Har med stor förvåning noterat de senaste dagarnas negativa publicitet för SSSK i synnerhet och skridskoåkning i allänhet.
Många frågor skulle behöva besvaras, som även en annan person i detta forum påpekar. Men SSSK sin vana trogen sticker huvudet i sanden och de uttalar sig i klubbens namn hävdar att de kände ingen rädsla, det var ingen fara, inga problem överhuvudtaget. 50 personer befinner sig i livsfara, och det är bara lyckliga omständigheter som förhindrar allvarligare tillbud, och folk säger att det inte är någon fara! Snacka om hjärntvättning! Noterbart är att ingen från SSSK centralt påstår att det var någon panik, medans intervjuad räddningspersonal och intervjuade deltagare hävdar en helt annan bild.
SSSK borde starta någon form av haveriutredning, vad gick snett? Hur skall denna typ av tillbud kunna undvikas i framtiden? Vilket ansvar tar SSSK för de som är deltagare på turer i en liknande krissituation? Vilket ansvar tar SSSK för att de aktiviteter klubben genomför drar kanske 100 000 kr eller mer av samhällets resurser i räddningsinsatser?
Det är också viktigt att de erfarenheter som klubben gjort i denna utredning sprids så att andra kan dra lärdom. SSSK har en attityd att sluta sig innåt, vilket bara förstör för dem själva och för alla andra. Det kan kanske vara en orsak till helgens incident? Hierarkiska och slutna organisationer är inte precis kända för att klara av att hantera denna typ av krissituationer.
Låt detta bli en lärdom för framtiden. För alla friluftsintresserade!
Många frågor skulle behöva besvaras, som även en annan person i detta forum påpekar. Men SSSK sin vana trogen sticker huvudet i sanden och de uttalar sig i klubbens namn hävdar att de kände ingen rädsla, det var ingen fara, inga problem överhuvudtaget. 50 personer befinner sig i livsfara, och det är bara lyckliga omständigheter som förhindrar allvarligare tillbud, och folk säger att det inte är någon fara! Snacka om hjärntvättning! Noterbart är att ingen från SSSK centralt påstår att det var någon panik, medans intervjuad räddningspersonal och intervjuade deltagare hävdar en helt annan bild.
SSSK borde starta någon form av haveriutredning, vad gick snett? Hur skall denna typ av tillbud kunna undvikas i framtiden? Vilket ansvar tar SSSK för de som är deltagare på turer i en liknande krissituation? Vilket ansvar tar SSSK för att de aktiviteter klubben genomför drar kanske 100 000 kr eller mer av samhällets resurser i räddningsinsatser?
Det är också viktigt att de erfarenheter som klubben gjort i denna utredning sprids så att andra kan dra lärdom. SSSK har en attityd att sluta sig innåt, vilket bara förstör för dem själva och för alla andra. Det kan kanske vara en orsak till helgens incident? Hierarkiska och slutna organisationer är inte precis kända för att klara av att hantera denna typ av krissituationer.
Låt detta bli en lärdom för framtiden. För alla friluftsintresserade!