Markägare vilket skitsnack!
All privat mark är från början STULEN av någon som tagit sig rätten att bestämma över ett område. (våld, krig,makt etc.)
Det verkar som om markägarna tar lagen i egna händer och på så sätt skapar motsättningar.
Egenmäktigt förfarande (vilket är straffbart) har tydligen markägare ingen susning om vad det är för något!
Dem skapar sina egna lagar och sätter upp skyltar efter eget godtycke!
Jag kan plocka fram tusentals exempel!
Hur ska vi någonsin få fred på denna jord?
Kom med konstruktiva förslag!
Eftersom jag under flera år arbetat för FN vet jag att Area disputes, oftast tillgångarna i området, är en av grundorsakerna till konflikter. Sen må det gå från fiske, vatten till olja.
De som följer reglerna både legala ägare, stater, företag och individer samt kommunicerar brukar inte skjuta på varandra, men är man vårdslös är det lätt att saker och ting eskalerar och glider ur kontroll. Det här har vi sett med osmidiga tjänstemän, rädda gränsvakter, oroliga politiker ja t o m galningar i position. Jag har kamrater som besökt vildkampargäng på marken och blivit bortjagade av beväpnade i fridstörargruppen.
Som jag ser det krävs det alltid minst två för att det skall bli bråk.
Den som olagligen sätter upp en skylt skall lagsökas i vanlig ordning. Men korrekta skyltar om nyplantering skall oxså respekteras. Pratar vi om skogsnyplantering så pratar vi om att nyplanteringen kan behöva upp till en en dekad på sig och då kommer skyltarna att se gamla ut.
Eftersom jag själv en gång för länge sen fick en nyplantering nersprungen, vet jag att alla skyltar respekteras inte, att tala med några markägare men inte med alla gör inte ett idrottsarrangemang på annans mark mer legalt och utan informationsutbyte kan det gå helt fel. De tre helt förlorade åren i tillväxt kunde ingen ge mig åter. Min respekt för den idrottsformen kom av sig efter den upplevelsen eftersom ingen erkände sig ansvarig.
Ryggradslöshet verkade vara en korrekt beskrivning av de s k ledarna.
F n bor jag nära ett fågelträsk. Antalet bilförare som brutit terrängkörningslagen för att få ett kryss till är avsevärt. Jag har även hittat tältare på min tomt. Det är tämligen klart vad de här två grupperna sysslat med.
Grövst var det en gång när vi kom hem från en tripp och fann främlingar som var inne på tomten och skördade valnötter.
Nötter är särskilt reglerat i sedvanerätten, upp till tummen medan man passerar.
Regler är till för alla att följa. Jag är tämligen säker på att jag kan oxså plocka fram fler än tusen exempel på egenmäktigt förfarande. Strömtjuvnad, om än ur förfintligt uttag blir till stöld när sladden sätts i.
Alla de som inte låter stoppa sig av stängda grindar till tomter, av låsta dörrar och fönster utan utsträcker sin allemannsrätt till privat egendom, dagligen. Bidrar ju oxså till att det kommer att skyltas och stängas mer. Den här byn är full med grannsamverkansskyltar av sorgliga orsaker.
Fred på jorden kan vi få om vi uppför oss ordentligt mot varandra. Robert Henlein skrev en gång att An armed society is a polite one. Ingen rusar, skränar eller väcker ont blod om priset är tillräckligt högt. Men förhoppningsvis går det att klara av det här på andra sätt med, bara vijan och respekten för andra finns där.
Som fotothure2 uttrycker sig förmodar jag att han saknar respekt för en hel del medmänniskor, trist men inte ovanligt.
Var vänlig, artig och gå tyst men förvänta dig bråk är ett gammalt klokt talesätt. Fotothure2 ger all anledning att granska honom ordentligt, nu och i morgon.
Det enda konstruktiva förslaget som jag kan komma med är att respektera varandra, lyssna på sakskäl, skita i illigala skyltar, men vara absolut säkra på att det är just det vi gör.
Står inte vägen på vägverkets karta över allmänna och enskilda vägar, är där trots prickstig på grönsaksbladet två hjulspår, med bom och skylt privat väg, då är det sannorlikt just det tills dess du tagit reda på fakta. Själv har jag med vägverkets karta i hand fått en och annan att låsa bommen i öppet läge samt ta ner privata skyltar, i bästa vänskapliga anda. Som så mycket annat här i världen beror det mest på hur vi beter oss mot varandra.
Det lär kosta mindre muskler att le än att vara sur i minen, tänk på det oxså.