna på mer än önskat ställe efter ett tag vid användning av kök bara för att man i någon moment läckte några droppar i hanteringen. .
Bensin och bensinspill ger en 'pöl' av brännbara gaser kring köket väldigt fort vid spill eller att man inte tänder omedelbart (sekunder) efter att släppt ut bränsle ur kök (för förvärmning) - vilket gör att områden på upp till kvadratmeter kan flamma upp vid tändning även på plan mark., bensingaser ligger kvar länge i fördjupningar.
Campingasols fördel är att man i princip aldrig hanterar flytande bränsle utanför behållaren och ev. läcka och spill med dito så kokar det upp väldigt fort - blir inget kvar insuget i underlaget som kan bibehålla en brand som bensin, T-sprit och fotogen kan göra. Gasolgaser är också tunga men diffusionshastigheten i gränsskiktet mot luft är dubbelt så snabb vilket gör att gaserna i fördjupning mm. försvinner med halva tiden i jämförelse med gasansamling med bensinånga.
Campingasol har också en risk - det är en tryckbehållare och största riskhöjningen sker när tuben värms upp - så länge den hålls under 50 grader så är den säker - men de finns folk som lyckats placera flaskan ovanpå grytan som man värmer med lågan under för att det skall gå 'fortare', flaskan blir omspolad med 100 grader het vattenånga och ännu varmare bränngaser under uppvärmning och flaskan smäller efter ett tag.
När det gäller olyckskonsekvens med bensin och främst T-sprit så är det ytterst sällan som själva deflagrationen när gas/luftblandningen brinner som ger skador - det bränner lite hår och sedan är det över - men konsekvensen är det kan ge bränslesprut av flytande bränslen som sprids ut i omgivningen för att folk rycker till när det poffar till eller att bränsle drivs ut ur behållaren av trycket (tex. T-sprit-dunken) och det är den kringspridande vätskan som är det stora problemet eftersom det fortsätter att brinna lokalt och länge (över sekunder) där dropparna landar och det är detta som ger de riktigt svåra brännskadorna i en olyckssituation.
Hade man kunnat fått bort slabbet med öppna korkar, skvalpandet och slabbandet och brännande av bränsle över öppen bränsleyta och i stället nästan hanterat det liknande gasol med slutet system så hade dom olyckor som ändå sker idag - i stort sett försvunnit.
Slabberiet vid påfyllning då det nästan alltid blir någon form av spill som kilar iväg någonstans och att korken på flaskan är nedslabbad en stund efter, detta delar det med bensin/heptan/akylatbensin.
T-sprit och heptan brinner i stort sett osynligt i dagsljus - det har säkert hänt mer än bara för mig att det efter ett tag böra ryka och brinna på mer än önskat ställe efter ett tag vid användning av kök bara för att man i någon moment läckte några droppar i hanteringen. .
Bensin och bensinspill ger en 'pöl' av brännbara gaser kring köket väldigt fort vid spill eller att man inte tänder omedelbart (sekunder) efter att släppt ut bränsle ur kök (för förvärmning) - vilket gör att områden på upp till kvadratmeter kan flamma upp vid tändning även på plan mark., bensingaser ligger kvar länge i fördjupningar.
Campingasols fördel är att man i princip aldrig hanterar flytande bränsle utanför behållaren och ev. läcka och spill med dito så kokar det upp väldigt fort - blir inget kvar insuget i underlaget som kan bibehålla en brand som bensin, T-sprit och fotogen kan göra. Gasolgaser är också tunga men diffusionshastigheten i gränsskiktet mot luft är dubbelt så snabb vilket gör att gaserna i fördjupning mm. försvinner med halva tiden i jämförelse med gasansamling med bensinånga.
Campingasol har också en risk - det är en tryckbehållare och största riskhöjningen sker när tuben värms upp - så länge den hålls under 50 grader så är den säker - men de finns folk som lyckats placera flaskan ovanpå grytan som man värmer med lågan under för att det skall gå 'fortare', flaskan blir omspolad med 100 grader het vattenånga och ännu varmare bränngaser under uppvärmning och flaskan smäller efter ett tag.
När det gäller olyckskonsekvens med bensin och främst T-sprit så är det ytterst sällan som själva deflagrationen när gas/luftblandningen brinner som ger skador - det bränner lite hår och sedan är det över - men konsekvensen är det kan ge bränslesprut av flytande bränslen som sprids ut i omgivningen för att folk rycker till när det poffar till eller att bränsle drivs ut ur behållaren av trycket (tex. T-sprit-dunken) och det är den kringspridande vätskan som är det stora problemet eftersom det fortsätter att brinna lokalt och länge (över sekunder) där dropparna landar och det är detta som ger de riktigt svåra brännskadorna i en olyckssituation.
Hade man kunnat fått bort slabbet med öppna korkar, skvalpandet och slabbandet och brännande av bränsle över öppen bränsleyta och i stället nästan hanterat det liknande gasol med slutet system så hade dom olyckor som ändå sker idag - i stort sett försvunnit.