Den slutliga skrivelsen
Och här kommer texten också.
Öppet brev till STF:s ledning och medlemmar
Vid den ombyggnad av Sylarnas fjällstation som gjordes under 2018 har självhushållsutrymmen och försäljning av fjällproviant uppenbarligen nedprioriterats till förmån för restaurang med bordsservering, och den fysiska åtskillnaden mellan olika besökarkategorier befästs på bekostnad av inkluderande mötes- och umgängesytor. Samtidigt beskriver många besökare en utveckling i fjällstugorna, som med bl a kraftigt stigande prisnivåer verkar i samma exkluderande och segregerande riktning.
Detta väcker frågor om STF:s framtidspolicy hos oss undertecknade fjällvandrare.
STF är en medlemsägd ideell förening, som gärna beskriver sig själv som en folkrörelse. I Verksamhetsinriktningen för 2019-2020 framhävs dess betydelse som inkörsporten till friluftslivet i en alltmer urbaniserad och segregerad omvärld, och ambitionen att*”erbjuda upplevelser som inkluderar grupper i samhället som av olika anledningar vanligtvis inte upptäcker Sverige eller kanske inte vet vad som finns att upptäcka i Sverige”.
*
STF:s nätverk av vandrarhem, fjällstugor och fjällstationer har genom åren förkroppsligat dessa ideal. Det otvungna umgänget i dess storstugor och självhushållskök har främjat möten mellan alla sorters fjäll- och naturälskare. Det sakligt basfunktionella konceptet har sänkt mentala och praktiska trösklar för de nytillkommande. Det har erbjudit ett både trivsamt och överkomligt alternativ för dem som inte haft råd (eller lust) med hotellboende, men inte heller erfarenhet, mod, utrustning eller andra förutsättningar att ge sig ut på tur med eget tält och kök. Det har hjälpt den erfarne tältvandraren att få med sig barn och nyfikna nybörjarvänner på en lagom krävande första tur. Det blir exkluderande för många om detta uppskattade och beprövade koncept, som närmast utgjort ett signum för föreningen, fasas ut till förmån för en boendemodell som kan kosta en barnfamilj tusenlappar per dag.
*
Vi förstår att STF måste få sina fjällanläggningar att gå runt ekonomiskt, men det är inte uppenbart för oss varför olika boende- och utspisningsmodeller skulle riskera att konkurrera ut varandra. Motsatsen är troligare, eftersom de attraherar olika besökarkategorier. Vi tror inte att många av dem som nu väljer självhushålls/vandrarhemsmodellen styr om till dubbelrum med trerättersmiddag. Risken är större att de uteblir helt. De erfarna och välutrustade har sina tält. De andra - de, vars*”intresse av och möjligheter till natur- och kulturturism i Sverige"*STF enligt sina stadgars portalparagraf också vill väcka och främja - stannar hemma eller åker på charterresa.
*
Vi efterlyser information till STF-medlemmarna
• om vilken bakgrundsanalys och beslutsprocess som lett fram till nedprioriteringen av självhushåll och umgängesytor vid ombyggnaden av Sylarnas fjällstation,
• om detta vägval bottnar i några särskilda omständigheter på just Sylarnas station, eller ingår i en långsiktigare policy, som kommer att tillämpas på fler fjällstationer,
• om prioritering av högkostnadsalternativ generellt (restaurang, privatrum) på bekostnad av den traditionella ”vandrarhemsmodellen” (självhushåll, flerbäddsrum) utgör en del av STF:s långsiktiga policy.
Vi efterlyser en bred och öppen diskussion om STF:s framtidsinriktning.
Som ideell förening med en unik position i fjällvärlden har STF ett ansvar att förvalta. Genom sina vandrarhem, fjällstugor och fjällstationer har föreningen främjat en friluftskultur som betonar enkla medel, egna arbetsinsatser, ansvarstagande, samarbete och att förmedla kunskapen vidare till andra. Vi är oroliga för att detta traditionella sätt att bedriva friluftsliv och fjällvistelse håller på att nedprioriteras. Vi skulle inte vilja se fjällstationerna förvandlas till enbart avancerade aktivitetscenter med hotell och restaurang, där det främst handlar om att få folk att "konsumera fjällvistelse" och där självhushåll och enkelt boende förpassats till periferin.
Vi vänder oss sammanfattningsvis inte mot att STF introducerar fler alternativ. Vi oroar oss, tvärtom, för att mångfalden håller på att fasas ut till förmån för ett mer exkluderande koncept, som bidrar till det segregerade friluftsliv STF säger sig vilja motarbeta. Vi önskar och hoppas att föreningens stolta mål fortsatt omfamnar även måttligt välbeställda nybörjare, barnfamiljer, studenter och ungdomar från hem utan friluftstradition.
Christian Almgren & Hans Fowelin
