Slinga i slinga?

Mezzner; sa:
Antagligen blir det svårt att lära ut nåt alls om man måste utgå ifrån att eleverna inte kan ta in mer än förenklade fakta.

Jag föredrar att hålla allt så enkelt som möjligt av ett flertal anledningar:

- Murphys lag. Kan man glömma ett undantag gör man det.
- Murphys gäller i synnerhet då man är trött, rädd, frusen eller liknande
- Även synnerligen erfarna klättrare har glömt elementära saker som att knyta in sig.
- Jag vill koncentrera mig på viktigare ting än undantag och specialfall (typ vilket material det är i slingan).

Många lär sig av att titta på andra – och då vet de inte att det är ett specialfall.

Jag använder alltid karbin mellan slingorna – skruvis eller dubbla karbiner.
 
Håller med till del i ditt resonemang. Jag tror aldrig att det är rätt att lära ut saker som i sak är fel, risken är ju stor att eleven på specifika punkter lär sig mer i framtiden och då ifrågasätter han ju de gamla kunskaperna och kanske dessutom blandar ihop och ändrar sitt beteende på fler punkter än de rätta så att säga. När man står själv vid berget så är det ju så att man själv representerar all tillgänglig information och kunskap i det läget. Det är upp till en själv att avgöra vad som är OK eller ej.

Samtidigt är det helt riktigt att det är oerhört svårt att göra allting rätt i skarp och pressad situation på berget. Då är det viktigt att allt flyter med viss automatik. Att ha lite bakgrundskunskaper är nog också viktigt eftersom man i en nödsituation kan tvingas improvisera och göra saker man inte tidigare gjort (klart svårt...).

Jag har personligen bara dyneemaslingor i de korta expresserna av det skälet, med dessa kan jag inte göra på så många sätt och behöver i princip inte bry mig om att de är av ett värmekänsligt material.

I övrigt har jag bara nylonslingor vilket jag inte ser som nån större eftergift eftersom styrkan/vikten skiljer så lite i praktiken - samt att det finns lite "farliga" saker med dyneema.

Jag har dock EN 240-slinga i dyneema, men det är inte så genomtänkt, och jag hoppas jag alltid kommer att behandla den som en dyneemaslinga. Jag vågar använda den som cordelette, fast är medveten om att det kan ifrågasättas eftersom en cordelette har en fet knut.

Min tanke är alltså att förenkla bort farligheterna redan i racket om det nu är möjligt.

Jag har t ex uteslutande skruv-lås-karbiner, inga twist- eller quicklocks. Inte för att dessa är bättre, utan för att inte ha olika.
 
Smaken är som baken. Så länge vi snackar firning eller topprepning är både karbin i slinga eller slinga i slinga säkert. Personligen är karbinbrott det jag oroar mig för mest och förlänger därför nästan alltid med slinga i slinga.

Erik
 
Finns ett sätt till, fast det kärver mera slingor, det är att man viker slingorna bubbla och sedan i varje ände stoppar in en ny slinga genom de två slingbukterna i varje ände. Detta går ju att upprepa många gånger utan att man får låsningar som ger belastning av bara en slingpart i taget.

Här får man ju t o m fyra slingparter, dvs dubbelt så starkt som "normalt". Fast det går åt mycket slingor, antagligen rätt korkat...
 
Är inte diskussionen lite akademisk? En standplats som man förlänger slingan på är till nästan 100% en standplats på toppen av hemmaklippan och kommer inte att belastas med mer än ett andremans- eller toppreps-fall. En standplats som riskerar faktor 2-fall består väldigt sällan av skarvade slingor.

Ang. spectras värmekänslighet så firade jag av en sådan slinga i en videoinspelning för några veckor sedan. Firningen var på ca 7 m och slingan gick av på tredje firningen - klart senare än jag förväntat mig. Ingenting att dra långtgående slutsatser från men det fick mig att fundera lite över just detta med knutar i spectraslinga.
 
rockåtta; sa:
Är inte diskussionen lite akademisk? En standplats som man förlänger slingan på är till nästan 100% en standplats på toppen av hemmaklippan och kommer inte att belastas med mer än ett andremans- eller toppreps-fall. En standplats som riskerar faktor 2-fall består väldigt sällan av skarvade slingor.

Även om man talar om faktor-2-fall så verkar det i stort sett helt omöjligt att komma upp i de brottslaster vi har tittat på http://www.climerware.com/knot5.htm Spectra-spectra går sönder vid i storleksordningen 19 kN, hur många klippklätterplaceringar håller sådana belastningar? Ett faktor-2-fall bör väl ge i storleksordningen 10 kN(beorende på rep mm) på standplatsen. Även om man har dåligt jämviktat så att bara en placering (inkl. förlängda slingor) tar belastningen så är detta relativt god säkerhetsmarginal upp till 19 kN. Men självklart kan det bli lite annorlunda om slingorna inte är tajta vid fallet. Om lärkandet var ett stort prolem borde det väl finnas fler skaderapporter från detta, eller?

rockåtta; sa:
Ang. spectras värmekänslighet så firade jag av en sådan slinga i en videoinspelning för några veckor sedan. Firningen var på ca 7 m och slingan gick av på tredje firningen - klart senare än jag förväntat mig. Ingenting att dra långtgående slutsatser från men det fick mig att fundera lite över just detta med knutar i spectraslinga.

Detta och andra sidan, är väl ett klassiskt exempel på en typ av olyckshändelse som är vanlig i klättervärlden. By the way, vad var det för film :)
 
Nej

Bulten har ju ganska skarpa kanter (liten radie/yta) och kommer att sänka hållfen rejält på dina slingor.

Slingor testas ku med en radie motsvarande en karbin, så det lär nog bli ganska stor skillnad den exakta förhållandet har jag ingen aning om, det kan nog bara tester visa.
 
Limbultar finns i många utföranden, men jag har en näve såna som har godsdiameter 12. I det fallet är nog inte just radien nåt större problem.
 

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg