Vilken del av Sörmlandsleden är vildast eller vackrast?
Sörmlandsledens vildaste partier är kanterna vid Bråviken och genom Kolmården. Marvikarna vid Mariefred är också prisade. Etapperna utanför Katrineholm är det stora skogar med.
Det är nog väldigt svårt att ge ett omdöme om dessa låglandsleder. Dom hade sin storhetstid på åttiotalet då i princip varje landsände eller rentav kommun ville lansera sin del av landet som något att vandra i. Alla låglandsleders moder är naturligtvis Sörmlandsleden. Utifrån den är nog andra kopierade.
Många leder är lika uppbyggda på nått vis genom etapper, vindskydd och kommunikationer. Ett start och ett slut.
En led som jag bevarat i minnet är: Ostkustleden, i Oskarshamns kommun i Småland.
Det som är unikt där är själva kulturlandskapet, byarna, stämningen. Många jag pratat med utomlands tycker att just den leden är något dom vill framhålla. Jag kan bara instämma.
En annan känd led är Höga Kusten, också den unik på sitt sätt.
Lederna i Bergslagen är fantastiskt vackra. Trollskogar, nedlagda gruvor, vackra sjöar. Kan det bli vackrare?
En mysig och kul led är Blekingeleden, udda och leende.
Hälsingeleden har otroliga källor för dom som gillar att smaka på gott källvatten. Historiska fäbodvallar med kossor och annat kul.
Mina tio svenska låglandsledsfavoriter:
1. Ostkustleden
2. Höga Kustenleden
3. Omberg -John Bauerleden
4. Hälsingeleden
5. Bergslagsleden
6. Skåneleden, delen. ‘Kust till kust’
7. Öreälvsleden
8. Muddusleden
9. Blekingeleden
10. Finnskogsleden