Slipmedel till strigel?

[dePaul]

Har du slack på strigeln så kommer eggen bli rund.

En liten kommentar. Faktum är att om man striglar på läder, även med planstöd under (t ex glasskiva) så kommer eggen ofrånkomligen att få en något rundad egg.

Detta har att göra med den lilla inexakthet i rörelsen i själva svepet. Likaså är en strigel inte helt rigid, utan ger efter något, trots hårda underlag.

~Paul~

 

[Str8ght]

En liten kommentar. Faktum är att om man striglar på läder, även med planstöd under (t ex glasskiva) så kommer eggen ofrånkomligen att få en något rundad egg.

Detta har att göra med den lilla inexakthet i rörelsen i själva svepet. Likaså är en strigel inte helt rigid, utan ger efter något, trots hårda underlag.

~Paul~

Självklart det är därför man förr eller senare måste gå tillbaka till stenen, men om man tar en väldigt fin egg.

Tex en rakkniv som är helt rakklar, nyslipad och avslutad på 0,5 diamantfilt så räcker det med 50 rundor på rent läder och med slack för att runda eggen så pass att man måste gå tillbaka till 8000 grit och uppåt igen för att den skall kunna ge en behaglig rakning.

Mvh

 

[dePaul]

Självklart det är därför man förr eller senare måste gå tillbaka till stenen, men om man tar en väldigt fin egg.

Tex en rakkniv som är helt rakklar, nyslipad och avslutad på 0,5 diamantfilt så räcker det med 50 rundor på rent läder och med slack för att runda eggen så pass att man måste gå tillbaka till 8000 grit och uppåt igen för att den skall kunna ge en behaglig rakning.

Mvh

Precis! Detta är något som många missar också i samband med vanliga knivar.

Om man tar ett exempel. Jag har lagt på en eggvinkel på ca 15 grader på de flesta av mina köksknivar. Därefter striglar jag endast för att få fram en mycket liten mikroegg. Efter ca 5-6 striglingar så måste jag dock lägga på den 15 gradiga eggen medelst bryne igen. Detta gör jag för att jag märker att kniven inte skär lika effektivt längre.

Man skulle kunna tro att det inte går att märka en så liten skillnad men det gör man!

~Paul~

PS Glömde att välkomna dig, så då gör jag det nu. Välkommen till forumet!

 

[Tapio_ut]

Halaj!

Mina tuber har kommit. Jag blev inte imponerad av storleken på dem.
Det glädjande är att kornstorleken på den gröna tuben är klart finare än Autosol.
Jag gnuggade en liten klick mellan tummen och pekfingret.
I kväll blir det strigling och rakning!

//T

 

[nermander]

Alltså, jag har lärt mig att strigeln bara är till för att fixa till de här mikroserrationerna eller vad det kallas, d.v.s. att bladet om man ser det i mikroskåp ser ut som en misshandlad kam.

Då behövs det ju inget slipmedel?

Fast det kanske bara gäller när man striglar rakknivar? För andra knivar har kanske strigeln annan funktion?

En strigel för rakknivar har ju en sida med läder och en sida med bomullstyg om jag inte minns fel?

 

[dePaul]

Alltså, jag har lärt mig att strigeln bara är till för att fixa till de här mikroserrationerna eller vad det kallas, d.v.s. att bladet om man ser det i mikroskåp ser ut som en misshandlad kam.

Då behövs det ju inget slipmedel?

Fast det kanske bara gäller när man striglar rakknivar? För andra knivar har kanske strigeln annan funktion?

En strigel för rakknivar har ju en sida med läder och en sida med bomullstyg om jag inte minns fel?

Det finns många tekniker och utrustning när det gäller strigling.

Den största skillnaden mellan att strigla knivar och rakknivar är själva stålet. De moderna rostfria ståltyperna innehåller mycket hårda karbider, ofta i form av vanadin, molybden och krom. En rakkniv är oftast tillverkad i förhållandevis mjuka, lättlegerade stålsorter med litet korn, t ex AISI 440A eller Sandvik 13C26. De gamla var ofta tillverkade i kolstål, varför de rostade lätt.

Ett mjukt, lättlegerat stål går med fördel att strigla på omättat läder eller t o m tidningspapper. Problemet uppstår när man skall ge sig på hårda och legerade stålsorter. En rakkniv i ZDP-189 härdad till 65-68 HRC skulle vara en mardröm att strigla på omättat läder.

Strigling tar mycket riktigt bort microserrationer men inte alltid. Det har återigen att göra med karbiderna. Om du striglar ett hårt och legerat stål så påverkar strigeln i stort sett endast matrisen (den mjuka massan i stålet/basen, dvs inte de hårda karbiderna). Du får därmed ännu större grad av microserration. Föreställ dig en asfaltbeläggning mättad med singel. Singeln representerar karbiderna.

För att uppnå en effektiv strigling så krävs därför ett ämne som inte endast påverkar matrisen utan också de hårda karbiderna. Svaret är kromoxid eller diamant i form av diverse aerosoler (spray), pastor och pulver. Diamant är förstås hårdare och som det har visat sig aningens effektivare på att strigla fram den ultimata skärpan.

När det gäller diamant så talar man om grovlekar på under en micron. Till slutpolering brukar man använda pastor på runt 0,3 - 0,25 micron men redan runt 3 micron ger ett polerat utseende. En slutgiltig polering på omättat läder ger visserligen en visuell förbättring men ingen faktisk dito så länge man inte är beredd att lägga några dagar på detta arbete .

~Paul~

 

[nermander]

Just när det gäller rakkniv så är väl strigling vad jag minns nåt man gör precis före användandet. Striglar du en rakkniv och sen låter den ligga en dag har mikroserrationerna kommit tillbaka?

Att köra med slippasta på strigeln hittar man många sidor som rekommenderar, men det ska enligt vad jag läste mig till (när jag rotade efter info för några år sen) vara en genväg för att slippa bryna om kniven så ofta. Och det sliter tydligen onödigt mycket på bladet.

Lite snabbt googlande hittade t.ex. den här tråden på ett forum om rakknivar
http://straightrazorplace.com/beginners/52326-strop-paste.html


Men det är möjligt att det handlar om två olika användningsområden för strigel: dels som ett sista steg vid bryningen av kniven (där kan man använda slippasta) och dels som dagligt underhåll av eggen (där ska det vara rent läder)?

 

[dePaul]

1. Just när det gäller rakkniv så är väl strigling vad jag minns nåt man gör precis före användandet.

2. Striglar du en rakkniv och sen låter den ligga en dag har mikroserrationerna kommit tillbaka?

3. Att köra med slippasta på strigeln hittar man många sidor som rekommenderar, men det ska enligt vad jag läste mig till (när jag rotade efter info för några år sen) vara en genväg för att slippa bryna om kniven så ofta.

4. Och det sliter tydligen onödigt mycket på bladet.

5. Lite snabbt googlande hittade t.ex. den här tråden på ett forum om rakknivar
http://straightrazorplace.com/beginners/52326-strop-paste.html

6. Men det är möjligt att det handlar om två olika användningsområden för strigel: dels som ett sista steg vid bryningen av kniven (där kan man använda slippasta) och dels som dagligt underhåll av eggen (där ska det vara rent läder)?

Jag föreslår att du läser mitt förra inlägg. Många av svaren på dina senaste frågor finns där redan.

1. Det är den vanligaste proceduren.

2. Nej, det gör de inte. Däremot kan en viss plastisk deformation ha uppkommit. Denna kan inom loppet av en specifik tid återgå till sin ursprungsform pga stålet inneboende elasticitet (oftast dock inte till 100 procent). Enkelt förklarat; en egg kan bli rak efter strigling men pga värme och spänningar i stålet (pga diverse orsaker) tendera att vika av åt endera hållet efter en viss tidsperiod.

3. Så kan man tolka det. Strigling är en mildare variant av bryning. Varken mer eller mindre. Alla dessa tekniker avlägnar förstås metall. Strigling utan pasta är mindre aggressiv än den med pasta men man siktar på samma slutresultat.

4. Nonsens. Strigling kommer inte i närheten av traditionell bryning eller slipning.

5. Hm, har läst många liknande inlägg. Föga imponerande.

6. Återigen, läs gärna vad jag har skrivit tidigare. Eftersom strigling är ett skonsamt sätt att återställa den slutgiltiga skärpan så kan den med fördel användas oftare än vanlig bryning. Stålets art har dock mycket att göra med slutresultatet. Av denna anledning bör man veta vilka medel man med fördel bör använda för att uppnå ett fullgott resultat. Ibland måste man därför ta till storsläggan och ibland silkesvantarna. Det vill säga; ibland räcker det med omättad strigel på den glatta sidan eller till och med tidningspapper, ibland måste man använda diamantpulver/pasta.

~Paul~

 

[nermander]

2. Nej, det gör de inte.

Ok, då har jag blivit grundlurad av artiklar innehållande bilder på rakknivsegg tagna med svepelektronmikroskop.

 

[dePaul]

Ok, då har jag blivit grundlurad av artiklar innehållande bilder på rakknivsegg tagna med svepelektronmikroskop.

OK, intressant. Kan du visa upp bilderna?

~Paul~

 

[Leffe357]

Kolla in det här http://www.knifecenter.com/knifecenter/sharpen/instrazor.html
Enligt punkt 5 så kan man raka sig minst sex gånger mellan stroppning och stroppning ska inte ske föränn tidigast 24-48 timmar efter senaste rakningen allt för att bladet ska återhämta sig.
Det rekomenderas att eventuellt använda en pasta (har du n gång lagt på pasta på strigeln så finns det kvar länge)
Finns mer på sidan men det har jag inte läst än.

 

[dePaul]

Kolla in det här http://www.knifecenter.com/knifecenter/sharpen/instrazor.html
Enligt punkt 5 så kan man raka sig minst sex gånger mellan stroppning och stroppning ska inte ske föränn tidigast 24-48 timmar efter senaste rakningen allt för att bladet ska återhämta sig.
Det rekomenderas att eventuellt använda en pasta (har du n gång lagt på pasta på strigeln så finns det kvar länge)
Finns mer på sidan men det har jag inte läst än.

Ämnet är som sagt komplicerat. Det är stor skillnad på knivar och rakknivar eftersom man i det senare fallet inte behöver tänka på eggstabilitet i samma omfattning som i samband med knivar. Rakknivars primära syfte är ju inte att tälja till en korvpinne .

Det där med återhämtning kan därför vara intressant om man vill att rakkniven inte "drar" i skäggstråna men inte lika intressant om man hugger en slana i skogen.

I övrigt så överensstämmer artikeln på Knifecenter till största delen med det redan sagda, både av undertecknad och andra .

~Paul~