Åkerfarenheter från EXA
Har kört EXA, långa modellen med Rottfella BC bindningar, sedan december 2010.
Första turen kändes dom inte alls bra, gick konstigt. Noterade tydligt slipskägg plus grov åkyta. Efter noggrann bryning så blev det en helt annan skridsko, nu trivs jag riktigt bra med dom.
I lördags var examensprov med 94 km på en Mälaren som bjöd på nästan 30% bul-is av värsta sorten. Men det gick bra efter omständigheterna. Jag hade förväntat mig rejält ont i alla leder efter den dan men det blev inte så, bara lite öm i vristerna. Jag kan inte känna riktigt att dom fjädrar men det var kanske den lilla fjädringen som trots allt hade positiv inverkan på belastningen.
Jämfört med min "gamla" Zandstra går EXAn mycket bättre på snö och dålig is. Trots den branta stäven på EXA jämfört med Zandstra hugger den mycket mindre i hinder, konstigt nog. Det är ungefär samma fotplacering på skridskorna.
Snö tar EXAn exemplariskt och håller sig rena även det lilla jag åkt i fuktig snö.
Hur dom går i riktigt fin is vet jag väl egentligen inte, det har ju varit en medioker issäsong hittills i Mälardalen.
Dom går väldigt tyst om man inte bromsar eller slirar i skäret, då gnisslar dom som bromsarna på en 50-talsbil.
Man måste hålla efter skärpan!
Beträffande mekaniska stabiliteten kan man ha sina dubier. Dom känns ju lite veka rent allmänt. Mina är hittills, peppar peppar, lika raka som dom gamla skridskorna.
Viktmässigt är paret 60 gram lättare än Zandstraparet med identiska bindningar, 1220 mot 1280 på hustruns hushållsvåg.
