Så ser jag det också, i princip. Ändå anar jag ett möjligt problem här, nämligen en svårighet att den intention föreningen har verkligen får genomslag i alla delar av organisationen. En gång i tiden satt STF:s styrelse och planerade varje enskilt bygge i fjällen och vad ändamålet skulle vara. Nu är det en jätteverksamhet, och det förefaller inte otroligt att t ex aktiebolaget har långt gående synpunkter/rekommendationer om hur verksamheten ska göras ekonomiskt bärkraftig. Och nuförtiden är det väl omöjligt att göra traditionell fjällvandring med självhushåll bärkraftig (vilket flera i tråden påpekat). Så annat måste till, exempelvis bilburna besökare till stora fjällstationer invid vägen. Och ett utökat utbud. Jag kan acceptera det.
Sedan gäller det ju att föreningens goda intentioner att främja olika typer av friluftsliv inte går förlorade i förändringsarbetet (så illa är det väl ändå inte?). Det gäller också att intentionerna kommuniceras på ett kraftfullt sätt internt så att hela organisationen går åt samma håll och vet varför man gör det. Är det kanske där det vacklar? Intrycket bekräftas när jag läser ett par inlägg av er som delgett synpunkter till STF och fått synnerligen mager respons (#135 och #142).
Detta skrivet utan att jag har någon som helst insyn i vad som pågår internt inom STF. Som många andra står jag lite utanför (medlem dock) och är förundrad.
). 
